Undantag från skatteplikt i Sverige för företag som har säte i ett annat EU-land

Nya bestämmelser från och med den 1 januari 2025

Från och med den 1 januari 2025 gäller nya bestämmelser i 18 kap. ML om undantag från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för beskattningsbara personer med liten årsomsättning (små företag). Den största förändringen är att företag med säte i ett annat EU-land kan få tillämpa undantaget från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för små företag i Sverige och att ett företag med säte i Sverige kan få tillämpa undantaget från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för små företag i andra EU-länder.

Om företagets säte

I bestämmelserna i 18 kap. ML liksom i motsvarande artiklar i mervärdesskattedirektivet (artikel 280a–292d) används begreppet etablerad. Enligt Skatteverket innebär begreppet etablerad i dessa bestämmelser detsamma som sätet för den ekonomiska verksamheten.

Ett företag med säte i ett annat EU-land får tillämpa undantaget från skatteplikt, även om det har ett fast etableringsställe i Sverige (mervärdesskatte­kommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument A, 5.2).

Läs mer om vad som avgör var företaget har sitt säte på sidan Undantag från skatteplikt i Sverige för företag som har säte i Sverige.

Villkor för undantaget från skatteplikt

Undantaget från skatteplikt gäller för en beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land om följande villkor är uppfyllda (18 kap. 4–6 §§ ML):

• Den beskattningsbara personens årsomsättning inom landet överstiger inte årsomsättningströskeln inom landet (se nedan).
• Den beskattningsbara personens årsomsättning inom EU överstiger inte årsomsättningströskeln inom EU (se nedan).
• Den beskattningsbara personen är inte förhindrad att tillämpa undantaget från skatteplikt (se nedan).
• Den beskattningsbara personen är identifierad i det EU-land där det har säte för att få tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige (se nedan).

Om samtliga villkor är uppfyllda gäller undantaget från skatteplikt för de utgående transaktioner som omfattas av undantaget (se nedan).

Det är frivilligt att tillämpa undantaget

Eftersom den beskattningsbara personen bara på eget initiativ genom en förhandsanmälan kan bli identifierad i det andra EU-landet för undantaget från skatteplikt i Sverige är undantaget frivilligt. Den beskattningsbara personen kan också frivilligt avsluta undantaget från skatteplikt efter att ha blivit identifierad i det andra EU-landet. Det gör personen genom att uppdatera sin förhandsanmälan (jfr artiklarna 284.3 a och 284.4 i mervärdesskatte­direktivet).

Det regleras dock särskilt när undantaget från skatteplikt börjar gälla och när undantaget upphör att gälla (se nedan).

Årsomsättningströskeln inom landet överskrids inte

Ett villkor för att undantaget från skatteplikt ska gälla är att den beskattningsbara personens årsomsättning inom landet är högst 120 000 kronor exklusive mervärdesskatt under kalenderåret (årsomsättningströskeln). Årsomsättningen får inte heller ha överstigit 120 000 kronor under något av de två närmast föregående kalenderåren (18 kap. 4 § ML, jfr artiklarna 284.1, 284.2 och 288a.1 i mervärdesskatte­direktivet). Detta gäller oavsett om den beskattningsbara personen har säte i ett annat EU-land eller i Sverige.

När en beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land har förhandsanmält till skattemyndigheten i det landet att den vill tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige, ska Skatteverket pröva om personens årsomsättning inom landet överstiger 120 000 kronor eller inte, och fatta beslut om detta (18 kap. 16 § ML). Etableringslandet ska inte pröva den frågan.

Bedömningen av årsomsättningen ska göras utifrån den beskattningsbara personens egna utgående transaktioner i form av leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster. Det är alltså den enskilda beskattningsbara personens transaktioner som avgör om bestämmelserna om undantag från skatteplikt gäller eller inte. Det innebär att bedömningen inte påverkas av om verksamheten har övertagits från en annan person vars årsomsättning inom landet har överstigit 120 000 kronor. Det är dock inte tillåtet att missbruka ett sådant förfarande (jfr C-171/23, UP CAFFE).

Årsomsättningströskeln inom EU överskrids inte

Ett annat villkor för att undantaget från skatteplikt ska gälla är att den beskattningsbara personens årsomsättning inom EU är högst 100 000 euro under kalenderåret. Årsomsättningen inom EU får inte heller ha överstigit 100 000 euro under det närmast föregående kalenderåret (18 kap. 5 § ML, jfr artiklarna 284.2 och 288a.2 i mervärdesskattedirektivet).

Årsomsättningen ska beräknas utifrån den beskattningsbara personens egna utgående transaktioner i form av leveranser av varor eller tillhandahållanden av tjänster. Det är alltså den enskilda beskattningsbara personens transaktioner som avgör om bestämmelserna om undantag från skatteplikt gäller eller inte. Det innebär att bedömningen inte påverkas av om verksamheten har övertagits från en annan person vars årsomsättning inom EU har överstigit 100 000 euro.

Företag som är förhindrade att tillämpa undantaget från skatteplikt

Vissa beskattningsbara personer som har valt att bli frivilligt beskattade enligt särskilda bestämmelser i ML, t.ex. konstnärer och fastighetsägare, är förhindrade att tillämpa undantaget från skatteplikt (18 kap. 6 § 2–4 ML). Bestämmelserna gäller oavsett om den beskattningsbara personen har säte i ett annat EU-land eller säte i Sverige.

Företaget är identifierat (EX-nummer) i det EU-land där det har sitt säte

För att undantaget från skatteplikt ska gälla krävs det också att den beskattningsbara personen är identifierad med hjälp av ett individuellt registrerings­nummer (EX-nummer) i det land där den har sitt säte i enlighet med bestämmelser som motsvarar artikel 284.3 i mervärdesskatte­direktivet (18 kap. 5 § ML).

Om en beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land ännu inte har blivit identifierad eller inte längre är identifierad för att få tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige, kan undantaget från skatteplikt alltså inte gälla för det företagets transaktioner.

Hur och när börjar undantaget gälla?

Undantaget från skatteplikt gäller från och med den dag då den beskattningsbara personen informerats om sitt EX-nummer eller fått en bekräftelse av numret i enlighet med bestämmelser som i ett annat EU-land motsvarar artikel 284.5 a och b i mervärdesskatte­direktivet (18 kap. 10 § första stycket ML).

Om den beskattningsbara personen tidigare har tillämpat undantaget från skatteplikt i Sverige och det har upphört för att personen har informerat om att den inte längre vill tillämpa undantaget, kommer den personen att på nytt kunna tillämpa undantaget tidigast från ingången av det tredje kalenderåret efter det kalenderår då undantaget upphörde att gälla (18 kap. 10 § andra stycket ML). Det innebär att det är samma tidsmässiga begränsning för att tillämpa undantaget som gäller enligt den s.k. fördröjningsregeln för beskattningsbara personer med säte i Sverige.

Om den beskattningsbara personen tidigare har tillämpat undantaget från skatteplikt och det har upphört på grund av att årsomsättnings­tröskeln inom landet eller årsomsättnings­trösklen inom EU har överskridits, kommer den personen att på nytt kunna tillämpa undantaget tidigast vid den tidpunkt som följer av bestämmelserna i 18 kap. 4 § ML respektive 18 kap. 5 § ML. Det innebär att det är först när den beskattningsbara personens årsomsättning inom landet inte överstiger 120 000 kronor under kalenderåret eller under något av de två närmast föregående kalenderåren och årsomsättningen inom EU som inte överstiger 100 000 euro under kalenderåret eller det närmast föregående kalenderåret, som undantaget kan tillämpas på nytt. Undantaget gäller då endast om företaget på nytt har blivit identifierat i det EU-land där det har säte för undantaget från skatteplikt i Sverige.

Vilka transaktioner omfattas av undantaget?

De utgående transaktioner som omfattas av undantaget och de transaktioner som inte omfattas av undantaget regleras på samma sätt för företag med säte i ett annat EU-land som för företag med säte i Sverige (18 kap. 4  § och 18 kap. 7 § ML).

Hur beräknas årsomsättningen inom landet?

Oavsett om den beskattningsbara personen har säte i ett annat EU-land eller i Sverige ska årsomsättningen inom landet beräknas på samma sätt (18 kap. 2 §, 18 kap.19 § 1, 18 kap. 20 § och 18 kap. 22–23 §§ ML).

Hur beräknas årsomsättningen inom EU?

Oavsett om den beskattningsbara personen har säte i ett annat EU-land eller i Sverige ska årsomsättningen inom EU ska beräknas på samma sätt (18 kap. 3 § ML, 18 kap. 18–19 §§ ML, 18 kap. 21–23§ § ML).

Ingen avdragsrätt eller rätt till återbetalning

En beskattningsbar person som tillämpar undantaget från skatteplikt har ingen avdragsrätt kopplad till transaktioner som omfattas av undantaget. Det gäller oavsett om företaget har sitt säte i ett annat EU-land eller i Sverige (18 kap. 14 § ML).

En beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land som tillämpar undantaget från skatteplikt har inte heller någon rätt till återbetalning för ingående skatt kopplad till transaktioner som omfattas av undantaget.

Fakturering

I fråga om fakturering gäller samma bestämmelser i ML för företag som tillämpar undantaget från skatteplikt oavsett om företaget har säte i ett annat EU-land eller säte i Sverige.

Registrering för mervärdesskatt bara i vissa fall

En beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land som uppfyller villkoren för att tillämpa undantaget från skatteplikt och som enbart har sådana transaktioner som omfattas av undantaget från skatteplikt enligt 18 kap. ML ska inte vara registrerad för mervärdesskatt (jfr 7 kap. 1 § första stycket SFL).

En beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land som uppfyller villkoren för undantaget från skatteplikt kan dock vara skyldig att vara registrerad för att redovisa mervärdesskatt på sådana transaktioner som inte omfattas av undantaget. Det kan till exempel gälla vid unionsinternt förvärv av varor, förvärv av tjänster eller justering av avdrag för ingående skatt (7 kap. 1 § första stycket SFL).

En beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land som uppfyller villkoren för undantaget från skatteplikt ska tillämpa det på de transaktioner som omfattas av undantaget, även om personen ska registreras för mervärdesskatt i Sverige på grund av t.ex. ett unionsinternt förvärv av varor (mervärdesskatte­kommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument B, 5.3).

Hur och när upphör undantaget att gälla?

Undantaget från skatteplikt kan upphöra av följande skäl:

• Årsomsättningen inom landet överstiger 120 000 kronor under kalenderåret, d.v.s. årsomsättnings­tröskeln inom landet överskrids (se nedan).
• Årsomsättningen inom EU överstiger 100 000 euro, d.v.s. årsomsättnings­tröskeln inom EU överskrids (se nedan).
• Den beskattningsbara personen med sätet i ett annat EU-land informerar skattemyndigheten i det EU-landet att den inte längre vill tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige (se nedan).
• Den beskattningsbara personen blir en sådan beskattningsbar person som är förhindrad att tillämpa undantaget (se nedan).
• Den beskattningsbara personens verksamhet upphör eller personen försätts i konkurs (se nedan).

När årsomsättnings­tröskeln inom landet överskrids

När årsomsättningen inom landet överstiger 120 000 kronor är villkoren för undantaget från skatteplikt inte längre uppfyllda. Skatteverket ska i så fall fatta ett beslut om detta (18 kap. 17 § ML).

Undantaget upphör att gälla från den tidpunkt då årsomsättningen inom landet överstiger 120 000 kronor under ett kalenderår (18 kap. 11 § ML, jfr artikel 288a.1 fjärde stycket i mervärdesskattedirektivet). Detta kan ske innan Skatteverket fattar sitt formella beslut enligt 18 kap. 17 § ML.

Den beskattningsbara personen ska då i normalfallet ta ut och redovisa skatt enligt de allmänna bestämmelserna i ML för den leverans av varor eller det tillhandahållande av tjänster som medför att omsättnings­gränsen överskrids. Det innebär att mervärdesskatt ska tas ut redan på den transaktion som medför att omsättnings­gränsen överskrids.

I samband med att undantaget från skatteplikt upphör ska den beskattningsbara personen normalt också anmäla sig för registrering hos Skatteverket, om personen inte redan är registrerad för mervärdesskatt. Den beskattningsbara personen kan dock vara identifierad i det andra EU-landet för unionsordningen och kan därför istället vara skyldig att betala skatt enligt ML och redovisa skatten i den särskilda skattedeklarationen för unionsordningen enligt bestämmelser som i det landet som motsvarar artiklarna 369a–369 k i mervärdesskattedirektivet.

Vid bedömningen av vilken transaktion som medför att omsättningsgränsen överskrids får en transaktion inte delas upp på ett konstlat sätt. Om en försäljning till en kund innefattar flera olika varor ska den i detta sammanhang ändå anses som en och samma transaktion. Det gäller under förutsättning att varorna inte levereras separat, varorna omfattas av ett och samma köpeavtal till förmån för en och samma köpare och att betalningen görs i ett totalbelopp (C-265/18, Akvile Jarmuskiene).

När årsomsättnings­tröskeln inom EU överskrids

Undantaget från skatteplikt upphör att gälla från den tidpunkt då årsomsättningen inom EU överstiger 100 000 euro under kalenderåret (18 kap. 12 § ML). Den beskattningsbara personens EX-nummer kommer då att avaktiveras (jfr artikel 284e i mervärdesskatte­direktivet och mervärdesskatte­kommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument D, 6.2, punkt 30).

Den beskattningsbara personen ska då i normalfallet ta ut och redovisa skatt enligt de allmänna bestämmelserna i ML för transaktioner som är gjorda inom landet. Det innebär att mervärdesskatt ska tas ut redan på den transaktion som medför att omsättnings­gränsen överskrids, om det är en transaktion som är gjord inom landet.

I samband med att undantaget från skatteplikt upphör ska den beskattningsbara personen också normalt anmäla sig för registrering hos Skatteverket, om personen inte redan är registrerad för mervärdesskatt. Den beskattningsbara personen kan dock vara identifierad i det andra EU-landet för unionsordningen och kan därför i stället vara skyldig att betala skatt enligt ML och redovisa skatten i den särskilda skattedeklarationen för unionsordningen enligt bestämmelser som i det landet som motsvarar artiklarna 369a–369k i mervärdesskattedirektivet.

Om företaget har informerat om att det inte längre vill tillämpa undantaget

Om en beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land har informerat skattemyndigheten i det landet att personen inte längre vill tillämpa undantaget från skatteplikt i Sverige upphör undantaget från skatteplikt att gälla från och med den första dagen i det kalenderkvartal som följer efter att skattemyndigheten i det andra EU-landet har tagit emot informationen. Om myndigheten har tagit emot informationen under ett kalenderkvartals sista månad upphör dock undantaget från och med den första dagen i det påföljande kalenderkvartalets andra månad (18 kap. 13 § ML, jfr artikel 284.4 i mervärdesskattedirektivet).

För transaktioner inom landet där den beskattningsgrundande händelsen inträffar efter tidpunkten för upphörandet ska den beskattningsbara personen i normalfallet ta ut och redovisa skatt enligt de allmänna bestämmelserna i ML.

I samband med att undantaget från skatteplikt upphör ska den beskattningsbara personen också normalt anmäla sig för registrering hos Skatteverket, om personen inte redan är registrerad för mervärdesskatt. Den beskattningsbara personen kan dock vara identifierad i det andra EU-landet för unionsordningen och kan därför i stället vara skyldig att redovisa skatt enligt ML i den särskilda skattedeklarationen för unionsordningen enligt det landets bestämmelser som motsvarar artiklarna 369a–369k i mervärdesskatte­direktivet.

När företaget blir förhindrat att tillämpa undantaget från skatteplikt

Undantaget upphör också om den beskattningsbara personen väljer att tillämpa bestämmelser om frivillig beskattning och därigenom blir en sådan beskattningsbar person som är förhindrad att tillämpa undantaget (se ovan). Enligt Skatteverket upphör undantaget från skatteplikt vid tidpunkten då personen inte längre uppfyller villkoren för att få tillämpa undantaget.

När företaget flyttar sitt säte till ett land utanför EU

Om den beskattningsbara personen flyttar sitt säte till en plats utanför EU upphör undantaget från skatteplikt att gälla vid den tidpunkt då flytten sker.

Om verksamheten upphör eller företaget försätts i konkurs

Om en beskattningsbar person med säte i ett annat EU-land har meddelat skattemyndigheten i det EU-landet att verksamheten har upphört kommer EX-numret att avaktiveras. Detsamma gäller om det kan antas att den beskattningsbara personens verksamhet har upphört (jfr artikel 284e i mervärdesskatte­direktivet). Undantaget från skatteplikt upphör i sådant fall vid den tidpunkt då EX-numret avaktiveras, eftersom företaget då inte längre är identifierat för undantaget från skatteplikt i Sverige (jfr 18 kap. 5 § ML).

Om den beskattningsbara personen försätts i konkurs upphör undantaget vid den tidpunkt då företaget försätts i konkurs. Den beskattningsbara personen, d.v.s. konkursgäldenären, kan normalt inte bedriva ekonomisk verksamhet efter den tidpunkten. Om det ändå skulle inträffa ska dock undantaget från skatteplikt upphöra först efter att konkursgäldenären har informerat skattemyndigheten i det EU-land där konkursgäldenären har säte att det inte längre vill tillämpa undantaget. Då upphör undantaget vid den tidpunkt som gäller för andra företag som informerat om att de inte längre vill tillämpa undantaget (se ovan) enligt vad som följer av 18 kap. 13 § ML (mervärdesskatte­kommitténs riktlinje från det 123:e mötet den 20 november 2023, dokument D, 6.2 punkt 28).

Förfarande

I 18 kap. ML och i 24 kap. ML finns särskilda bestämmelser som berör förfarandet vid beslut, omprövning av beslut och överklaganden av beslut som avser villkor för att få tillämpa undantaget från skatteplikt enligt den särskilda ordningen för små företag.

Omprövning av beslut

Skatteverkets ska enligt 18 kap. 42 § ML ompröva ett beslut enligt 18 kap. 16 eller 17 § ML om villkor om undantag från skatteplikt som avser årsomsättnings­tröskeln inom landet om

• den som beslutet gäller har begärt det
• beslutet överklagas
• det finns andra skäl, d.v.s. på Skatteverkets initiativ.

En begäran om omprövning ska vara skriftlig och ska ha kommit in till Skatteverket senast två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det (18 kap. 44 § ML).

Skatteverket får inte ompröva ett beslut som har avgjorts av allmän domstol (18 kap. 45 § första stycket ML), så kallad res judicata.

Förfarandet i övrigt i samband med beslut

Vid prövning av frågor om villkor om undantag från skatteplikt enligt 18 kap. 16 eller 17 § ML som avser årsomsättnings­tröskeln inom landet tillämpas enligt 18 kap. 47 § ML bestämmelserna i SFL i fråga om

• uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4 kap. SFL
• Skatteverkets utredningsskyldighet och kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1–3 §§ SFL
• begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap. 18 § SFL
• besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 § SFL.

Överklagande

Ett överklagande av ett beslut om villkor för undantag från skatteplikt enligt 18 kap. 16 eller 17 § ML som avser årsomsättnings­tröskeln inom landet ska ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden fick del av beslutet (24 kap. 6 § ML). I övrigt gäller 67 kap. SFL vid överklagande av sådana beslut (24 kap. 1  § ML). Domstolsprövning av det svenska undantaget kan därmed enbart göras i Sverige.