Analysera omstruktureringar

Utgångspunkten för analysen

En omstrukturering kan innebära en gränsöverskridande överföring av något av värde, t.ex. värdefulla immateriella tillgångar. En omstrukturering kan också innebära att existerande avtalsförhållanden avslutas eller omförhandlas.

Det första steget i en internprissättningsanalys av en omstrukturering är att identifiera och kartlägga de faktiska transaktionerna i omstruktureringen. Detta görs genom att identifiera de affärsmässiga och finansiella relationerna mellan parterna samt identifiera villkoren för den transaktion som medför en överföring av värde mellan de närstående företagen. (p. 9.10).

Armlängdsprincipen kräver att man bedömer de avtalade villkoren hos respektive företag som omfattas av omstruktureringen. Bara för att en omstrukturering kan vara motiverad av affärsmässiga skäl på koncernnivå, t.ex. med hänsyn till synergieffekter, är den inte per automatik armlängdsmässig för varje berört företag (p. 9.12).

Att förstå omstruktureringen som sådan

Precis som för alla koncerninterna transaktioner måste en tillämpning av armlängdsprincipen vid en omstrukturering börja med en identifiering av de kommersiella eller finansiella relationerna mellan de närstående företagen som omfattas av omstruktureringen och de villkor och omständigheter som är relevanta i de relationerna. Detta ska göras för att korrekt kunna identifiera och kartlägga de faktiska transaktionerna (accurately delineate the actual transactions). I detta avseende ska vägledningen i avsnitt D i kapitel I tillämpas. Förutom detta måste man beakta de affärsmässiga skälen till omstruktureringen, inklusive synergieffekter, och parternas andra realistiska alternativ. Efter att villkoren och de ekonomiskt relevanta omständigheterna har identifierats i de korrekt identifierade och kartlagda transaktionerna kan en jämförelse göras med motsvarande villkor och omständigheter som finns mellan oberoende parter (p. 9.13).

I följande avsnitt behandlas de aspekter som är särskilt relevanta ur ett armlängdsperspektiv vid en omstrukturering när det gäller att identifiera de kommersiella eller finansiella relationerna mellan parterna:

• De korrekt identifierade och kartlagda transaktionerna i omstruktureringen samt funktioner, risker och tillgångar före och efter omstruktureringen.
• De affärsmässiga skälen och den förväntade nyttan av omstruktureringen, inklusive synergieffekter.
• Parternas andra realistiska alternativ.

Att korrekt identifiera och kartlägga de faktiska transaktionerna i en omstrukturering: funktioner, tillgångar och risker före och efter omstruktureringen

För att kunna avgöra om någon armlängdsmässig ersättning bör utgå för en omstrukturering, och i så fall vilket företag i koncernen som ska betala en sådan ersättning, är det viktigt att korrekt identifiera och kartlägga de faktiska transaktionerna mellan de företag i koncernen som omfattas av omstruktureringen. För detta ändamål finns detaljerad vägledning i avsnitt D i kapitel I (p. 9.16).

Om villkoren för en omstrukturering framgår av skriftliga dokument (avtal, korrespondens eller annan kommunikation) är dessa utgångspunkten för att korrekt identifiera och kartlägga de faktiska transaktionerna i omstruktureringen. Avtalsvillkoren kan beskriva de roller, skyldigheter och rättigheter som den omstrukturerade enheten har före omstruktureringen och på vilket sätt och i vilken omfattning dessa rättigheter och skyldigheter ändras som ett resultat av omstruktureringen. I de fall skriftliga dokument saknas, eller när omständigheterna inklusive det faktiska agerandet mellan parterna skiljer sig väsentligt åt från vad som tecknats ner, ska de aktuella omständigheterna inklusive parternas faktiska agerande vara avgörande (p. 9.17).

För att kunna korrekt identifiera och kartlägga de faktiska transaktionerna i omstruktureringen krävs en funktionsanalys där man fastställer såväl de ekonomiskt väsentliga aktiviteterna som ansvar, använda tillgångar och burna risker både före och efter omstruktureringen. Analysen ska fokusera på vad parterna faktiskt gör och vilken typ av tillgångar som parterna använder eller bidrar med före och efter omstruktureringen. Se vidare avsnitt D.1.2 i kapitel I (p. 9.18).

Särskilt om risk vid omstruktureringar

Risker är av avgörande betydelse i samband med omstruktureringar. En undersökning av riskfördelningen mellan närstående företag före och efter omstruktureringen är en nödvändig del av funktionsanalysen. Att ta över risker brukar medföra ökad möjlighet att göra vinst, d.v.s. ökad vinstpotential. Det är därför viktigt att klarlägga såväl vilken part som bär risken som vilken betydelse risken har (p. 9.19).

Den vägledning om risk som ges i avsnitt D.1.2.1 i kapitel I är tillämplig även vid en analys av risk i samband med en omstrukturering, inte minst när det gäller att bestämma vilken part som bär en specifik risk med hänsyn till kontroll och finansiell kapacitet. Det är avgörande att tillämpa denna vägledning för att bestämma vem som bär en specifik risk såväl före som efter omstruktureringen. T.ex. om en omstrukturering syftar till att överföra en lagerrisk är det högst väsentligt att inte bara se till avtalet mellan parterna utan också till hur parterna faktiskt agerar. En sådan analys kan visa att en part som burit risken före omstruktureringen också bär risken efter omstruktureringen, trots att man gjort en avtalsmässig förändring av denna risk (p. 9.20).

Ett annat exempel är en omstrukturering där man avsett att överföra kreditrisken. En analys i enlighet med avsnitt D.1.2.1 i kapitel I beaktar inte bara de avtalsmässiga villkoren före och efter omstruktureringen utan även parternas faktiska agerande såväl före som efter omstruktureringen. En sådan analys kan då visa om den part som avtalsmässigt bär risken verkligen kontrollerar risken genom sin förmåga och sitt beslutsfattande i enlighet med p. 1.65 samt om den parten verkligen har den finansiella kapaciteten att bära risken i enlighet med p. 1.64. Det är viktigt att komma ihåg att en part som innan omstruktureringen inte burit risk i enlighet med avsnitt D.1.2.1 i kapitel I inte heller kan överföra sådan risk till en annan part i och med en omstrukturering. Inte heller kan vinstpotential kopplat till en viss risk allokeras till en part som efter omstruktureringen inte bär den risken (p. 9.21).

Riskens ekonomiska betydelse

En viktig fråga att avgöra är om en risk är ekonomiskt betydelsefull, d.v.s. om det med risken följer en betydande vinstpotential. Om så är fallet kan en överföring av risk förklara att även vinstpotential överförts. Hur betydelsefull en risk är beror på sannolikheten för att den kommer att inträffa och storleken på de möjliga vinster eller förluster som följer med risken. Redovisningen kan ge användbar information om sannolikheten och storleken på vissa risker t.ex. kreditrisker och lagerrisker. Om en risk anses ekonomiskt obetydlig medför den normalt endast låg vinstpotential. En oberoende part skulle sannolikt inte överföra en obetydlig risk i utbyte mot en väsentligt minskad vinstpotential (p. 9.22).

Att förstå de affärsmässiga skälen till omstruktureringen och de förväntade fördelarna samt betydelsen av synergier

Det finns många orsaker till att företag i intressegemenskap genomför omstruktureringar. Det kan exempelvis bero på konkurrensen i en globaliserad ekonomi, möjligheten till besparingar, behovet av specialisering eller behovet av att öka effektiviteten. När en koncern lyfter fram förväntade synergier som ett viktigt affärsmässigt skäl till omstruktureringen är det en fördel om koncernen dokumenterar vilka förväntade synergieffekter man har och vilka antaganden som gjorts om detta. Information om förväntade synergieffekter kan vara relevant för att förstå bakgrunden till omstruktureringen. Det är dock viktigt att undvika eftersyn när man gör en analys efter det att omstruktureringen har genomförts vilket berörs i punkt. 3.74 i riktlinjerna (p. 9.24).

Exempelvis kan det vara fråga om en omstrukturering som omfattar etableringen av en central inköpsfunktion i en koncern. Denna centrala inköpsfunktion ska ersätta de inköpsaktiviteter som utförts i flera olika företag i koncernen. Koncernen vill på detta sätt dra fördel av att kunna köpa in stora volymer samt minimera administrationen. I enlighet med den vägledning som ges i kapitel I ska fördelarna med den avsiktliga och samordnade koncernaktiviteten fördelas mellan de enheter som bidragit till dessa synergieffekter. Det centrala inköpsbolaget kan också enligt avtal bära risk förknippad med inköp, förvaring och vidareförsäljning av varorna. En analys av riskerna enligt avsnitt D.1.2.1 i kapitel I i riktlinjerna bestämmer den ekonomiska betydelsen av en specifik risk och vilken enhet eller vilka enheter som bär den risken. Fastän den centrala inköpsfunktionen är berättigad till vinstpotentialen som är förknippad med risktagandet för inköpsverksamheten är denna enhet inte berättigad till vinsterna från koncernens samlade köpkraft eftersom denna enhet inte har bidragit till synergieffekterna. Se vidare exemplet i punkt 1.188 i riktlinjerna (p. 9.25).

Det faktum att en omstrukturering genomförs på grund av en önskan att uppnå synergieffekter innebär inte nödvändigtvis att vinsterna i koncernen kommer att öka efter omstruktureringen. Omstruktureringen kanske var helt nödvändig för att kunna bibehålla konkurrenskraften. Det kan också vara så att förväntade synergieffekter inte uppnås (p. 9.26).

Parternas andra realistiska alternativ

En tillämpning av armlängdsprincipen grundar sig på uppfattningen att oberoende företag jämför transaktionen med andra realistiska alternativ som finns tillgängliga för dem (other options realistically available). Ett oberoende företag genomför bara en transaktion om det inte ser något alternativ som är klart mer attraktivt. Med andra ord, oberoende företag genomför bara en transaktion om denna inte försätter dem i en sämre situation än det näst bästa alternativet. Att beakta andra realistiska alternativ kan vara relevant i en jämförbarhetsanalys för att förstå parternas respektive positioner (p. 9.27).

Skattemyndigheter bör vid tillämpningen av armslängdsprincipen utvärdera varje faktisk identifierad och kartlagd transaktion enligt vägledningen i avsnitt D i kapitel I i riktlinjerna, och de ekonomiskt relevanta egenskaperna som parterna har beaktat för att komma till slutsatsen att det inte föreligger några realistiska och tillgängliga alternativ som erbjuder en klart mer attraktiv möjlighet att uppfylla de kommersiella målen än den antagna omstruktureringen (se punkt 1.38 i riktlinjerna). Vid en sådan bedömning kan det vara nödvändigt eller användbart att bedöma de transaktioner som omfattar omstruktureringen av verksamheten i sitt sammanhang som en del av ett större arrangemang av ekonomiskt relaterade transaktioner (p. 9.28).

Det finns situationer mellan oberoende företag där den omstrukturerade enheten inte skulle ha haft något klart mer attraktivt alternativ realistiskt tillgängligt än att acceptera villkoren för omstruktureringen, t.ex. vid uppsägning av avtal. Ifråga om långtidskontrakt kan detta vara fallet om den andra parten åberopar en exit-klausul som ger denne rätt att avsluta avtalet i förtid under vissa givna förutsättningar (p. 9.29).

Det kan också finnas situationer mellan oberoende parter när en enhet skulle ha haft ett eller flera realistiska tillgängliga alternativ som uppenbart erbjuder mer attraktiva möjligheter för parten att nå sina mål än att acceptera villkoren för omstruktureringen. Detta med hänsyn till alla relevanta villkor, inklusive de kommersiella och marknadsmässiga förhållandena framöver, vinstpotentialen hos de olika alternativen och eventuell ersättning eller gottgörelse för omstruktureringen. I sådana fall hade en oberoende part kanske inte godtagit villkoren för omstruktureringen och en justering av villkoren kan vara nödvändig (p. 9.30).

Internprissättningsdokumentation för omstruktureringar

Omstruktureringar ska dokumenteras både i den koncerngemensamma delen (Master file) och i den företagsspecifika delen (Local file) (p. 9.32).

Som en del i internprissättningsdokumentationen rekommenderas multinationella koncerner att dokumentera sina beslut och avsikter angående omstruktureringar, särskilt vad gäller beslut om att bära eller överföra väsentliga risker och vilken konsekvens det får för vinstpotentialen (p. 9.33).