När uppkommer en fordran på fordonsskatt och dröjsmålsavgift för fordonsskatt i en insolvenssituation?

1 Sammanfattning

Betalningsskyldigheten för fordonsskatt är knuten till den som vid en viss angiven tidpunkt är skattskyldig för det aktuella fordonet. Skatteverket anser att fordran på fordonsskatt i samband med ett insolvensförfarande får anses ha uppkommit vid följande tidpunkter:

• Vid ordinarie debitering har fordran uppkommit vid ingången av betalningsmånaden.
• När ett fordon blir skattepliktigt har fordran uppkommit när skatteplikten började gälla.
• När ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatt ska tas ut med ett högre belopp har fordran uppkommit när registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett.
• När ett fordons användning ändras så att fordonsskatt ska tas ut med ett högre belopp har fordran uppkommit när användningen ändrades.

Skatteverket anser att fordran på dröjsmålsavgift för fordonsskatt uppkommer när en fordonsskatt kvarstår obetald efter förfallodagen.

2 Frågeställning

Att kunna fastställa tidpunkten för när en fordran uppkommer har stor betydelse vid olika insolvensförfaranden. I en konkurs avgör uppkomsttidpunkten bland annat om en fordran utgör en konkursfordran eller inte. I en företagsrekonstruktion avgör uppkomsttidpunkten bland annat om en fordran omfattas av ett betalningsförbud och om borgenären ska delta i planförhandlingen. Vid skuldsanering och F-skuldsanering avgör uppkomsttidpunkten om en fordran omfattas av skuldsaneringen eller inte.

När uppkommer statens fordran på fordonsskatt samt dröjsmålsavgift för fordonsskatt i de nämnda insolvenssituationerna?

3 Gällande rätt m.m.

Om inte något annat följer av andra eller tredje stycket, ska fordonsskatten betalas av den som enligt 2 kap. 4 § är skattskyldig för fordonet vid ingången av den månad under vilken skatten enligt 3 § ska betalas eller skulle ha betalats.

När ett fordon blir skattepliktigt ska fordonsskatten betalas av den som var skattskyldig när skatteplikten började gälla. Om en sådan ändring som avses i 2 kap. 14 § sker, ska fordonsskatten betalas av den som var skattskyldig när registreringsbesiktning med anledning av ändringen skedde eller senast skulle ha skett eller, i fråga om ändrad användning av fordonet, när användningen ändrades.

Fordonsskatt som fastställs genom ett beslut om efterbeskattning ska betalas av den som var skattskyldig under den tid skatten avser (5 kap. 2 § vägtrafikskattelag [2006:227], VSL).

En avgift (dröjsmålsavgift) ska tas ut för varje fordon där fordonsskatt inte betalas inom den tid och i den ordning som har bestämts enligt denna lag (5 kap. 17 § första stycket VSL).

Högsta domstolen har i NJA 2009 s. 291 gjort vissa allmänna uttalanden i fråga om tidpunkten för fordringars uppkomst.

”Tidpunkten för en fordrans uppkomst har betydelse för många rättsliga spörsmål […]. Att en fordran inte slutligt uppkommit vid en kritisk tidpunkt hindrar inte att den i en specifik tillämpningssituation ändå kan anses ha förelegat då, om åtminstone visst eller vissa – om än inte alla – för fordringens slutliga tillblivelse nödvändiga omständigheter förelegat vid tidpunkten. I några sammanhang anses det t.ex. att fordringen uppkommit redan med det avtal som den vilar på, trots att den först till följd av senare inträffade förhållanden blivit fullgången (så t.ex. i fråga om startpunkten för preskription […]). I andra sammanhang krävs det mer än så. Inte sällan tillmäts då parts möjlighet att styra över huruvida fordringen blir fullgången betydelse (så t.ex. vad det gäller tillämpningen av 6 kap. 7 § JB […]).

Av praxis framgår också att det inte finns någon för alla fall gällande princip för att bestämma när en fordran skall anses ha uppkommit […] Att fordringen inte sällan sägs ha uppkommit när den "väsentliga grunden" för den förelåg kan inte uppfattas som en tillämpning av en styrande rättsprincip, utan det torde närmast vara att förstå som ett sätt att legitimera eller bekräfta en slutsats som vilar på de överväganden som det särskilda fallet föranleder.

Av stor betydelse för frågan om en fordrans uppkomsttidpunkt – när omständigheterna är sådana att fordringen vid den kritiska tidpunkten kan sägas ha varit svävande – är syftet med den bestämmelse vars tillämpning är i fråga […]. Huruvida fordringen skall anses ha funnits vid den kritiska tidpunkten trots att den inte var fullgången är alltså i hög grad beroende av ändamålet med den aktuella regeln.”

Högsta domstolen har i skuldsaneringsärendet NJA 2020 s. 1101 som utgångspunkt för bedömningen av tidpunkten då fordran på återkrav av studiemedel ska anses ha uppkommit anfört följande.

”Kravet avser inte en privaträttslig fordran, eftersom studiemedel lämnas under de förutsättningar och på de villkor som anges i studiestödslagen. Det hindrar inte att de principer som gäller för fordringsförhållanden i allmänhet bör tillämpas på sådana frågor som inte behandlas i studiestödsregleringen och som aktualiseras i detta mål.”

4 Bedömning

I svensk rätt saknas en generell princip för när en fordran ska anses ha uppkommit. Det finns inte heller några särskilda bestämmelser om när en skatte- eller avgiftsfordran ska anses ha uppkommit. Det som gäller för fordringars uppkomst i allmänhet gäller alltså i princip även för dessa fordringar (jfr NJA 2020 s. 1101). Uppkomsttidpunkten för en viss fordran beror dels på omständigheterna i det aktuella fallet, dels på vad som utgör en ändamålsenlig tillämpning av den bestämmelse som är i fråga (NJA 2009 s. 291). Skatteverket anser att frågan om tidpunkten för en fordrans uppkomst bör besvaras på likartat sätt oavsett i vilket insolvensförfarande som frågan aktualiseras (se avsnitt 4.1 i Skatteverkets ställningstagande När uppkommer statens fordran på återkrav avseende utbetalningar för hushållsarbete respektive skattereduktion för installation av grön teknik, 2022-12-13, dnr 8-1932417).

Enligt vägtrafikskattelagen är betalningsskyldigheten för fordonsskatt knuten till den som vid en viss angiven tidpunkt är skattskyldig för det aktuella fordonet. Detta innebär att det är den som var skattskyldig vid denna tidpunkt som är skyldig att betala fordonskatten även om förhållandena sedan har ändrats, t.ex. genom att fordonet har sålts innan skatten förfallit till betalning. Eftersom betalningsskyldigheten i dessa fall inte är svävande (jämför NJA 2009 s. 291) utan tvärtom är tydligt knuten till de i lagen angivna tidpunkterna anser Skatteverket att det är dessa tidpunkter som är avgörande för när en fordran på fordonsskatt ska anses ha uppkommit i samband med ett insolvensförfarande.

Mot denna bakgrund anser Skatteverket att fordran på fordonsskatt får anses ha uppkommit vid följande tidpunkter:

• Vid ordinarie debitering har fordran uppkommit ,vid ingången av den månad då skatten ska betalas (betalningsmånaden).
• När ett fordon bli skattepliktigt har fordran uppkommit när skatteplikten börjar gälla.
• När ett fordons beskaffenhet ändras så att fordonsskatt ska tas ut med ett högre belopp har fordran uppkommit när registreringsbesiktningen skedde eller senast skulle ha skett.
• När ett fordons användning ändras så att fordonsskatt ska tas ut med ett högre belopp har fordran uppkommit när användningen ändrades.

En dröjsmålsavgift ska tas ut om en fordonsskatt inte har betalats i rätt tid och ordning. Eftersom dröjsmålsavgiften tas ut just på grund av att skatten inte har betalats senast på förfallodagen anser Skatteverket att fordran på dröjsmålsavgift uppkommer när en fordonsskatt kvarstår obetald efter förfallodagen.