Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar avseenden företaget ska" | Vägledning | 2020 | 741 träffar
/ Vägledning / 2020 / Förvaltningsrätt & förfarande / Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Rapporteringspliktiga arrangemang (DAC 6) / Vem ska lämna uppgifter? / Vem ska lämna uppgifter? (OBS! Sidan ska tas bort vid publicering av de nya sidorna)
har agerat som ett så kallat bollplank åt en annan person. Det kan t.ex. vara vanligt att inom en koncern diskutera frågor mellan koncernföretagen. I denna situation ska i stället det koncernföretag som genomför arrangemanget lämna uppgifterna i egenskap
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Finansiella transaktioner
avgifter på koncerninterna lån ska man tänka på att för oberoende långivare avspeglar avgifterna ofta upplåningskostnader och kostnader för att uppfylla regulatoriska krav som det närstående företaget kanske inte har (p. 10.96). Det är inte förenligt
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Armlängdsprincipen
Armlängdsprincipen är en internationellt vedertagen princip som innebär att priser och andra villkor som avtalas mellan närstående företag i gränsöverskridande transaktioner ska motsvara vad oberoende företag hade avtalat i motsvarande situation
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
om det andra företaget är avtalspart. Notera att det inte finns något krav i korrigeringsregeln på att avtalet ska vara skriftligt eller upprättat i någon särskild form. Även tillhandahållande av tjänster till ett koncernföretag kan vara tillräckligt
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Begränsat skattskyldigas inkomster / Näringsverksamhet / Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige / Filialer m.m.
genom ett avdelningskontor med självständig förvaltning, om företaget inte väljer att etablera ett svenskt dotterbolag eller en agentur ( 2 § filiallagen ). Det utländska företaget ska skriftligen anmäla hos Bolagsverket att det vill registrera en filial
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Koncerner och intressegemenskaper / Koncernavdrag / Generella förutsättningar
i denna stat, och inte anses ha sin hemvist i en annan stat på grund av skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska företaget anses höra hemma i denna andra stat ( 35 a kap. 3 § IL ). Att endast dotterföretag inom EES
/ Vägledning / 2020 / Förvaltningsrätt & förfarande / Registrering, deklarationer och uppgiftslämnande / Registrering / Anmälan för registrering
, och anmälan inte kompletteras efter begäran, ska Skatteverket bedöma om anmälan ska avvisas och företaget inte registreras eller om Skatteverket har tillräckliga uppgifter för att göra en prövning i sak och företaget eventuellt ska registreras. En fysisk
/ Vägledning / 2020 / Förvaltningsrätt & förfarande / Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Land-för-land-rapportering (CbCR/DAC 4) / Vad är land-för-land-rapportering?
och svar om land-för-land-rapporteringen på sin webbplats www.oecd.org i ett dokument som heter ”Guidance on the Implementation of Country-by-Country Reporting” (Guidance). Dokumentet uppdateras löpande med nya frågor och svar. Dessa svar är förtydliganden
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / Befrielse från skattetillägg / Deklarationsspecifika omständigheter / Mervärdesskattedeklaration
beräknas på ( 49 kap. 19 § SFL ). Om företaget har rätt till fullt avdrag för den ingående mervärdesskatten finns det därmed inte något underlag att beräkna skattetillägget på och något skattetillägg ska därför inte tas ut. Om företaget endast har rätt
/ Vägledning / 2020 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Betalningsansvar för annans skatter och avgifter / Företrädaransvar / Befrielse från betalningsskyldighet
inte sköttes. Detta var inte visat i målet ( NJA 1974 s. 297 ). Har betalningsförmågan betydelse för befrielse? HD har i ett avgörande uttalat att domstolen inte ska ta hänsyn till ställföreträdarens ekonomiska förmåga i varje särskilt fall (NJA 1971 s. 296