Filtrera på område
Sökresultat: "dödsbo avseenden frågan" | 2018 | 881 träffar
/ Vägledning / 2018 / Punktskatter & trafikskatter / Reklamskatt / Skattskyldighet
) Högsta förvaltningsdomstolen har fastställt ett av Skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked avseende frågan om ej enbart enstaka tillhandahållande av skattepliktig annons eller skattepliktig reklam kunde anses som yrkesmässig verksamhet. Skatterättsnämnden fann
/ Vägledning / 2018 / Förvaltningsrätt & förfarande / Överklagande / Särskilt om olika ämnesområden / Skatteförfarandelagen (SFL) / Överklagande av Skatteverkets beslut / Var överklagas Skatteverkets beslut?
den europeiska politiska stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades 7. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne 8. någon annan juridisk person än som avses i 1–7 inom vars domkrets
/ Vägledning / 2018 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Indrivning och utmätning / Sakrätt
i utsökningsbalken. Vid konkurs kan sakrättsreglerna avgöra frågan om vilken egendom som ingår i ett konkursbo. Sakrättsliga frågor kan uppkomma vid utmätning Sakrättsliga regler ger svar på frågan om en viss egendom kan utmätas för gäldenärens skulder. Kronofogden
/ Vägledning / 2018 / Förvaltningsrätt & förfarande / Utredning, kontroll & tillsyn / Särskilt om olika ämnesområden / Skatteförfarandelagen (SFL) / Bevissäkring / Vad är bevissäkring?
. Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt BFL eller som bedrivs av en annan juridisk person än ett dödsbo. Med verksamhetslokal avses också markområden, transportmedel
/ Vägledning / 2018 / Inkomstskatt / Kapital / Principer om kapitalbeskattning / Kapitalvinstbeskattning
han eller hon haft i samband med köpet. Detta gäller även om förmånen inte har kunnat beskattas i Sverige, till följd av att personen ifråga var bosatt utomlands vid förvärvet ( RÅ 2005 not. 129 ). I domen prövade Högsta förvaltningsdomstolen frågan
/ Vägledning / 2018 / Förvaltningsrätt & förfarande / Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Uppgifter om finansiella konton (FATCA och CRS/DAC 2) / CRS och DAC 2 / Vad ska kontrolluppgiften innehålla och när ska den lämnas?
( 22 b kap. 5 § SFL ). Är det frågan om ett försäkringsavtal med kontantvärde är det kontantvärdet som ska anges i kontrolluppgiften ( prop. 2015/16:29 s. 213 ). Hur kontantvärdet beräknas framgår av 2 kap. 15 § IDKAL . Ett konto ska rapporteras
/ Vägledning / 2018 / Förvaltningsrätt & förfarande / Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Uppgifter om finansiella konton (FATCA och CRS/DAC 2) / FATCA / Vad ska kontrolluppgiften innehålla och när ska den lämnas?
– Marknadsvärde för noterade tillgångar, derivat och fondandelar med anledning av FATCA-avtalet, CRS och DAC 2 ). När det är frågan om rapportering av saldo eller värde är det Skatteverkets uppfattning att saldot ska anges inklusive den kapitaliserade räntan
/ Vägledning / 2018 / Förvaltningsrätt & förfarande / Handläggning av ärenden / Part och företrädare / Behörig företrädare
Vem är att anse som behörig företrädare för den fysiska eller juridiska personen i olika sammanhang? Den frågan har bl.a. betydelse för att veta vem som har uppgiftsskyldighet eller processbehörighet. Vem ska lämna uppgifter? Det är viktigt att veta
/ Vägledning / 2018 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet / Skatteregler för enskild näringsverksamhet / Tillgångar och skulder i enskild näringsverksamhet
årsbokslut och hade låtit vinstmedel stå kvar på företagskontot. Skatterättsnämnden uttalade bl.a. att frågan i ärendet är om samtliga bankmedel som finns på företagskonton ska anses höra till den enskilda näringsverksamhet och därmed enligt 13 kap. 7 § IL
/ Vägledning / 2018 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Skuldsanering och nedsättning av fordran / Skuldsanering / Vad innebär skuldsanering?
om skuldsanering (punkt 4 och 5 i övergångsbestämmelserna till NSksanL). Högsta domstolen har prövat frågan hur övergångsbestämmelserna till den nya skuldsaneringslagen ska tillämpas vid prövning av ett överklagat beslut om skuldsanering som inte fått laga kraft