Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar bör" | 2020 | 32 träffar
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / När man lämnat en oriktig uppgift / Grundläggande förutsättningar för oriktig uppgift / Skyldigheten att lämna uppgifter
för att skyldigheten att lämna uppgifter ska anses fullgjord beror förstås på omständigheterna i det enskilda fallet. En rimlig utgångspunkt bör dock vara att Skatteverket redan på grundval av uppgifterna i en deklaration kan bedöma en fråga. Att denna skyldighet
Saknas: svar
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / När skatteavdrag inte har gjorts
att det klart ska framgå att en oriktig uppgift har lämnats ( 49 kap. 5 § SFL ). Mot bakgrund av att skattetillägget är en sanktionsavgift bör dock utgångspunkten vara att Skatteverket ska göra mycket sannolikt att utbetalaren har underlåtit att göra
Saknas: svar
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / När man lämnat en oriktig uppgift / Grundläggande förutsättningar för oriktig uppgift / Skatteverkets skyldighet att utreda
frågor till den uppgiftsskyldiga innebär dock inte att det finns en särskild utredningsskyldighet. Det beror på att det ställs vissa krav för att en lämnad uppgift ska ge upphov till en särskild utredningsskyldighet, nämligen att uppgiften uppenbart
Saknas: svar
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / Befrielse från skattetillägg / Deklarationsspecifika omständigheter / Mervärdesskattedeklaration
Köparen har dragit av felaktigt debiterad mervärdesskatt En köpare som är i god tro och som har dragit av felaktigt debiterad mervärdesskatt ska delvis befrias från ett skattetillägg om säljaren redovisat och betalat in den debiterade mervärdesskatten...
Saknas: bör
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / Befrielse från skattetillägg / Deklarationsspecifika omständigheter / Inkomstdeklaration / Näringsverksamhet
att en fond återförs till beskattning senast sjätte året efter det år avdraget gjordes. Risken för att periodiseringsfonderna aldrig skulle bli beskattade är därmed betydligt mindre än normalt. Befrielse bör dock inte medges när näringsinkomsten bestäms genom
Saknas: svar
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / Vid omprövning av skönsbeskattningsbeslut
den nya bestämmelsen med att det inte är rimligt att deklarationsskyldigheten kan ignoreras och inkomster undanhållas utan att det leder till en bestående sanktion. Det bör beaktas att de personer som avses inte har lämnat någon deklaration trots
Saknas: svar
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / När man lämnat en oriktig uppgift / Grundläggande förutsättningar för oriktig uppgift / Bevisning vid oriktig uppgift
i fall som dessa är att det som huvudregel inte finns några handlingar eller andra underlag som kan visa vem som gjort uttagen från bolaget. Då uppstår frågan vad som bevismässigt gäller om Skatteverket anser att en företrädare bör beskattas för uttag
Saknas: svar
/ Vägledning / 2020 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / Vid skönsbeskattning / Undanröjande av skattetillägg
sådana brister att det finns grund för att skönsmässigt avvika från den. Skatteverket anser att beskattningen bör höjas till 150 000 kr och beslutar därför att inte ändra beskattningen med anledning av bolagets begäran om omprövning. Samtidigt får Skatteverket
Saknas: svar
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / Befrielse från betalningsskyldighet avseende skattetillägg vid företrädaransvar
skattetillägg som straff enligt skattebrottslagen (1971:69), i förekommande fall, analogt bör tillämpas också då fråga är om befrielse från betalningsskyldighet enligt 12 kap. 6 b § skattebetalningslagen (1997:483). Kammarrättens dom synes således rätteligen
Saknas: svar
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / HFD 2018 ref. 79, Eftertaxering och skattetillägg i mål om avdrag för ränta på lån för förvärv av dotterbolagsandelar i ett utländskt bolags svenska filial
). Skatteverket tolkar domen som ett klargörande av upplysningsskyldighet och orsakssamband med hänsyn till de speciella förutsättningar som gällde i målet. Skatteverket anser inte att domen innebär någon ändring av tidigare rättspraxis i dessa frågor
Saknas: svar