Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar behöver kunnat moderbolaget" | 2020 | 1402 träffar
/ Vägledning / 2020 / Förvaltningsrätt & förfarande / Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Rapporteringspliktiga arrangemang (DAC 6) / Vem ska lämna uppgifter? / Vem ska lämna uppgifter? (OBS! Sidan ska tas bort vid publicering av de nya sidorna)
rådgivning som i sin helhet utförs från det fasta driftstället gentemot dess svenska kunder i Sverige (det finns ingen koppling till det utländska moderbolaget). Rådgivaren (bolaget) är inte uppgiftsskyldig i Sverige eftersom rådgivaren har en starkare
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Armlängdsprincipen
som oberoende företag inte skulle ingå. Sådana transaktioner behöver inte vara motiverade av skatteskäl utan kan förekomma därför att koncernföretag befinner sig i en annorlunda affärsmässig miljö. Enbart det faktum att en viss transaktion inte förekommer
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Finansiella transaktioner
, moderbolaget i koncernen, som har kontroll över riskerna och den finansiella kapaciteten att bära riskerna. En analys i enlighet med kapitel I leder till att bolag P ska bära konsekvenserna om riskerna inträffar och bolag A har bara rätt till riskfri avkastning
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Aktiebolag / Förbjudna lån / Civilrättsliga regler om låneförbud
för koncernlån innebär att moderbolaget kan låna av ett dotterbolag inom koncernen, eller omvänt. Att koncernlån har undantagits beror på att koncernen i många avseenden framträder som en enhet. I förarbetena framgår det att ett lån mellan koncernbolag enligt
/ Vägledning / 2020 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Konkurs och annan avveckling / Konkursbevakningen / Återvinning i konkurs och ställande av säkerhet / Förutsättningar för att återvinna rättshandlingar till ett konkursbo
inte vanliga arbetsledare. I vissa fall kan styrelseledamöter komma ifråga. Till kretsen räknas också den som är ”närstående till närstående”. På grund av detta blir t.ex. en företagsledare i ett dotterbolag närstående till moderbolaget och en make
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
från hur oberoende parter skulle ha avtalat och detta medförde att resultaten i de svenska bolagen blev för lågt. De frågor som kammarrätten skulle ta ställning till borde därför ha kunnat prövas enligt korrigeringsregeln. Rättsfall från kammarrätterna
/ Vägledning / 2020 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Konkurs och annan avveckling / Internationell insolvensrätt / EU:s insolvensförordning
av den betalningstid som gäldenären beviljats. Eftersom dessa förfaranden inte nödvändigtvis behöver leda till att en förvaltare utses, bör de omfattas av förordningen om de äger rum under en domstols kontroll eller övervakning. I detta sammanhang bör termen kontroll
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Skatteflykt och verklig innebörd / Skatteflyktslagen / Förutsättningar för att tillämpa skatteflyktslagen / Strida mot syftet
fastställa vad som är förenligt med eller vad som strider mot lagstiftningens syfte. Går det inte att ge ett entydigt svar på denna fråga är förutsättningarna för att underkänna den skattskyldiges förfarande inte uppfyllda. Det betyder att skatteflyktslagen
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Uttagsbeskattning och omstrukturering / Underprisöverlåtelser / Villkor som måste vara uppfyllda
är kvalificerade ( 23 kap. 23 a § IL ). Exempel: hur ett indirekt innehav påverkar klassificeringen Aktiekapitalet i AB D är fördelat på 100 andelar. Bolaget har två delägare. Moderbolaget AB M äger 70 andelar och den passiva delägaren P1 äger 30 andelar. Fysiska
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Vilka tax rulings (förhandsbesked) ska Skatteverket lämna information om enligt Action 5 i OECD:s/G20:s BEPS-projekt?
av förhandsbesked, för Sveriges del, som omfattas av detta utbyte. Det behöver också klargöras till vem informationen om dessa förhandsbesked ska lämnas och när. Detta ställningstagande syftar till att klargöra Skatteverkets uppfattning i följande frågor