Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar beslut förening företaget måste" | 2019 | 697 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Skrivelse nr. 4 beträffande frågor och svar på grund av nya faktureringsregler när det gäller mervärdesskatt m.m.
reglerna har föranlett ändringar i mervärdesskattelagen (1994:200), ML, skattebetalningslagen (1997:438), SBL, och bokföringslagen (1999:1079), BFL. Nedan lämnas ytterligare redogörelse på olika uppkomna frågor. Fråga 1 Av 11 kap. 4 § ML framgår
Saknas: beslut
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Frågor och svar på grund av nya faktureringsregler m.m. när det gäller mervärdesskatt
december 2003. Vidare bör företaget på något sätt också ha påbörjat anpassning av sina faktureringsrutiner till de nya reglerna. Fråga 2 Fråga har uppkommit om man på fakturan alltid måste uppge fullständigt namn på säljaren och köparen
Saknas: beslut förening
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Ytterligare frågor och svar på grund av nya faktureringsregler när det gäller mervärdesskatt m.m.
, men även i skattebetalningslagen (1997:438), SBL och bokföringslagen (1999:1078), BFL. I skrivelsen från 2004-01-28 har redogörelse lämnats för sex olika frågeställningar. Nedan lämnas ytterligare redogörelse på olika frågor, vilka redovisas under olika
Saknas: beslut förening
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Frågor och svar (B) - omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader
för mervärdesskatt inom byggsektorn. Skatteverket har med anledning av det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegrepp som trädde i kraft den 1 januari 2017 sett över tidigare ställningstaganden med frågor och svar om reglerna om omvänd skattskyldighet
Saknas: beslut förening
/ Vägledning / 2019 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Ideella föreningar och registrerade trossamfund / Grundprinciper för beskattningen
Vissa andra juridiska personer enligt 7 kap. 15–20 §§ IL . Skillnader mellan inskränkt och oinskränkt skattskyldighet Av bilden nedan framgår något förenklat de skillnader i skattskyldighetens omfattning som beror på om en ideell förening
Saknas: svar
/ Vägledning / 2019 / Andra ämnesområden / Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund – civilrätt / Stiftelser / Stiftelser enligt tryggandelagen / Bilda stiftelse
i stiftelselagen som ska tillämpas också för tryggandestiftelserna, som t.ex. vissa frågor om skadestånd. Vilka dessa bestämmelser är framgår uttryckligen av tryggandelagen. Pensions- och personalstiftelser som inte uppfyller tryggandelagens förutsättningar
Saknas: beslut svar
/ Vägledning / 2019 / Andra ämnesområden / Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund – civilrätt / Registrerade trossamfund / Svenska kyrkan
växte kyrka och stat samman, då den evangelisk-lutherska kyrkan blev den enda tillåtna – Svenska kyrkan. Kyrkan fungerade inte enbart som en religiös mötesplats utan också som ett forum för sociala och samhälleliga frågor i stort. Under historien
Saknas: företaget svar
/ Vägledning / 2019 / Andra ämnesområden / Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund – civilrätt / Stiftelser / Stiftelser enligt stiftelselagen / Förvalta stiftelse
För att en stiftelse ska bli en självständig juridisk person måste den tillskjutna egendomen ha tagits om hand av någon som har gjort ett åtagande att förvalta den i enlighet med stiftelseförordnandet. Ett förvaltningsåtagande kan lämnas antingen av en eller flera
Saknas: beslut svar
/ Vägledning / 2019 / Andra ämnesområden / Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund – civilrätt / Stiftelser / Stiftelser enligt stiftelselagen / Bilda stiftelse
. En stiftelse kan ha egen styrelse eller anknuten förvaltning. Läs mer om att förvalta en stiftelse enligt stiftelselagen. Stiftelselagens krav på att förmögenheten måste vara avskild från stiftaren för att en stiftelse ska ha kommit till stånd är en väsentlig
Saknas: beslut företaget
/ Vägledning / 2019 / Förvaltningsrätt & förfarande / Beslut / Delgivning / Vem är delgivningsmottagare?
. Vem som är behörig att ta emot delgivning framgår normalt av myndighetens instruktion, arbetsordning, eller av något annat beslut ( 12 § första stycket DelgL ). Om ingen annan person har utsetts är det chefen för myndigheten som är delgivningsmottagare ( prop. 2009
Saknas: företaget svar