Filtrera på område
Sökresultat: "dödsbo bestämmelsen" | 2016 | 3906 träffar
/ Vägledning / 2016 / Dataskydd & sekretess / Sekretess / Sekretess i förhållande till parter / Dödsbo
bestämmelsen i 20 kap. 9 § ÄB. En bouppteckningsförrättare träder inte i dödsbodelägarnas ställe. Utan fullmakt från delägarna i ett dödsbo kan en boupptecknings-förrättare inte få ut sekretessbelagda uppgifter som rör dödsboet. Boutredningsman
/ Vägledning / 2016 / Inkomstskatt / Skatteavtal / Det nordiska skatteavtalet / Artikel 24 Dödsbo
Artikeln saknar motsvarighet i OECD:s modellavtal. Artikel 24 avser att förhindra att inkomst eller förmögenhet som förvärvas respektive innehas av dödsbo beskattas både hos dödsboet och hos dödsbodelägare. I artikel 4 punkt 1 b) finns en särskild
/ Vägledning / 2016 / Inkomstskatt / Pensioner / Vad är ett pensionssparkonto (IPS)? / Civilrättsliga bestämmelser om ett pensionssparkonto (IPS)
någon förmånstagare, upphör avtalet att gälla. Pensionssparkontot kommer då att ingå i pensionsspararens dödsbo ( 4 kap. 6 § LIPS ), till skillnad från en pensionsförsäkring som inte ingår i dödsboet. Detsamma gäller om en förmånstagare dör
/ Vägledning / 2016 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Dödsbon / Dödsbo efter en begränsat skattskyldig person
. Däremot beskattas de inte för arvet i Sverige. Vad är ett utländskt dödsbo? Ett utländskt dödsbo är ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig i Sverige ( 4 kap. 3 § och 3 kap. 17 § IL). Behandlingen av dödsbon skiljer
/ Vägledning / 2016 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Arv enligt lag / Överlåtelse av arv
En dödsbodelägare har rätt att överlåta sin andel i ett dödsbo. Överlåtelsen kan ske både före och efter det att en bouppteckning förrättats. Rätt att överlåta en andel i ett dödsbo En dödsbodelägare har rätt att förfoga över sin andel i ett dödsbo
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / HD, mål nr T515-15 – Bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB gäller även när efterarvsrätten föreskrivs i ett testamente
Högsta domstolens dom den 1 juni 2016, mål nr T515-15 Sammanfattning Högsta domstolens dom innebär att bestämmelsen i 3 kap. 8 § ÄB är tillämplig också i en situation när det inte finns en legal efterarvsrätt men då rätten till efterarv
/ Vägledning / 2016 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Allmänna arvsfonden
Om den avlidne inte var gift och saknar släktarvingar tillfaller arvet Allmänna arvsfonden ( 5 kap 1 § ÄB ). Det innebär att Allmänna arvsfonden är dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo. Om den avlidne var änka eller änkling och saknar egna
/ Vägledning / 2016 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Efterarv / Förutsättningar för efterarv
, utan något förordnande om efterarv, är rätten till efterarv utesluten. Hur påverkas bouppteckningen? Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i den först avlidna makens eller makans dödsbo. I den sist avlidna makens eller makans dödsbo är både den först avlidnes
/ Vägledning / 2016 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Arv enligt testamente / Vilka ärver enligt testamente?
är dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo ( 18 kap. 1 § första stycket ÄB ). En universell testamentstagare behandlas som en dödsbodelägare redan i och med dödsfallet (18 kap. 1 § fjärde stycket ÄB). Legatarie Om en testator i sitt testamente har förordnat att en viss
/ Vägledning / 2016 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Efterarv / Vem har rätt till efterarv och vid vilken tidpunkt bestäms efterarvet?
eller makens död ha varit avlad och sedan fötts vid liv. Hur påverkas en bouppteckning? Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i den först avlidne makans eller makens dödsbo och dödsbodelägare i den sist avlidne makans eller makens dödsbo. Arvingen ska