Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar bolag bör" | 2023 | 178 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / HFD 2022 ref. 33, Fråga om resultatfördelning och uttagsbeskattning vid gåva av andel i ett danskt kommanditselskab från en obegränsat skattskyldig fysisk person till begränsat skattskyldiga personer
som är bosatta i Danmark. Varken K/S eller de underliggande bolag i vilka K/S har andelar bedriver någon verksamhet i Sverige. X som är bosatt i Sverige och obegränsat skattskyldig både här och i Danmark ansökte om ett förhandsbesked. De frågor som ställdes
/ Vägledning / 2023 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Aktiebolag / Förbjudna lån / Civilrättsliga regler om låneförbud
ett koncernbolag har gentemot ett annat bolag inom koncernen i anspråk. Lån mellan koncernbolag bör också kunna godtas skatterättsligt eftersom skattelagstiftningen i princip innebär att koncernbidrag är avdragsgilla hos bidragsgivaren men beskattas hos mottagaren
/ Vägledning / 2023 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Armlängdsprincipen
. Armlängdsprincipen i OECD:s riktlinjer (kapitel I) I det första kapitlet av OECD:s riktlinjer finns en allmän genomgång av armlängdsprincipen samt vägledning för hur den bör tillämpas. Alla hänvisningar på denna sida är till kapitel I om inget annat anges. Begreppen
/ Vägledning / 2023 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Finansiella transaktioner
det frontande bolaget till återförsäkringscaptivet. Arrangemang med frontande bolag är svåra att prissätta eftersom de involverar en oberoende part som saknar intresse för priset på försäkringen och återförsäkringstransaktionen. Frågor som kan uppkomma
/ Vägledning / 2023 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
ökade intäkter. Normalt inträffar detta när ett svenskt tillverkande bolag säljer sina produkter till ett utländskt försäljningsbolag. Högsta förvaltningsdomstolen har i två fall prövat om ett svenskt bolag haft affärsmässiga skäl för att inte ta
/ Vägledning / 2023 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Beskattningsinträde
här på grund av att delägaren blir skattskyldig i Sverige ( 20 a kap. 1 § 2 IL ) en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster (CFC-bolag) som är skattskyldig i Sverige, men som föregående beskattningsår inte var skattskyldig i Sverige
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / SRN:s förhandsbesked den 22 november 1999, Underprislagen är tillämplig vid överlåtelse av byggmästarsmittade fastigheter (omsättningstillgångar) genom gåva. Inkomstbeskattning för mellanskillnaden mellan vederlag och skattemässigt värde.
detta också till att, oavsett om överlåtelsen utgör gåva eller avyttring, en självständig bedömning bör göras av fastigheternas karaktär hos förvärvande bolag utifrån den verksamhet bolaget skall bedriva. Såvitt framgår kommer det bolag som avses i nämnda
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / Riksskatteverkets rättsfallsprotokoll 13/03 (utdrag), SRN:s förhandsbesked den 13 februari 2003
upphov till problem vid underprisöverlåtelse till ett bolag där andelarna utgörs av lageraktier. Regeringen var emellertid inte beredd att i lagstiftningsärendet ta ställning till sådana frågor utan hänvisade till en översyn av byggnadsrörelsereglerna
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / Rättsfall från Skatterättsnämnden SRN – Skatteflyktslagen och 3:12-reglerna
Bakgrund A och B bedrev tidigare en verksamhet genom sitt helägda bolag Z AB (f.d. Y AB, hädanefter gamla Y). Under 2008 överläts verksamheten till ett av dem nybildat bolag för underpris. Det nybildade bolaget övertog samtidigt namnet Y AB (nya Y). A och B
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / Hur beaktas löner i ett delägt kommanditbolag vid beräkning av löneunderlag?
till moderföretagets ägarandel i dotterbolaget. Ett tillägg bör göras i lagtexten så att det klart framgår att bara ersättningar som har betalats ut under den tid som moderföretaget ägt andelar i dotterföretag får räknas med. — Skatteverket anser att om dotterföretaget