Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar bolaget fråga fyra två" | Inkomstskatt | 2022 | 367 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / HFD 2019 ref. 49 – Förhandsbesked om aktier i ett amerikanskt DISC-bolag utgör näringsbetingade andelar samt om moderbolaget ska delägarbeskattas eller CFC-beskattas för DISC-bolagets resultat
om näringsbetingade andelar då den skattemässiga behandlingen av bolaget i hemlandet inte är sådan att det reellt kan anses utgöra ett inkomstskattesubjekt där. Då ett DISC-bolag utgör ett utländskt bolag kan det inte samtidigt utgöra en i utlandet delägarbeskattad
Saknas: fyra svar
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / EUD, mål nr C-382/16 – fråga om tyska internprissättningsregler strider mot den fria etableringsrätten i EUF-fördraget
när sådana transaktioner sker mellan närstående parter inom landet. Omständigheterna var följande. Ett bolag med säte i Tyskland ägde indirekt 100 % av aktiekapitalet i två bolag med säte i Nederländerna. De nederländska bolagen hade negativt eget kapital och behövde
Saknas: fyra svar
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Frågor och svar om nedsättning av avkastningsskatt
. Skatteverket har därför, 2012-09-28, dnr 131-650398-12/111, upphävt ställningstagandet från 2009-12-18. Följande frågor har ställts efter att domen meddelats. Fråga 1: Utländsk skatt Högsta förvaltningsdomstolens dom avser frågan om nedsättning
Saknas: bolaget fyra
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Fråga och svar om hur utlandstraktamentet för år 2013 fastställts
Fråga Hur fastställs utlandstraktamentet? Svar Avsikten med bestämmelserna om utlandstraktamentet är att det fastställda utlandstraktamentet ska täcka den merkostnad man har för måltider och småutgifter under en tjänsteresa. Skatteverket har fått
Saknas: bolaget fyra
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Handelsbolag / Civilrättsliga bestämmelser
i bolaget, enligt 2 kap. 2 § HBL . Ett sådant medlemskap omfattar rättigheter och befogenheter av två slag ( Håkan Nial/Carl Hemström 2007, Om handelsbolag och enkla bolag, s. 96 ). För det första har en bolagsman rätt att utöva inflytande över bolagets
Saknas: fyra
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Aktiebolag / Förbjudna lån / Civilrättsliga regler om låneförbud
där någon av ovanstående personer har bestämmande inflytande över verksamheten. Det innebär t.ex. att en fysisk person som har bestämmande inflytande över två aktiebolag inte får låta det ena bolaget ta lån från det andra bolaget, om inte undantaget för kommersiella lån
Saknas: fyra
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Skatteflykt och verklig innebörd / Rättshandlingars verkliga innebörd
betydelsefullt rättsfall är RÅ 1994 ref. 52 I som gällde ett förfarande med ett kapitalförvaltande kommanditbolag. Frågan var om den skattskyldige hade rätt till avdrag för räntekostnad i bolaget. I rättsfallet behandlades två frågor av intresse. Den första
Saknas: svar
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Koncerner och intressegemenskaper / Koncernavdrag / Generella förutsättningar
framgår att det måste vara ett direkt ägande, utan några mellanliggande koncernföretag ( prop. 2009/10:194 s. 21 f ). I HFD 2019 not. 38 uttalade Högsta förvaltningsdomstolen dock följande: Genom EU-domstolens svar på fråga 1 är det klarlagt
Saknas: fyra
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Aktiebolag / Förbjudna lån / Beskattning av förbjudna lån
säkerhet för ett sådant lån. Då ett förbjudet lån beskattas är det enligt lagtexten lånebeloppet som ska tas upp som intäkt. När det är fråga om att bolaget har ställt en säkerhet för ett lån går det dock inte klart av lagtexten att läsa ut vilket belopp
Saknas: svar
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Fåmansföretag och fåmanshandelsbolag / Utdelning och kapitalvinst / Kvalificerad andel / Verksam i betydande omfattning
av Högsta förvaltningsdomstolen i ett mål. Personen i fråga var under en kortare tid ensam aktieägare och ende ordinarie styrelseledamot i bolaget. Personen bildade bolaget som därefter förvärvade aktierna i en koncern som bestod av ett moderföretag med ett dotterbolag
Saknas: svar