Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar bolaget fråga två" | Alla | 1648 träffar
/ Vägledning / 2021 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Vad ska dras av som utgift? / Kostnader för anställda / Avdrag för arbetsgivarens kostnader
till en stiftelse som hade som en av två huvuduppgifter att förvärva aktierna i bolaget. Domstolen fann att detta innebar att stiftelsen inte uteslutande eller ens huvudsakligen haft till ändamål att förvalta vinstandelsfonden på ett sådant sätt att den tryggade
/ Vägledning / 2024 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Vad ska dras av som utgift? / Kostnader för anställda / Avdrag för arbetsgivarens kostnader
Högsta förvaltningsdomstolen nekade avdrag för en avsättning till en stiftelse som hade som en av två huvuduppgifter att förvärva aktierna i bolaget. Domstolen fann att detta innebar att stiftelsen inte uteslutande eller ens huvudsakligen haft till ändamål att förvalta
/ Vägledning / 2018 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
definitionen av ekonomisk intressegemenskap i 14 kap. 20 § IL ska det vara fråga om två näringsidkare eller företag. Dessutom ska det enligt 19 § göras en jämförelse med de villkor som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Mot bakgrund
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
definitionen av ekonomisk intressegemenskap i 14 kap. 20 § IL ska det vara fråga om två näringsidkare eller företag. Dessutom ska det enligt 19 § göras en jämförelse med de villkor som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Mot bakgrund
/ Vägledning / 2019 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
definitionen av ekonomisk intressegemenskap i 14 kap. 20 § IL ska det vara fråga om två näringsidkare eller företag. Dessutom ska det enligt 19 § göras en jämförelse med de villkor som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare. Mot bakgrund
/ Vägledning / 2021 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
. Men korrigeringsregeln är bara tillämplig om det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna och enligt definitionen av ekonomisk intressegemenskap i 14 kap. 20 § IL ska det vara fråga om två näringsidkare eller företag. Dessutom ska det enligt 19 § göras
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
om någon som inte är skattskyldig för resultatet i Sverige. Men korrigeringsregeln är bara tillämplig om det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna och enligt definitionen av ekonomisk intressegemenskap i 14 kap. 20 § IL ska det vara fråga om två näringsidkare
/ Vägledning / 2024 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
om det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna och enligt definitionen av ekonomisk intressegemenskap i 14 kap. 20 § IL ska det vara fråga om två näringsidkare eller företag. Dessutom ska det enligt 19 § göras en jämförelse med de villkor
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
närmast var att jämställa med en kompensationsinvändning som bolaget hade bevisbördan för. Men eftersom bolaget, såväl i deklarationsbilagor som i svar på förfrågan, hade uppgett att räntenivåerna var marknadsmässiga ansåg kammarrätten att bolaget
/ Vägledning / 2018 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Koncerner och intressegemenskaper / Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder
skulle användas av H BV till att betala ränta på en skuld (lån B) till det amerikanska bolaget LLC. Y BV:s ränteintäkter på lån A kunde kvittas bort med H BV:s ränteutgifter på lån B, eftersom dessa två nederländska bolag ingick i en fiskal enhet. På så sätt