Sökresultat: "frågor och svar följdfrågor moderbolaget" | 2020 | 37 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal – följdfrågor
nettolön samt att arbetsgivaren ska stå för skatteinbetalningen. Följande följdfrågor har ställts. 1. Hur ska beräkningen göras om den anställde har ett avtal som "enbart" gäller en förmån, exempelvis en bilförmån, och där arbetsgivaren ska stå
Saknas: moderbolaget
/ Vägledning / 2020 / Förvaltningsrätt & förfarande / Utredning, kontroll & tillsyn / Särskilt om olika ämnesområden / Skatteförfarandelagen (SFL) / Tillsyn och kontrollbesök / Kontrollbesök för torg- och marknadshandel
följdfrågor i syfte att bringa klarhet i om den som står på platsen verkligen är någon annan än den som bedriver handeln. Frågor för att reda ut om det är en näringsverksamhet Skatteverket kan ha ett behov av att reda ut om den verksamhet som bedrivs
Saknas: moderbolaget
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Tjänst / Skatteplikt och undantag / Lön / Skattekompensation
men innebär att en bruttolön beräknas vid en viss given nettolön. Skatteverket har även tagit ställning till vissa följdfrågor om nettolöner gällande förmåner och arbete del av år. Rättsfall som ligger till grund för beräkningsmodellen Det finns tre rättsfall
Saknas: moderbolaget
/ Vägledning / 2020 / Mervärdesskatt / Mervärdesskatt t.o.m. 30 juni 2023 / Omsättning / Bidragsfinansierad verksamhet
. Sökandebolaget bedrev verksamhet som bestod av information, utbildning, rådgivning, finansiering till små och stora företag samt kontaktförmedling mellan företag utan att ta betalt för dessa tjänster. Bolagets verksamhet finansierades med medel från moderbolaget
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Finansiella transaktioner
, moderbolaget i koncernen, som har kontroll över riskerna och den finansiella kapaciteten att bära riskerna. En analys i enlighet med kapitel I leder till att bolag P ska bära konsekvenserna om riskerna inträffar och bolag A har bara rätt till riskfri avkastning
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2020 / Förvaltningsrätt & förfarande / Informationsutbyte med andra länder / Uppgiftsskyldighet / Rapporteringspliktiga arrangemang (DAC 6) / Vem ska lämna uppgifter? / Vem ska lämna uppgifter? (OBS! Sidan ska tas bort vid publicering av de nya sidorna)
rådgivning som i sin helhet utförs från det fasta driftstället gentemot dess svenska kunder i Sverige (det finns ingen koppling till det utländska moderbolaget). Rådgivaren (bolaget) är inte uppgiftsskyldig i Sverige eftersom rådgivaren har en starkare
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Armlängdsprincipen
att fatta beslut om och hur man svarar på risker förknippade med finansieringsmöjligheten. A utför inga funktioner för att utvärdera olika finansieringsmöjligheter, överväger inte lämpliga riskpremier eller andra frågor av betydelse för bedömningen
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Aktiebolag / Förbjudna lån / Civilrättsliga regler om låneförbud
för koncernlån innebär att moderbolaget kan låna av ett dotterbolag inom koncernen, eller omvänt. Att koncernlån har undantagits beror på att koncernen i många avseenden framträder som en enhet. I förarbetena framgår det att ett lån mellan koncernbolag enligt
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
schweiziska moderbolag. Lånen löpte på 15, 25 respektive 30 år med villkor om amortering och med en rörlig ränta motsvarande Stibor plus en räntemarginal på 1,75 procentenheter för ett av lånen och 1,5 procentenheter för de andra två. Moderbolaget överlät
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2020 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Konkurs och annan avveckling / Internationell insolvensrätt / EU:s insolvensförordning
i ett koncernförhållande (Eurofood-fallet). Gäldenären var ett dotterbolag som hade sitt säte i ett annat medlemsland än det land där moderbolaget hade sitt säte. EU-domstolen uttalade att presumtionen för att dotterbolagets sätesplats utgör COMI endast kan motbevisas
Saknas: följdfrågor