Sökresultat: "frågor och svar följdfrågor omvänd" | Vägledning | 2021 | 10 träffar
/ Vägledning / 2021 / Mervärdesskatt / Mervärdesskatt t.o.m. 30 juni 2023 / Skattskyldighet / Omvänd skattskyldighet / Byggsektorn / Vilka köpare kan bli skattskyldiga?
som inte endast tillfälligt tillhandahåller byggtjänster i ställningstagandet Frågor och svar (A) - allmänna förutsättningar för omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn . Innebörden av ”inte endast tillfälligt” Skatteverket anser att antalet
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Mervärdesskatt / Mervärdesskatt t.o.m. 30 juni 2023 / Skattskyldighet / Omvänd skattskyldighet / Byggsektorn / Vilka tjänster omfattas?
som huvudsakligen avser insamling och bortforsling av byggavfall omfattas emellertid inte av begreppet byggstädning. Se Skatteverkets ställningstagande Frågor och svar (B) – omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Förvaltningsrätt & förfarande / Utredning, kontroll & tillsyn / Särskilt om olika ämnesområden / Skatteförfarandelagen (SFL) / Tillsyn och kontrollbesök / Kontrollbesök för torg- och marknadshandel
följdfrågor i syfte att bringa klarhet i om den som står på platsen verkligen är någon annan än den som bedriver handeln. Frågor för att reda ut om det är en näringsverksamhet Skatteverket kan ha ett behov av att reda ut om den verksamhet som bedrivs
Saknas: omvänd
/ Vägledning / 2021 / Inkomstskatt / Tjänst / Skatteplikt och undantag / Lön / Skattekompensation
men innebär att en bruttolön beräknas vid en viss given nettolön. Skatteverket har även tagit ställning till vissa följdfrågor om nettolöner gällande förmåner och arbete del av år. Rättsfall som ligger till grund för beräkningsmodellen Det finns tre rättsfall
Saknas: omvänd
/ Vägledning / 2021 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / Befrielse från skattetillägg / Deklarationsspecifika omständigheter / Mervärdesskattedeklaration
kan befria ned till en lägre nivå än en fjärdedels skattetillägg framgår av vad som står under rubriken Storleken på befrielsen. Köparen har vid omvänd skattskyldighet inte redovisat utgående mervärdesskatt när säljaren felaktigt har debiterat mervärdesskatt
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Andra ämnesområden / Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund – civilrätt / Stiftelser / Stiftelser enligt stiftelselagen / Bilda stiftelse
från mottagarens tillgångar. En omständighet som talar i omvänd riktning är om stiftaren föreskrivit att mottagaren får förbruka eller fritt disponera egendomen. När får stiftelsen rättskapacitet? När en stiftelse har bildats enligt stiftelselagens regler
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Mervärdesskatt / Mervärdesskatt t.o.m. 30 juni 2023 / Beskattningsbar person och ekonomisk verksamhet / Beskattningsbar person
person ska denne betala mervärdesskatten genom omvänd skattskyldighet . Begreppet beskattningsbar person Begreppet beskattningsbar person innefattar alla som självständigt bedriver en ekonomisk verksamhet. Det spelar inte någon roll i vilken juridisk form
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Förvaltningsrätt & förfarande / Registrering, deklarationer och uppgiftslämnande / Registrering / Vem ska registreras?
bli skyldig att registrera sig till mervärdesskatt i enlighet med 7 kap. 1 § första stycket 3 SFL. En utländsk beskattningsbar person är dock inte alltid skattskyldig för omsättningar inom landet. Under vissa förutsättningar gäller omvänd skattskyldighet
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Inkomstskatt / Skatteavtal / Tolkning av skatteavtal
som ett hjälpmedel för att fastställa den gemensamma partsavsikten. Domstolens praxis ger inte något svar på hur dessa bestämmelser, som gäller tolkning av mellanstatliga avtal i allmänhet, principiellt förhåller sig till den allmänna tolkningsregeln i skatteavtal
Saknas: följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
från hur oberoende parter skulle ha avtalat och detta medförde att resultaten i de svenska bolagen blev för lågt. De frågor som kammarrätten skulle ta ställning till borde därför ha kunnat prövas enligt korrigeringsregeln. Rättsfall från kammarrätterna
Saknas: följdfrågor