Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar företaget ska synes" | Alla | 9073 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Frågor och svar (B) - omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn vid arbete på och i byggnader
fastighetsbegreppet – frågor och svar nr 1”, den 22 december 2016, dnr 131 552367-16/111, redovisas Skatteverkets syn på köksinredning i bostadsbyggnader och andra byggnader. Skatteverkets ställningstagande ”Omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Skrivelse nr. 3 beträffande frågor och svar på grund av nya faktureringsregler när det gäller mervärdesskatt m.m.
redogörelse på olika uppkomna frågor. Fråga 1 Enligt 11 kap. 10 § ML ska en kreditnota innehålla uppgift om ändringen, en otvetydig hänvisning till den ursprungliga fakturan, om eventuell omvänd skattskyldighet, mervärdesskatten enligt fakturan samt
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
om att svenska företag inte ska kunna finansiera sina dotterbolags investeringar i anläggningstillgångar i utlandet ( prop. 1965:126 s. 57 f. ). Rättsfallet stämmer inte heller överens med den syn Högsta förvaltningsdomstolen senare har gett uttryck för i RÅ 1994
/ Vägledning / 2017 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
av kostnaderna saknade samband med verksamheten i det svenska företaget och därför inte var avdragsgilla driftkostnader. Även i detta fall framhöll Högsta förvaltningsdomstolen att korrigeringsregeln är en specialbestämmelse som ska ha företräde framför generella
/ Vägledning / 2016 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
för att korrigeringsregeln ska kunna tillämpas är att resultatet av näringsverksamheten har blivit för lågt i Sverige. Det finns dock situationer där ett till synes för lågt pris (eller annat avvikande avtalsvillkor) ändå inte medför ett för lågt resultat. Det kan t.ex
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
ihop med förarbetsuttalandena om att svenska företag inte ska kunna finansiera sina dotterbolags investeringar i anläggningstillgångar i utlandet ( prop. 1965:126 s. 57 f. ). Rättsfallet stämmer inte heller överens med den syn
/ Vägledning / 2019 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
ihop med förarbetsuttalandena om att svenska företag inte ska kunna finansiera sina dotterbolags investeringar i anläggningstillgångar i utlandet ( prop. 1965:126 s. 57 f. ). Rättsfallet stämmer inte heller överens med den syn
/ Vägledning / 2021 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
, mål nr 1975–1979-07 ). Då är det möjligt att korrigera resultatet för det första företaget även om det andra företaget är avtalspart. Notera att det inte finns något krav i korrigeringsregeln på att avtalet ska vara skriftligt eller upprättat
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
i anläggningstillgångar i utlandet ( prop. 1965:126 s. 57 f. ). Rättsfallet stämmer inte heller överens med den syn Högsta förvaltningsdomstolen senare har gett uttryck för i RÅ 1994 ref. 85 (Eka Nobel) när det gäller bidrag till ett amerikanskt dotterbolag. I RÅ84 1:16
/ Vägledning / 2024 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
stämmer inte heller överens med den syn Högsta förvaltningsdomstolen senare har gett uttryck för i RÅ 1994 ref. 85 (Eka Nobel) när det gäller bidrag till ett amerikanskt dotterbolag. I RÅ84 1:16 förekom det inte transaktioner mellan bolagen i någon större