Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar fordringarna företaget royalty ränta" | Alla | 1882 träffar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
dock aldrig av Skatteverket eftersom det i det aktuella målet kan ha funnits affärsmässiga skäl för företaget att övergå från rörlig till fast ränta. Skatteverkets kommentar till kammarrättsdomarna om ändrade avtalsvillkor till nackdel för den ena
/ Vägledning / 2017 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
vissa medel till dotterbolaget. Medlen redovisades som lån men någon ränta togs inte ut på fordringarna. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en prissättning inom en koncern som innebär att ett tillverkningsbolag får kostnadstäckning får accepteras
/ Vägledning / 2016 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
det i det aktuella målet kan ha funnits affärsmässiga skäl för företaget att övergå från rörlig till fast ränta. Skatteverkets kommentar till kammarrättsdomarna om ändrade avtalsvillkor till nackdel för den ena parten Samtliga dessa tre domar handlar om situationen
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
schweiziska moderbolag. Lånen löpte på 15, 25 respektive 30 år med villkor om amortering och med en rörlig ränta motsvarande Stibor plus en räntemarginal på 1,75 procentenheter för ett av lånen och 1,5 procentenheter för de andra två. Moderbolaget överlät
/ Vägledning / 2019 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
schweiziska moderbolag. Lånen löpte på 15, 25 respektive 30 år med villkor om amortering och med en rörlig ränta motsvarande Stibor plus en räntemarginal på 1,75 procentenheter för ett av lånen och 1,5 procentenheter för de andra två. Moderbolaget överlät
/ Vägledning / 2021 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
, men i och för sig marknadsmässigt villkor ( HFD 2016 ref. 45 ). Nobel Biocare ingick i januari 2003 tre låneavtal med sitt schweiziska moderbolag. Lånen löpte på 15, 25 respektive 30 år med villkor om amortering och med en rörlig ränta motsvarande Stibor plus en räntemarginal
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
och med en rörlig ränta motsvarande Stibor plus en räntemarginal på 1,75 procentenheter för ett av lånen och 1,5 procentenheter för de andra två. Moderbolaget överlät fordringarna samma dag till ett systerbolag till bolaget hemmahörande i Nederländska Antillerna
/ Vägledning / 2024 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
redovisades som lån men någon ränta togs inte ut på fordringarna. Högsta förvaltningsdomstolen uttalade att en prissättning inom en koncern som innebär att ett tillverkningsbolag får kostnadstäckning får accepteras om inte särskilda omständigheter medför
/ Vägledning / 2018 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
schweiziska moderbolag. Lånen löpte på 15, 25 respektive 30 år med villkor om amortering och med en rörlig ränta motsvarande Stibor plus en räntemarginal på 1,75 procentenheter för ett av lånen och 1,5 procentenheter för de andra två. Moderbolaget överlät
/ Vägledning / 2023 / Mervärdesskatt / Mervärdesskatt t.o.m. 30 juni 2023 / Omsättning / Vad är omsättning?
. För denna tjänst betalade företagen en summa som benämndes som en penninggåva och beräknades utifrån den mängd koldioxid som företaget ville klimatkompensera för. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att avtalet innebar att företagen betalade en bestämd ersättning