Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar fråga måste torde" | Inkomstskatt | 2020 | 714 träffar
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Begränsat skattskyldigas inkomster / Näringsverksamhet / Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige / Filialer m.m.
-domstolens praxis ( prop. 2010/11:87 s. 36–37 ). Det måste vara fråga om en tjänst enligt artikel 57 i EUF-fördraget. Detta ska bedömas i varje enskilt fall. Av EU-domstolens praxis framgår att för att reglerna om tjänst ska vara tillämpliga, får den berörda
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Vad ska dras av som utgift? / Kostnader för anställda / Avdrag för arbetsgivarens kostnader
inte arbetsgivarens avdragsrätt. Vaccinering Arbetsgivaren får även göra avdrag för utgifter för vaccinering som betingas av verksamheten ( 16 kap. 23 § IL ). Det kan vara fråga om influensavaccinationer eller vaccinationer inför en tjänsteresa. Företagshälsovård
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Stiftelser / Inskränkt skattskyldighet / Villkor för skattebefrielse / Ändamålskravet / Ändamålskravet består av tre delar
. För att en stiftelse, en ideell förening eller ett registrerat trossamfund ska uppfylla ändamålskravet måste följande förutsättningar finnas: Den måste ha ett allmännyttigt ändamål . Den måste främja ändamålet . Ändamålet får inte vara begränsat till vissa bestämda
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Skatteflykt och verklig innebörd / Skatteflyktslagen / Förutsättningar för att tillämpa skatteflyktslagen / Strida mot syftet
fastställa vad som är förenligt med eller vad som strider mot lagstiftningens syfte. Går det inte att ge ett entydigt svar på denna fråga är förutsättningarna för att underkänna den skattskyldiges förfarande inte uppfyllda. Det betyder att skatteflyktslagen
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Handelsbolag / Civilrättsliga bestämmelser
De civilrättsliga reglerna för handelsbolag kan påverka beskattningen av bolagets delägare. Civilrätten påverkar skatterätten De skatterättsliga frågeställningar som rör handelsbolag är inte alltid reglerade, utan en del frågor får lösas
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Skatteavtal / Tolkning av skatteavtal
och utgångspunkter för tolkningen När ett skatteavtal har införlivats i svensk rätt genom en lag om skatteavtalet gäller avtalstexten som svensk lag. Tolkningen av en sådan lag blir i praktiken en fråga om tolkning av det bakomliggande avtalet. Denna avtalstolkning
/ Vägledning / 2020 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Dödsbon / Inkomst av kapital
av boets egendom. Om en delägare t.ex. tillskiftas en fastighet är värdet av denna ofta större än värdet av hans andel i boet. Han måste då betala ett lösenbelopp (skifteslikvid) till de övriga delägarna. Detta innebär inte att dödsboet eller de övriga
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Promemoria rörande vissa skatterättsliga frågor med anledning av slopade s.k. stoppregler
regler. Av betydelse för beskattningsfrågan är huruvida fordringen civilrättsligt står kvar eller inte. Beskattning torde endast kunna ske om lånet helt eller delvis rent faktiskt efterskänks, dvs. ett avstående av fordran. Det ska således vara fråga
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Fråga om marknadsnoterade aktier i Hakon Invest AB respektive i Royal Ahold N.V. kan anses som näringsbetingade enligt den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § IL när de innehas av ett aktiebolag som bedriver en ICA-butik
Frågeställning Skatteverkets expertgruppen Näring-Bolag har fått en fråga angående om ett ICA-butiksbolags (ett aktiebolag som bedriver en ICA-butik) innehav av aktier i de marknadsnoterade bolagen Hakon Invest AB respektive Royal Ahold N.V. ska kunna anses
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Tillämpning av övergångsbestämmelsen angående pension m.m. i 2015 års skatteavtal med Storbritannien och Nordirland
före avtalets ikraftträdande den 20 december 2015 och fortfarande mottas. Det måste alltså vara fråga om en kontinuerlig utbetalning som alltjämt tas emot. Om personen senare får hemvist i den andra avtalsslutande staten kan övergångsbestämmelsen även