Sökresultat: "frågor och svar frågeställningar följdfrågor svaret tvister" | Alla | 60 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal – följdfrågor
Bakgrund och frågeställning Skatteverket har i en skrivelse 2006-11-02, Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal (dnr 131 644285-06/111), redovisat sin uppfattning om hur bruttolönen ska beräknas när arbetsgivaren och den anställde avtalat om en viss
Saknas: svaret tvister
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Ytterligare frågor och svar på grund av nya faktureringsregler när det gäller mervärdesskatt m.m.
, men även i skattebetalningslagen (1997:438), SBL och bokföringslagen (1999:1078), BFL. I skrivelsen från 2004-01-28 har redogörelse lämnats för sex olika frågeställningar. Nedan lämnas ytterligare redogörelse på olika frågor, vilka redovisas under olika
Saknas: följdfrågor tvister
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Frågor och svar (A) - allmänna förutsättningar för omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn
131 552367-16/111, redogör Skatteverket för sin bedömning av hur det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet ska tolkas. 2 Frågeställning Skatteverket har tidigare i ställningstaganden lämnat svar på ett antal frågor om reglerna om omvänd
Saknas: följdfrågor tvister
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Frågor och svar (D) - bedömning av om vissa tjänster omfattas av omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt inom byggsektorn
redogör Skatteverket för sin bedömning av hur det mervärdesskatterättsliga fastighetsbegreppet ska tolkas. 2 Frågeställning Skatteverket har tidigare i ställningstaganden lämnat svar på ett antal frågor om reglerna om omvänd skattskyldighet
Saknas: följdfrågor tvister
/ Vägledning / 2015 / Förvaltningsrätt & förfarande / Omprövning, rättelse och ändring / Omprövningsbestämmelser inom olika ämnesområden / Skatteförfarandelagen (SFL) / På Skatteverkets initiativ / Omprövning till nackdel / Efterbeskattning – omprövning på Skatteverkets initiativ till nackdel efter tvåårsfristen / Utan krav på oriktig uppgift
kan den uppgiftsskyldige efterbeskattas. För att tillämpa denna efterbeskattningsgrund krävs att det är det uteblivna svaret på föreläggandet om varuprov som ska ha orsakat att ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats inom tvåårsfristen . Ett uteblivet svar
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2016 / Förvaltningsrätt & förfarande / Omprövning, rättelse och ändring / Omprövningsbestämmelser inom olika ämnesområden / Skatteförfarandelagen (SFL) / På Skatteverkets initiativ / Omprövning till nackdel / Efterbeskattning – omprövning på Skatteverkets initiativ till nackdel efter tvåårsfristen / Utan krav på oriktig uppgift
kan den uppgiftsskyldige efterbeskattas. För att tillämpa denna efterbeskattningsgrund krävs att det är det uteblivna svaret på föreläggandet om varuprov som ska ha orsakat att ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats inom tvåårsfristen . Ett uteblivet svar
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2017 / Förvaltningsrätt & förfarande / Omprövning, rättelse och ändring / Omprövningsbestämmelser inom olika ämnesområden / Skatteförfarandelagen (SFL) / På Skatteverkets initiativ / Omprövning till nackdel / Efterbeskattning – omprövning på Skatteverkets initiativ till nackdel efter tvåårsfristen / Utan krav på oriktig uppgift
eller målet för huvudbeslutet ger ett tillräckligt underlag för att bedöma vilket belopp som ska överflyttas är en följdändring möjlig även om det t.ex. råder tvist om beloppets storlek. Ett följdändringsbeslut ska dock inte föranledas av ett huvudbeslut
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2021 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Konkurs och annan avveckling / Konkursbevakningen / Förvaltning och tillsyn / Förvaltning av ett konkursbo
produkter som tillverkats uteslutande av råvaror som inköpts under konkursen. Vid utdelningen uppkom en tvist mellan banken som hade förmånsrätt på grund av en företagsinteckning (dåvarande terminologi) och Skatteverket (som då hade allmän förmånsrätt
Saknas: följdfrågor svaret
/ Vägledning / 2020 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Konkurs och annan avveckling / Konkursbevakningen / Förvaltning och tillsyn / Förvaltning av ett konkursbo
som tillverkats uteslutande av råvaror som inköpts under konkursen. Vid utdelningen uppkom tvist mellan banken som hade förmånsrätt på grund av företagsinteckning (dåvarande terminologi) och Riksskatteverket (som då hade allmän förmånsrätt för bl.a
Saknas: följdfrågor svaret
/ Vägledning / 2015 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Konkurs och annan avveckling / Konkursbevakningen / Förvaltning och tillsyn / Förvaltning av ett konkursbo
uteslutande av råvaror som inköpts under konkursen. Vid utdelningen uppkom tvist mellan banken som hade förmånsrätt på grund av företagsinteckning (dåvarande terminologi) och Riksskatteverket (som då hade allmän förmånsrätt för bl.a. skattefordringar
Saknas: följdfrågor svaret