Filtrera på område
Sökresultat: "frågor och svar frågeställningar följdfrågor tvister ärenden" | 2024 | 126 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Ställningstaganden / Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal – följdfrågor
Bakgrund och frågeställning Skatteverket har i en skrivelse 2006-11-02, Beräkning av bruttolön vid nettolöneavtal (dnr 131 644285-06/111), redovisat sin uppfattning om hur bruttolönen ska beräknas när arbetsgivaren och den anställde avtalat om en viss
Saknas: tvister ärenden
/ Vägledning / 2024 / Förvaltningsrätt & förfarande / Handläggning av ärenden / Part och företrädare / Behörig företrädare
vem som är behörig företrädare? Det är viktigt att veta vem som är behörig företrädare för den fysiska eller juridiska personen i olika situationer för att kunna svara på bl.a. frågor om: vem som ska fullgöra uppgiftsskyldigheten enligt olika bestämmelser vem som får
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2024 / Inkomstskatt / Tjänst / Vad får man avdrag för? / Övriga utgifter / Advokat- och rättegångskostnader
inte någon avgörande betydelse ( RÅ 1993 ref. 34 ). Skälig anledning att få en tvist prövad kan exempelvis vara att rättsläget är oklart, eller att utgången i målet berodde på omständigheter som från början var okända för en part. En annan omständighet som ska beaktas
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2024 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Betalningsansvar för annans skatter och avgifter / Delägare i svenskt handelsbolag / Invändningar mot betalningsansvar
En bolagsman kan ha invändningar mot ett betalningsansvar. Det kan handla om bolagsmannen och dennes utträde, men det kan även vara invändningar mot fordran som ligger till grund för ansvaret. En bolagsman kan göra samma invändningar som bolaget En bolagsman...
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2024 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Konkurs och annan avveckling / Konkursbevakningen / Förvaltning och tillsyn / Förvaltning av ett konkursbo
som inköpts under konkursen. Vid utdelningen uppkom en tvist mellan banken som hade förmånsrätt på grund av en företagsinteckning (dåvarande terminologi) och Skatteverket (som då hade allmän förmånsrätt för bl.a. skattefordringar) hur överskottet
Saknas: följdfrågor ärenden
/ Vägledning / 2024 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / När man lämnat en oriktig uppgift / Grundläggande förutsättningar för oriktig uppgift / När har en oriktig uppgift lämnats?
, eller om den uppgiftsskyldiga lämnat upplysningar utöver det som framgår av deklarationsformulären. I vissa fall kan det därför vara så att en i och för sig felaktig uppgift inte är oriktig eftersom Skatteverket borde ha uppmärksammat bristen. Denna frågeställning behandlas mer
Saknas: följdfrågor tvister
/ Vägledning / 2024 / Förvaltningsrätt & förfarande / Utredning, kontroll & tillsyn / Bevisning
i skatteärenden är: uppgifter i en deklaration uppgifter om andra fakta som den enskilda lämnar i svar uppgifter upptagna i kontrolluppgifter uppgifter inhämtade genom förelägganden iakttagelser vid en revision eller ett kontrollbesök notoriska fakta
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2024 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Borgenärsutredning / När uppkommer en fordran? / Fordringar vid insolvens
Att kunna fastställa tidpunkten för en fordrans uppkomst har stor betydelse vid konkurs, företagsrekonstruktion och skuldsanering. Det är också viktigt att veta uppkomsttidpunkten för en fordran vid personligt betalningsansvar för ett bolags skulder....
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Vägledning / 2024 / Mervärdesskatt / Beskattningsunderlag / Beskattningsunderlag vid leverans av varor, tillhandahållande av tjänster och unionsinterna förvärv av varor / Vad ska inte ingå i beskattningsunderlaget?
i efterhand. Sådana prisnedsättningar grundar sig vanligen på en överenskommelse mellan säljaren och köparen. De kan också grunda sig på att en tvist om fordrans storlek har avgjorts av en domstol eller skiljenämnd. Även olika former av ackord
Saknas: frågeställningar följdfrågor
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / Kronofogdemyndigheten (KFM) har inte ansetts ha rätt att överklaga ett tingsrättsavgörande rörande förrättningskostnader hos KFM
handläggs som domstolsärenden. Huvudregeln i sådana ärenden är att den myndighet som fattat det överklagade beslutet blir motpart till den som överklagat beslutet (11 § ärendelagen). När det gäller överklagade utsökningsmål innebär emellertid bestämmelsen
Saknas: frågeställningar följdfrågor