Filtrera på område
Sökresultat: "dödsbo frågeställningar" | 2015 | 203 träffar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Bostäder / Fastigheter / Gränsdragningen mellan privatbostads- och näringsfastighet
med make om parterna har eller har haft barn eller tidigare varit gifta med varandra ( 2 kap. 20 § IL ). Dödsbo I lagtexten nämns också att ett dödsbo kan ses som närstående men eftersom det är en juridisk person kan det inte inneha en privatbostad ( prop
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Bostäder / Bostadsrätt / Avyttring av näringsbostadsrätt
En bostadsrätt i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt är en näringsbostadsrätt. När en fysisk person, ett dödsbo eller en delägare i ett handelsbolag har avyttrat en näringsbostadsrätt beskattas vinsten, efter vissa
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Värdepapper / Aktier / Onoterade aktier och andelar
Särskilda regler gäller för beskattning av vissa aktier och andelar i svenska företag och utländska juridiska personer som inte är marknadsnoterade. Andelarna ska ägas av en fysisk person eller av ett dödsbo. Skillnaderna gäller framför
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Bostäder / Fastigheter / Privatbostadsfastighet / Avyttring och andra överlåtelser / Olika former av överlåtelser
. Köp eller arv När det gäller arvingars förvärv av fastigheter från dödsbo som inte sker genom arvskifte finns en fast utvecklad praxis som innebär avsteg från den ovan nämnda huvudsaklighetsprincipen. Trots att det enligt civilrätten är fullt möjligt
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Principer om kapitalbeskattning / Kapitalvinstbeskattning
faktiska anskaffningskostnad. I förekommande fall ska genomsnittsmetoden tillämpas. Exempel: ärvda aktier Karl har ärvt hälften av en aktiepost i ett dödsbo. Han ärver då också hälften av anskaffningsvärdet för värdepapperna. Säljer han en del
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Bostäder / Fastigheter / Avyttring av näringsfastighet
kapitalvinstreglerna och redovisas av fysisk person och dödsbo i inkomstslaget kapital ( 13 kap. 6 § IL ). Även för juridiska personer beskattas avyttringen med vissa inskränkningar enligt samma kapitalvinstregler som för fysiska personer, men redovisningen görs
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Värdepapper / Aktier / Investeraravdrag / Vem får göra investeraravdrag och när?
investeraravdrag. Detta under förutsättning att kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal ( 43 kap. 10 § IL ). Även ett dödsbo kan ha rätt till investeraravdrag. I det fall en fysisk person förvärvat andelarna före
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Värdepapper / Andelar i handelsbolag / Avyttring av handelsbolag
. Det är bara delägarkretsen som byts ut. Hos en delägare som är en fysisk person eller ett dödsbo beskattas vinsten vid en andelsavyttring som regel i inkomstslaget kapital. I vissa fall kan det däremot bli aktuellt med beskattning i inkomstslaget
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Bostäder / Uppskov vid bostadsbyten / Återföring av uppskovsbelopp
när ersättningsbostad som saklegat övergår till annan genom testamente ). Frivillig återföring av uppskovsbelopp vid benefik överlåtelse Överlåtaren, som i vissa fall kan vara ett dödsbo, kan vid benefika överlåtelser välja att frivilligt återföra hela eller delar
Saknas: frågeställningar
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Kapital / Värdepapper / Investeringssparkonton / Regler för investeringssparkonton
) om investeringssparkonto (ISKL) ( 42 kap. 35 § IL ). Vem kan vara kontoinnehavare? En kontoinnehavare är den som har ett investeringssparkonto ( 4 § ISKL ). Det får bara finnas en innehavare till ett konto och det måste vara en fysisk person eller ett dödsbo. Det finns
Saknas: frågeställningar