Filtrera på område
Sökresultat: "god man justeringarnas" | 2015 | 539 träffar
/ Vägledning / 2015 / Fastighetstaxering / Industri och övrig byggnad / Justering för säregna förhållanden 2019 / Industri och övrig byggnad
Här beskrivs ett antal vanliga justeringsanledningar samt rekommendationer för hur man bedömer värdeinverkan. Utgångspunkten för en justering för säregna förhållanden Utgångspunkten för en justering för säregna förhållanden är vad som är normalt
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Beskattningstidpunkten / Ändra bokslut och redovisat resultat i efterhand
möjligheter att i efterhand justera det redovisade resultatet enligt reglerna: Om det redovisade resultatet inte stämmer överens med god redovisningssed kan man göra en justering så att det redovisade resultatet överensstämmer med god redovisningssed ( 14 kap
/ Vägledning / 2015 / Skattetillägg & andra sanktionsavgifter / Skattetillägg / När man lämnat en oriktig uppgift / Grundläggande förutsättningar för oriktig uppgift / Skyldigheten att lämna uppgifter
behöver dock inte innebära att en oriktig uppgift har lämnats. Har den deklarationsskyldige lämnat tillräckligt med uppgifter? Om man utelämnat uppgifter om en inkomst som ska beskattas är det självklart att det brustit i skyldigheten att lämna uppgifter
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Beskattningstidpunkten / Räkenskapernas betydelse för beskattningen
mot god redovisningssed är man inte bunden till räkenskaperna och en justering kan göras. När det gäller frågan om skatteplikt eller avdragsrätt saknar räkenskaperna formell betydelse. Den frågan avgörs enbart av de skatterättsliga reglerna, utan hänsyn
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Utländsk valuta / Omräkning av filial i utlandet
med god redovisningssed är avdragsgilla respektive skattepliktiga, om det inte finns någon skattemässig särregel som innebär något annat. Justering med hänsyn till särskilda skatteregler Om värderingen av posterna omfattas av särskilda skatteregler ska
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilda regler för olika slag av tillgångar / Lager / Värdering av lager
procent. Alternativregeln utgår från lagrets totala anskaffningsvärde. Om vissa varor eller varugrupper värderats till anskaffningsvärde och andra till nettoförsäljningsvärde måste man göra en justering av lagervärdet när alternativregeln används
/ Vägledning / 2015 / Bokföring & redovisning / Bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagen / Vad innebär bokföringsskyldigheten? / Verifikationer / Underlag för bokföring av affärshändelser
som dokumenterar en affärshändelse eller en justering i bokföringen ( 5 kap. 6 § och 10 § BFL ). Verifikationen ska säkerställa att det finns bevis för att affärshändelsen har inträffat och ska dokumentera dess innebörd. Verifikationer ska även finnas för andra
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Uttagsbeskattning och omstrukturering / Uttag ur näringsverksamhet / Exempel på beskattnings- och avgiftskonsekvenser
. I normalfallet ska en justering ske det beskattningsår som kostnaden enligt god redovisningsed skulle ha tagits upp , se vidare Ändra bokslut & redovisat resultat i efterhand . , se Skatteverkets skrivelse Ändringar i efterhand av redovisat resultat
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Omräkning när redovisningsvalutan är euro
. Det belopp i euro som har påverkat det bokförda resultatet ska behandlas som vilken skattemässig justering som helst d.v.s. räknas om till kronor enligt genomsnittskursen. I deklarationen måste de resultatpåverkande beloppen i bokföringen återföras, t.ex
/ Vägledning / 2015 / Fastighetstaxering / Hyreshus och ägarlägenheter / Riktvärde / Hyreshus och ägarlägenhet
från det driftnetto som förutsatts vid provvärderingen bör man i stället göra en justering för säregna förhållanden. Justeringsbeloppets storlek beräknas då till skillnaden mellan den faktiska DoU-kostnaden och DoU-kostnaden enligt marknadsvärdebedömningen