Filtrera på område
Sökresultat: "överklaga beslut mervärdesskatten ska" | Rättsfallskommentarer | Alla | 205 träffar
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / KRNS 2023-05-30, mål nr 1769-22 – Avdragsrätt för ingående mervärdesskatt i en investeringsverksamhet
och medför inte att all verksamhet inom mervärdesskattegruppen ska anses utgöra ekonomisk verksamhet. Enligt kammarrätten är mervärdesskattegruppen alltså inte att betrakta som ett renodlat holdingbolag. Den större delen av intäkterna beräknas i stället
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / HFD, mål nr 3809-3811-21; Ändringsanstånd vid återkrav av tidigare tillgodoräknad överskjutande ingående mervärdesskatt
bevilja anstånd är dessutom att det ska vara fråga om en skatt eller avgift som den skattskyldiga enligt beslut ska betala in till Skatteverket. Detta kan enklast beskrivas med ett par exempel: Exempel 1: det finns ingen skatt att betala Ett bolag
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / HFD mål nr 4302-17 – Övertagande av skyldighet att jämka avdrag för ingående skatt; mervärdesskatt
fastighetsöverlåtelse inte längre ska tillämpas. Eftersom HFD inte har tagit ställning till om de svenska bestämmelserna om övertagande av jämkningsskyldigheten kan tillämpas vid verksamhetsöverlåtelse så vidhåller Skatteverket sin tidigare syn avseende sådana fall
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / KRSU, mål nr 2896-15, kommuners rätt till ersättning för mervärdesskatt avseende representationskostnader
för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund, LEMK. Kammarrätten ansåg att bestämmelsen om avdragsbegränsning i 4 § LEMK ska tolkas på samma sätt som vid en direkt tillämpning av mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Beräkningen av ersättning
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / KRNSU, mål nr 1803–16, Övertagande av skyldighet att jämka avdrag för ingående mervärdesskatt
. Skatteverket har mot denna bakgrund inte haft rätt att överföra jämkningsskyldigheten på bolaget för de avdrag som den tidigare fastighetsägaren har gjort. Skatteverket delar inte kammarrättens bedömning och kommer att överklaga domen
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / EU-domstolens dom C-787/18 den 26 november 2020, övertagande av skyldighet att jämka avdrag för ingående mervärdesskatt
mervärdesskatt om köparen ska använda fastigheten uteslutande för transaktioner som medför avdragsrätt, samtidigt som den även ålägger köparen att justera avdraget avseende återstoden av korrigeringstiden vid den tidpunkt då köparen i sin tur överlåter
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / KRNG, mål nr 1024-15, 1026–1031-15, Jämkning/återbetalning av ingående mervärdesskatt när frivillig skattskyldighet under uppförandeskede upphör
så att beslut om att uthyrning ska omfattas av frivillig skattskyldighet fr.o.m. ett viss datum innebär en förändring i de faktorer som bestämmer avdragsrätten enligt artiklarna 184-185 mervärdesskattedirektivet, trots att någon fysiskt ändrad användning
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / HFD, mål nr 373-16 och 2267-15, Underlag för skattetillägg vid oriktig uppgift angående utgående mervärdesskatt i skattedeklaration
HFD 2016 ref. 63 (Högsta förvaltningsdomstolens domar den 12 oktober 2016 i mål nr 373-16 och 2267-15) Sammanfattning Högsta förvaltningsdomstolen har i två domar den 12 oktober 2016 prövat frågan på vilket underlag som skattetillägg ska beräknas
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / Efterbeskattning samt res judicata
att ett omprövningsbeslut som meddelas efter ordinarie omprövningsfrist ska anses utgöra ett - i det här fallet - efterbeskattningsbeslut. Skatteverket gör även fortsättningsvis bedömningen att det saknas anledning att bedöma ett beslut om eftertaxering enligt
/ Regler och ställningstaganden / Rättsfallskommentarer / KRNJ, mål nr 3250--3252-19 – Företagsbot och skattetillägg
Kammarrätten i Jönköpings dom den 20 maj 2021, mål nr 3250 3252-19 Sammanfattning Skattetillägg ska inte tas ut av en juridisk person om en åklagare hos tingsrätten har yrkat att företagsbot enligt 36 kap. 7 § brottsbalken ska åläggas den juridiska