Filtrera på område
Sökresultat: "dödsbo testamentstagare" | 2015 | 292 träffar
/ Vägledning / 2015 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Efterarv / Vem har rätt till efterarv och vid vilken tidpunkt bestäms efterarvet?
eller makens död ha varit avlad och sedan fötts vid liv. Hur påverkas en bouppteckning? Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i den först avlidne makans eller makens dödsbo och dödsbodelägare i den sist avlidne makans eller makens dödsbo. Arvingen ska
/ Vägledning / 2015 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Efterarv / Förutsättningar för efterarv
, utan något förordnande om efterarv, är rätten till efterarv utesluten. Hur påverkas bouppteckningen? Den som har rätt till efterarv är efterarvinge i den först avlidna makens eller makans dödsbo. I den sist avlidna makens eller makans dödsbo är både den först avlidnes
/ Vägledning / 2015 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Arv enligt testamente / Vilka ärver enligt testamente?
är dödsbodelägare i den avlidnes dödsbo ( 18 kap. 1 § första stycket ÄB ). En universell testamentstagare behandlas som en dödsbodelägare redan i och med dödsfallet (18 kap. 1 § fjärde stycket ÄB). Legatarie Om en testator i sitt testamente har förordnat att en viss
/ Vägledning / 2015 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bestämmelser om arv och testamente / Arv enligt testamente / Olika rättigheter vid arv
dödsbo och ska varken kallas till förrättningen eller antecknas i bouppteckningen. Avkomsträtt En testator kan förordna att en testamentstagare endast ska få räntan på ett kapitalbelopp eller någon annan form av avkastning, en s.k. avkomsträtt
/ Vägledning / 2015 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bouppteckningens innehåll / Dödsbodelägare och efterarvingar
bli efterarvinge. Dödsbodelägare En efterlevande make, maka eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare är dödsbodelägare. Om bodelningen har gjorts efter arvlåtarens död eller om någon bodelning inte ska göras är den efterlevande maken, makan
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Dödsbon / Generella regler oavsett beskattningsår
. En utomstående person som köper en andel i ett dödsbo blir inte därigenom arvinge eller testamentstagare efter den avlidne. De tillgångar som tilldelas honom eller henne vid skiftet anses civilrättsligt förvärvade direkt från den avlidne. Mot bakgrund
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Dödsbon / Vanliga termer i arvsrätten
mellan hans arvingar eller testamentstagare. Arvslott En arvslott är den andel i en kvarlåtenskap som en arvinge har rätt till enligt arvsordningens regler. Arvsordning Arvsordningen är den turordning i ärvdabalken, efter vilken arvingar tar arv, beroende
/ Vägledning / 2015 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Dödsbon / Civilrätt
De civilrättsliga reglerna för dödsbon återfinns huvudsakligen i Ärvdabalken (ÄB). Juridisk person Ett dödsbo är en juridisk person som uppkommer i och med dödsfallet och som består av den avlidnes efterlämnade tillgångar. En äganderättsövergång
/ Vägledning / 2015 / Skattebetalning & borgenärsarbete / Indrivning och utmätning / Ansökan om boutredningsman
, som är en juridisk person. Ett dödsbo förvaltas normalt av dödsbodelägarna själva. Efterlevande make eller sambo, legala arvingar och universella testamentstagare (som får kvotdel) är dödsbodelägare. Om bodelning har skett efter arvlåtarens död eller om bodelning
/ Vägledning / 2015 / Andra ämnesområden / Bouppteckning / Bouppteckningens innehåll / Kallelse till och närvaro vid bouppteckningsförrättningen
Till en bouppteckningsförrättning ska arvsberättigade släktingar, testamentstagare och efterarvingar kallas. Även en make eller maka och sambo ska kallas till förrättningen. Efteråt ska det framgå av bouppteckningen vilka som varit närvarande