OBS: Detta är utgåva 2015.13. Sidan är avslutad 2023.

Vem är en utländsk beskattningsbar person?

Att ett företag är en utländsk beskattningsbar person har betydelse dels vid bedömningen av vem som är skattskyldig för en omsättning inom landet, dels för på vilket sätt återbetalning av ingående skatt i vissa fall ska ske.

Med utländsk beskattningsbar person enligt 1 kap. 15 § ML avses en beskattningsbar person som inte har sätet för sin ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i Sverige och inte heller är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige. En utländsk beskattningsbar person kan vara antingen en fysisk eller juridisk person. Det saknar betydelse vilken nationalitet eller medborgarskap företagaren har.

Vid avgörandet av vem som är skattskyldig för en viss omsättning är begreppet utländsk beskattningsbar person vidare än vad som framgår av 1 kap. 15 § ML. Även den som har ett fast etableringsställe i Sverige likställs med en utländsk beskattningsbar person om omsättningen görs utan medverkan av det svenska fasta etableringsstället (1 kap. 2 § fjärde stycket ML samt 1 kap. 2 d § andra stycket ML). Bestämmelserna motsvaras av artikel 192a i mervärdesskattedirektivet. I artiklarna 53 och 54 i rådets genomförandeförordning (EU) nr 282/2011 har tillämpningen av artikel 192a i mervärdesskattedirektivet förtydligats.

Rättsfall: En filial som ingår i en momsgrupp förvärvar tjänster från huvudetableringen

Ett företag med sin huvudetablering utanför EU hade en filial i Sverige som ingick i en svensk momsgrupp. Eftersom den svenska filialen tillsammans med övriga medlemmar i momsgruppen utgjorde en enda beskattningsbar person, ansågs filialen ingå i en annan beskattningsbar person än huvudetableringen. EU-domstolen konstaterar att då bolaget som tillhandahållit tjänsterna är beläget i ett tredje land samt utgör en separat beskattinngsbar person i förhållande till momsgruppen, är det momsgruppen som i egenskap av köpare är skattskyldig enligt artikel 196 i mervärdesskattedirektivet. Domen innebär att bolaget i den aktuella situationen inte ansågs etablerat i Sverige (C-7/13, Skandia America Corp. (USA), filial Sverige).

Bedömningen vad som är utan medverkan

Skatteverket har i ett ställningstagande redogjort för sin bedömning av när ett svenskt fast etableringsställe har medverkat. Nedan följer en redogörelse för denna bedömning. Samma bedömning ska göras både när det ska avgöras vem som är skattskyldig enligt 1 kap. 2 § ML och vid den frivilliga skattskyldigheten enligt 1 kap. 2 d § ML. Ställningstagandet innehåller ett antal exempel.

Med begreppet utan medverkan avses att det fasta etableringsstället i Sverige inte deltar i fullgörandet av den omsättning som etableringen utanför Sverige gör till den svenska köparen. För att det ska kunna vara medverkan ska medverkan ske i något av följande fall:

  • medverkan före fullgörandet av omsättningen
  • medverkan under fullgörandet av omsättningen.

En omsättning kan anses ske utan medverkan av det fasta etableringsstället här i Sverige även om avtalet innehåller förpliktelser om eventuella framtida prestationer t.ex. garantiåtaganden, d.v.s. medverkan efter fullgörandet av omsättningen.

Det fasta etableringsstället i Sverige har inte medverkat vid fullgörandet i de fall det fasta etableringsställets resurser enbart används för administrativa stöduppgifter, t.ex. bokföring, fakturering och indrivning av fordringar.

Svenskt VAT-nummer i fakturan

Om en faktura utfärdas med angivande av den beskattningsbara personens svenska registreringsnummer för mervärdesskatt så anses av förenklingsskäl det fasta etableringsstället i Sverige ha medverkat i fullgörandet. Detta gäller under förutsättning att det i det enskilda fallet inte visas att omsättningen skett utan medverkan.

Säte i Sverige

Bestämmelserna är endast tillämpliga när det är fråga om ett företag med säte i ett annat land som har ett fast etableringsställe i Sverige. Bestämmelserna är alltså inte tillämpliga när en beskattningsbar person med säte i Sverige tillhandahåller en tjänst från sitt fasta etableringsställe i ett annat land. I en sådan situation är inte säljaren att jämställa med en utländsk beskattningsbar person. Omvänd skattskyldighet där kravet finns att säljaren ska vara en utländsk beskattningsbar person kan då inte tillämpas. Det svenska sätet kommer att vara skattskyldigt oavsett om sätet har medverkat eller inte vid tillhandahållandet av tjänsten.

Registrering till mervärdesskatt av utländska beskattningsbara personer

En utländsk beskattningsbar person som är skattskyldig i Sverige ska registrera sig till mervärdesskatt på samma sätt som beskattningsbara personer som är etablerade här. Registrering ska också ske i vissa fall utan att den utländska beskattningsbara personen är skattskyldig i Sverige.

Krav på ombud i vissa fall

En utländsk beskattingsbar person som är skattskyldig enligt ML ska företrädas av ett ombud som är godkänt av Skatteverket (6 kap. 2 § SFL).

Kravet på ombud gäller dock inte företag från länder med vilka Sverige har en särskild överenskommelse om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattfordringar och utbyte av information i skatteärenden (6 kap. 3 § SFL).

För mer information om bestämmelserna kring ombud för utländska beskattningsbara personer, se Handledning för skatteförfarandet 2012, avsnitt 6.2.

Kompletterande information

Vid återbetalning av ingående skatt till utländska företagare finns krav på att det fasta etableringsstället har genomfört transaktioner.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • EU-dom C-7/13 [1]

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1]
  • RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) nr 282/2011 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt (omarbetning) [1]

Lagar & förordningar

  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1] [2] [3]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1] [2]

Ställningstaganden

  • Skyldighet att betala mervärdesskatt - medverkan av ett svenskt fast etableringsställe [1]