Kvittning i konkurs

Förutsättningar för kvittning i konkurs

Kvittning innebär att en fordran avräknas mot en motfordran så att de båda fordringarna upphör att gälla till den del de täcker varandra.

HD har kommit fram till att staten, i sin egenskap av gäldenär, i princip har samma möjligheter som andra gäldenärer att avge kvittningsförklaring (NJA 2005 s. 3).

Avräkning enligt SFL och AvrL går före kvittning

Innan det kan bli aktuellt med kvittning måste man se om det kan vara aktuellt att göra avräkning enligt SFL eller AvrL. Krediteringar (plusposter) på skattekontot ska i första hand avräknas mot andra skatter och avgifter inom skattekontot enligt SFL. I andra hand ska avräkning göras enligt AvrL. Om det härefter uppstår ett överskott eller om avräkningsreglerna i SFL eller AvrL inte är tillämpliga kan det blir aktuellt med kvittning enligt KonkL.

Konkurslagens bestämmelser om kvittning saknar betydelse i den mån avräkning kan göras enligt AvrL. AvrL har företräde framför kvittningsreglerna i KonkL (NJA 2006 s. 592).

På samma sätt som gäller vid företagsrekonstruktioner anser Skatteverket även att avräkning inom ett skattekonto enligt SFL har företräde framför kvittningsbestämmelserna i KonkL.

Det ska observeras att en fordran på utbetalning för husarbete inte hanteras via skattekontot och därför inte omfattas av avräkningsmöjligheten enligt SFL. Utbetalning för husarbete omfattas inte heller av avräkningsmöljligheterna i avräkningslagen (se 1 och 2 § § AvrL).

Kvittning enligt KonkL

Reglerna om kvittning i konkurs finns i 5 kap. 15−17 §§ KonkL. Huvudregeln är att en borgenär får kvitta en fordran som får göras gällande i konkursen mot en fordran som gäldenären hade mot borgenären när konkursbeslutet meddelades (5 kap. 15 § KonkL). Frågan om när en fordran ska anses uppkommen är alltså av stor betydelse för borgenärernas kvittningsrätt.

Till skillnad mot vad som gäller vid kvittning enligt allmänna civilrättsliga principer behöver fordringarna inte vara förfallna till betalning för att kvittning ska få ske. Konkurslagens regler om kvittning har företräde framför de allmänna civilrättsliga principerna för kvittning.

Att kunna genomföra en kvittning innebär en stor fördel för en oprioriterad borgenär som annars riskerar att inte få någon eller en mycket begränsad utdelning i konkursen.

Begränsningar i kvittningsrätten

Det finns begränsningar i borgenärernas rätt att kvitta. I följande fall får kvittning inte genomföras:

• Om det på grund av fordringarnas beskaffenhet skulle ha funnits hinder mot kvittning utanför konkurs (5 kap. 15 § 1 st KonkL). Det kan t.ex. handla om att kvittning inte bör ske av sociala skäl eller att det är en penningfordran som står mot en fordran på att någon ska lämna ut varor.
• Om en borgenär har förvärvat sin fordran från en tredje man på ett sätt som inte kan anses ordinärt senare än tre månader före fristdagen eller om borgenären vid förvärvet haft skälig anledning att anta att gäldenären var insolvent (5 kap. 16 § 1 st KonkL).
• Om en borgenär har satt sig i skuld till gäldenären på ett sådant sätt att det är att jämställa med betalning med annat än sedvanliga betalningsmedel och betalningen hade kunnat bli föremål för återvinning (5 kap. 16 § 2 st KonkL).

Kvittningsrätten är även begränad om borgenärens fordran är förenad med vissa villkor (5 kap. 15 § 2 st KonkL).

Utbetalning av skattekontoöverskott

Skatteverket har rätt att kvitta gäldenärens fordran på utbetalning av ett skattekontoöverskott mot t.ex. en regressfordran på utbetald lönegaranti. Förutsättningen är att regressfordran utgör en konkursfordran och att konkursgäldenärens fordran på återbetalning av skatt har uppkommit före konkursbeslutet.

Statens fordran på lönegarantiregress

Högsta domstolen har kommit fram till att statens regressfordran gällande lönegaranti uppkommer samtidigt som arbetstagarens lönefordran, d.v.s. i samband med anställningsavtalet. Grunden för detta är att den statliga lönegarantin är att anse som ett legalt borgensansvar (NJA 2012 s 876). Inte heller har kvittningsförbudet i 5 kap. 16 § KonkL ansetts tillämpligt på statens regressfordran för utbetald lönegaranti (Svea Hovrätts dom 2011-10-13, i mål nr 3705-11).

Det är dock först när länsstyrelsen har betalat ut lönegaranti­beloppet som staten träder in i arbetstagarens rätt mot gäldenären (28 § LGL). Det krävs därför att lönegarantin har betalats ut för att Skatteverket ska kunna göra en kvittningsförklaring. Om ett skattekontoöverskott uppkommer innan länsstyrelsen hunnit göra en utbetalning är det inte möjligt att stoppa utbetalningen från skattekontot till konkursboet. Den möjligheten finns bara om överskottet ska användas till betalning av skatt.

Utbetalning för husarbete

Skatteverket kan under en konkurs kvitta gäldenärens fordran på utbetalning för husarbete mot en fordran som får göras gällande i konkursen t.ex. en skattefordran eller lönegarantiregressfordran. Detta gäller under föursättning att gäldenärens fordran på utbetalning för husarbete har uppkommit före konkursbeslutet. Läs mer om tidpunkten för uppkomsten av fordran på husarbete.

Överprövning av kvittningsbeslut

Skatteverkets beslut att kvitta kan inte överklagas. Det är en kvittningsförklaring till konkursboet. En eventuell prövning av kvittningsfrågan sker genom att konkursförvaltaren väcker talan mot staten, genom klander av utdelningsförslaget eller i en jävsprocess vid tvist om en bevakad fordran (NJA 2008 s. 805).

En kvittningsförklaring kan lämnas även om ett utdelningsförslag redan upprättats och fastställts när överskottet på skattekontot uppstår.

Förbud mot kvittning av ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning

Det är inte ovanligt att det pågår en skatteprocess när en konkurs inträffar. Om en sådan process resulterar i att skattebeloppet sätts ned kan staten förpliktas ersätta motpartens kostnader för ombud, biträde eller utredning (43 kap SFL). Skatteverket får inte använda sådan ersättning för kvittning mot den enskildes skatteskuld (71 kap 4 § SFL).