OBS: Detta är utgåva 2016.5. Visa senaste utgåvan.

En medlem som utträder ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat sin andel. Det insatskapital medlemmen får utbetalt behandlas som en försäljningsintäkt. Om föreningen inte återbetalar en inbetald insats ska denna beskattas som intäkt i föreningen.

En medlem lämnar föreningen

En medlem har rätt att begära utträde ur den ekonomiska föreningen (3 kap. 4 § EFL). I stadgarna får man föreskriva att en medlem inte får begära utträde förrän efter en viss tid. En medlem kan uteslutas ur föreningen, i så fall på en grund som ska anges i stadgarna.

Den formella avgången ur föreningen sker normalt vid utgången av det räkenskapsår som slutar närmast efter att medlemmen begärt utträde (3 kap. 5 § EFL).

Enligt EFL har en avgående medlem rätt att få ut sitt insatskapital, om inte stadgarna säger något annat (4 kap. 1 § EFL). Utbetalningen ska göras senast sex månader efter avgången. Utbetalningen får bara göras om det finns fritt eget kapital i föreningen. En avgående medlem har också rätt att få ut sin del av den beslutade vinstutdelningen. Även denna rätt kan begränsas genom stadgebestämmelser.

Beskattning av återbetalda insatser hos medlemmen

En medlem som avgår ur en ekonomisk förening anses ha avyttrat sin andel (44 kap. 5 § IL). Vad medlemmen får ut av sitt insatskapital behandlas som en försäljningsintäkt, och det som medlemmen har satt in behandlas som omkostnadsbelopp. Vinsten eller förlusten beskattas sedan som vinst respektive förlust vid försäljning av delägarrätter.

Beskattning av behållna insatser i föreningen

Om föreningen inte återbetalar en inbetald insats, t.ex. för att det finns stadgebestämmelser om att en avgående eller utesluten medlem under vissa omständigheter inte har rätt att få sin insats återbetald, ska denna beskattas som intäkt i föreningen. Detta gäller också om föreningen inte återbetalar skuldförda återbäringar.

Genom att inte betala tillbaka en inbetald insats till medlemmen har föreningen för egen räkning tillgodogjort sig insatserna, och frigjort sig från förpliktelsen att återbetala insatsen. När föreningens skuld försvinner uppkommer det en intäkt. Det finns inget undantag från beskattning för en sådan intäkt. Den blir därför en skattepliktig intäkt i föreningens rörelse (jfr RÅ 1975 ref. 107).

Inlösen och förvärv av andel

Frågan om en förening kan lösa in respektive förvärva en andel i sig själv eller inte har debatterats i associationsrättslig doktrin (se t.ex. Johansson 2011, Svensk associationsrätt i huvuddrag s. 287 och Mallmén , Lagen om ekonomiska föreningar [30 april 2002, Zeteo], kommentaren till 3 kap. 3 § under rubriken Inlösen av andel m.m.).

Oavsett hur en sådan transaktion ska behandlas associationsrättsligt är Skatteverkets uppfattning att den skatterättsligt ska behandlas som en återbetalning av insatskapital i samband med utträde. Om föreningens utbetalning till medlemmen överstiger insatsen, ska det överskjutande beloppet behandlas som kapitalvinst hos medlemmen. Om föreningen inte återbetalar hela insatskapitalet bör den del som inte återbetalas behandlas som en skattepliktig intäkt i föreningen, på samma sätt som övriga behållna medlemsinsatser. För medlemmen uppkommer då en kapitalförlust.

Återbetalning av överinsatser utan att medlemmen avgår

Om en medlem deltagit i föreningen med större insats än han eller hon är skyldig att delta med brukar man tala om överinsatser. Även överinsatser ska normalt betalas tillbaka till medlemmen när denna avgår ur föreningen. Överinsatser kan också sägas upp till återbetalning utan att medlemmen avgår ur föreningen (4 kap. 3 § EFL).

Om föreningen inte återbetalar hela överinsatsen så innebär det ur föreningens perspektiv, precis som för övriga inbetalda insatser, att en skuld försvinner och att det därigenom enligt Skatteverkets uppfattning uppkommer en skattepliktig intäkt för föreningen.

Återbetalning av förlagsinsatser

Den som innehar ett förlagsandelsbevis har rätt att få förlagsinsatsen inlöst tidigast efter fem år från tillskottet (5 kap. 7 § EFL). Normalt krävs uppsägning för att förlagsinsatsen ska lösas in, men man kan även föreskriva i stadgarna att förlagsinsatser ska lösas in vid en viss tidpunkt utan föregående uppsägning. Insatsens storlek är det belopp som löses in (5 kap. 8 § EFL). Beloppet får inte överstiga föreningens fria egna kapital.

Förlagsandelar utgör andelar i en ekonomisk förening. Detta innebär att de också kan utgöra näringsbetingade andelar för sådana ägare som kan inneha näringsbetingade andelar. Eftersom det är det belopp man satt in som löses in uppkommer ingen vinst. Däremot kan det uppstå en förlust om föreningens fria kapital inte räcker för att återbetala hela insatskapitalet. En sådan förlust blir inte avdragsgill om förlagsandelen är en näringsbetingad andel.

Om föreningen inte återbetalar hela förlagsinsatsen så innebär det ur föreningens perspektiv, precis som för övriga inbetalda insatser, att en skuld försvinner och att det därigenom enligt Skatteverkets uppfattning uppkommer en skattepliktig intäkt för föreningen.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1975 ref. 107 [1]

Lagar & förordningar

Övrigt

  • Johansson 2011, Svensk associationsrätt i huvuddrag s. 287 [1]
  • Mallmén , Lagen om ekonomiska föreningar (30 april 2002, Zeteo) [1]