OBS: Detta är utgåva 2016.9. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om uppgifterna är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattningen. Här ges exempel som kan vara till hjälp vid bedömningen.

Förseningsavgift när uppgifterna är bristfälliga

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om uppgifterna i en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för beskattningen (48 kap. 2 § och 1 § SFL). Bestämmelsen tillämpas när någon visserligen har lämnat en formellt riktig deklaration eller särskilda uppgifter, men när uppgifterna som lämnats är ofullständiga.

När är uppgifterna så bristfälliga att förseningsavgift kan tas ut?

I förarbetena nämns som exempel deklarationer som saknar utdrag ur räkenskaperna och s.k. skaldeklarationer (prop. 2010/11:165 s. 929 samt prop. 1991/92:43 s. 85 och 112 f). Med skaldeklarationer menas deklarationer som innehåller någon enstaka beloppsmässig uppgift och en upplysning om att deklarationen ska kompletteras senare.

Bristerna ska vara grava och uppenbara. För att förseningsavgift ska kunna tas ut måste väsentliga uppgifter saknas och uppgifterna som har lämnats ska vara så bristfälliga att en meningsfull granskning inte kan påbörjas. I propositionen anges att den omständigheten att revisionsberättelsen saknas eller att den uppgiftsskyldige inte lämnat tillräckliga uppgifter för att det ska vara möjligt att bedöma det berättigade i ett yrkat avdrag inte utgör sådana brister att förseningsavgift ska tas ut.

Frågan är hur bristfälligt innehållet i en deklaration eller särskild uppgift ska vara för att Skatteverket ska kunna ta ut en förseningsavgift. (Skatteverkets ställningstagande Förseningsavgift vid bristfälliga uppgifter i inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter).

Hur ska bristerna framgå?

I vissa fall framgår det redan av en lämnad inkomstdeklaration att den är uppenbart bristfällig.

Skatteverket kan ta ut förseningsavgift även om bristfälligheten inte direkt går att utläsa av inkomstdeklarationen. Förseningsavgift kan tas ut om bristfälligheten framgår av

  • föregående års inkomstdeklaration
  • kontrolluppgifter
  • redovisning av mervärdesskatt eller arbetsgivaravgifter i skattedeklarationer.

Motsvarande gäller för särskilda uppgifter.

Redovisning av näringsverksamhet

Några exempel kan vara till hjälp vid bedömningen av när Skatteverket ska ta ut förseningsavgift pga. bristfällig deklaration vid redovisning av näringsverksamhet.

Rättsfall: näringsbilaga saknas

Om det finns uppgifter i deklarationen om att den uppgiftsskyldige har bedrivit näringsverksamhet under året, men det saknas näringsbilaga, är deklarationen så bristfällig att förseningsavgift ska tas ut. Eftersom det saknas uppgifter om intäkter och kostnader kan Skatteverket inte påbörja en meningsfull granskning. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att en näringsidkare är skyldig att komma in med fullständig redovisning av verksamheten och gör han inte det kan förseningsavgift tas ut eftersom uppgifterna i deklarationen är bristfälliga (RÅ 2003 not. 165).

Rättsfall: delägare i handelsbolag

En delägare i ett handelsbolag som inte bifogar blankett N3A till sin inkomstdeklaration har inte lämnat en sådan bristfällig deklaration som innebär att förseningsavgift ska tas ut. Högsta förvaltningsdomstolen har konstaterat att det var handelsbolaget och inte delägarna som var skyldiga att lämna uppgifter om handelsbolagets verksamhet och att den enskilde hade redovisat sin andel av bolagets underskott i deklarationen. Domstolen ansåg inte att deklarationen var så bristfällig att förseningsavgift skulle tas ut, trots att den enskilde inte hade lämnat blankett N3A (RÅ 2003 not. 165 samt RÅ 2003 ref. 62).

Exempel: brister vid redovisning av näringsverksamhet

I följande situationer anser Skatteverket att uppgifterna är så bristfälliga att en förseningsavgift ska tas ut:

  • Räkenskapsschema alternativt NE-bilaga saknas och det kan utläsas av inkomstdeklarationen att den uppgiftsskyldige har bedrivit näringsverksamhet. Det har ingen betydelse om det finns en upplysning i inkomstdeklarationen att komplettering ska komma in senare eller inte.
  • Räkenskapsschema alternativt NE-bilaga saknas och det framgår av t.ex. skattedeklarationer att näringsverksamhet har bedrivits under året.
  • Räkenskapsschema alternativt NE-bilaga har lämnats men det framstår som uppenbart att redovisningen är gravt ofullständig. Det finns t.ex. nollor redovisade men samtidigt framgår det av föregående års inkomstdeklaration och beskattningsårets skattedeklarationer att redovisningen är ofullständig.

Det kan finnas fler exempel än de som räknas upp här.

Redovisning av annat inkomstslag än näringsverksamhet

Det går att ta ut förseningsavgift även vid brister i redovisningen av ett annat inkomstslag än näringsverksamhet. Men oftast kan Skatteverket påbörja en meningsfull granskning av deklarationen även om vissa uppgifter saknas och då blir det inte aktuellt med förseningsavgift.

En uppgiftsskyldig som inte har lämnat fullständiga uppgifter om t.ex. en försäljning av fastighet, bostadsrätt eller aktier har normalt inte lämnat så bristfälliga uppgifter att förseningsavgift ska tas ut. Om Skatteverket har t.ex. kontrolluppgifter eller uppgift om intäkten från fastighetsförsäljningen så kan Skatteverket uppskatta ett resultat. Skatteverket kan alltså påbörja en meningsfull granskning trots att vissa uppgifter saknas eller bilagan inte är inlämnad.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 2003 ref. 62 [1]

Lagar & förordningar

  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Propositioner

  • Proposition 1991/92:43 om vissa ändringar i bestämmelserna om skattetillägg, preliminär B-skatt m .m. [1]
  • Proposition 2010/11:165 Skatteförfarandet del 2 [1]

Ställningstaganden

  • Förseningsavgift vid bristfälliga uppgifter i inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter [1]

Referenser inom förseningsavgift