OBS: Detta är utgåva 2017.7. Visa senaste utgåvan.

Vad beskattas som andra tillgångar enligt 52 kap. IL?

I 45–51 kap. IL finns särskilda bestämmelser om beskattning vid avyttring av

  • fastigheter
  • bostadsrätter
  • aktier, andelar, andra delägarrätter samt värdepapper relaterade till dem
  • andelar i handelsbolag
  • svenska och utländska fordringsrätter och värdepapper relaterade till dem
  • utländsk valuta o.d.

I 52 kap. IL finns bestämmelser om beskattningen vid avyttring av andra tillgångar än de som särskilt reglerats i de tidigare lagrummen.

Den egendom som beskattas enligt 52 kap. IL överensstämmer inte helt med den egendom som tidigare beskattades som övrig lös egendom enligt bestämmelserna i äldre lagtext före 1990 års skattereform (35 § 4 mom. KL). I tillgångar för personligt bruk (personliga tillgångar) ryms ett något vidare begrepp än det tidigare uttrycket personligt lösöre (prop. 1999/2000:2 s. 606).

Fordringarna i svenska kronor har brutits ut och beskattas för sig. Obligationer, förlagsbevis, premieobligationer, optionsskuldebrev etc. ska således inte räknas hit längre. Konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis beskattas som delägarrätter, oavsett om de är förenade med en optionsrätt eller inte.

Enligt 52 kap. IL beskattas försäljning som inte är yrkesmässig av t.ex.

  • råvaror samt optioner och terminer avseende råvaror och el
  • nyttjanderätter, gruvrätter, copyrights, royalties och liknande rättigheter
  • ädelmetaller och ädelstenar
  • smycken
  • konst och andelar i konstkonsortier
  • samlingar av t.ex. frimärken och annat
  • antikviteter m.m.
  • båtar, husvagnar m.m.
  • andelar i dödsbon.

Det är inte specifikt reglerat vilka bestämmelser som är tillämpliga när en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avyttras av en delägare som är obegränsat skattskyldig. Av rättspraxis följer att bestämmelserna om andra tillgångar i 52 kap. IL ska tillämpas när fråga är om en utländsk handelsbolagsliknande association (RÅ 1997 ref. 36).

Skatteverket anser att om en i Sverige obegränsat skattskyldig fysisk person, avyttrat andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska kapitalvinst/-förlust beräknas enligt bestämmelserna i 52 kap. IL.

Lägg märke till att avyttring av andelar i EEIG (Europeiska ekonomiska intressegrupperingar) beskattas enligt 50 kap. IL, dvs. enligt samma regler som gäller för svenska handelsbolag (5 kap. 2 § IL).

Uppdelning i personliga tillgångar och kapitalplaceringstillgångar

Grundtanken är att kapitalvinstberäkningen ska inriktas på vinster som enligt allmän rättsuppfattning är naturliga att beskatta. Mindre vinster vid försäljning av vanligt bohag i ett hem och liknande ska inte beskattas. Vinster på rena investeringsobjekt ska däremot beskattas fullt ut. En gräns dras därför mellan rena kapitalplaceringsobjekt och föremål som används för personligt bruk.

Av 52 kap. 2 § IL framgår att särskilda regler gäller för tillgångar som den skattskyldige innehaft för personligt bruk (personliga tillgångar). Med personliga tillgångar avses tillgångar som till övervägande del används av den skattskyldige eller hans familj för nyttobruk eller som prydnadsföremål. Det är den faktiska användningen som är avgörande för gränsdragningen. Tillgångar kan användas för personligt bruk även om det finns ett inslag av kapitalplacering. Om detta inslag dominerar ska egendomen däremot inte anses som personlig tillgång. Enbart det förhållandet att viss egendom är värdefull medför inte att den ska anses som investeringsobjekt.

Till kapitalplaceringstillgångarna hör egendom som inte kan karaktäriseras som personliga tillgångar, som t.ex. vissa nyttjanderätter, gruvrätter, immateriella rättigheter, copyrights, råvaror, terminer och optioner avseende råvara.

Rena investeringsobjekt som ädelmetaller och ädelstenar som inte infattats i smycken räknas också hit.

Till kapitalplaceringstillgångar räknas också sådan egendom som inte används för personligt bruk, som t.ex. konst som förvaras i bankfack och andelar i konstkonsortier.

Som exempel på personlig tillgång nämns i prop. 1989/90:110 s. 474 vanligt bohag i ett hem och normala bilar, båtar och smycken. Även samlarföremål och liknande föremål räknas ibland som personlig egendom, men avgränsningen får göras från fall till fall.

I RÅ 2009 ref. 77 ärvde tre barnbarn en tavla av sin morfar. Tavlan hade hängt i morföräldrarnas bostad sedan 40-talet. Kort efter arvskiftet lämnade arvtagarna tavlan till en auktionsfirma, som sålde den för 5,6 miljoner kr. Högsta förvaltningsdomstolen anförde att kontinuitetsregeln medför att egendom som hos arvlåtaren var personlig tillgång genom arvet blir personlig tillgång också hos förvärvaren. Enbart det förhållandet att arvtagarna bestämde sig för att sälja tavlan föranledde inte att tavlan skulle anses ha förlorat sin karaktär av personlig tillgång.

Skatteverket anser att bedömningen av om tillgång som har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning är en personlig tillgång ska ske med hänsyn till hur tillgången sammantaget har använts av de olika ägarna sedan det närmast föregående köpet. En tillgång kan alltså skifta karaktär från personlig tillgång till kapitalplacering eller vice versa hos en ny ägare, beroende på hur tillgången har använts av honom.

Time-share

Skatteverket anser att en s.k. time-sharerättighet som innehavaren anskaffar för sitt eller sin familjs semesterboende ska bedömas som en personlig tillgång. Detta innebär att förlust vid försäljning av en time-sharerättighet inte får dras av.

Leasehold

Likaså anser Skatteverket att en brittisk s.k. leasehold är en nyttjanderätt som ska beskattas enligt reglerna för andra tillgångar.

Nytt: 2017-11-08

Skatteverkets syn delas av Kammarrätten (se Skatteverkets rättsfallskommentar).

Om denna typ av nyttjanderätt är en personlig tillgång eller annan tillgång måste bedömas i det enskilda fallet. Leasehold som används för ägarens eller dennes familjs boende är en personlig tillgång.

Tillbehör till fastighet

När det gäller tillbehör till fastighet anser Skatteverket att avyttring av tillbehör, som avskiljs från fastighet eller byggnad, ska beskattas som avyttring av andra tillgångar enligt 52 kap. IL. Motsvarande gäller vid sådan försäljning från byggnad på annans mark.

Bitcoin

Bitcoin kan inte likställas med en utländsk valuta. Försäljning av bitcoin ska därför kapitalvinstbeskattas enligt bestämmelserna om övriga tillgångar i 52 kapitlet inkomstskattelagen. Betalning med bitcoin vid exempelvis köp av en vara eller tjänst anses som ett byte och ska därför också kapitalvinstbeskattas (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital).

Kapitalvinstbeskattning

Kapitalvinstbeskattning ska ske vid avyttring, oavsett hur lång innehavstiden varit.

Det har inte någon betydelse hur egendomen förvärvats. Även om egendomen anskaffats genom ett benefikt fång innebär en försäljning att en kapitalvinstberäkning ska göras.

Anskaffnings- och förbättringsutgifter m.m. för den sålda egendomen dras ifrån försäljningspriset på vanligt sätt.

Personliga tillgångar

Vid beräkning av verklig anskaffningsutgift används inte genomsnittsmetoden (52 kap. 3 § IL). För porslin, bestick, stolar och annan egendom, där det kan finnas många av samma sort, får den skattskyldige välja vilken eller vilka anskaffningsutgifter som ska dras av.

Som alternativ anskaffningsutgift får man ta upp 25 procent av försäljningspriset efter avdrag för försäljningsutgifterna (52 kap. 2 § första stycket IL). Om den verkliga anskaffningsutgiften är högre får man använda denna.

Om egendomen förvärvats genom ett benefikt fång övertas överlåtarens anskaffningsutgifter m.m. enligt kontinuitetsprincipen (44 kap. 21 § IL).

Skattepliktig del

Kapitalvinster är som huvudregel skattepliktiga till 100 procent, men vinster upp till 50 000 kr per år beskattas inte utan är skattefria. Regeln är utformad som ett grundavdrag. Har försäljning av flera olika personliga tillgångar skett, så är det den sammanlagda vinsten som överstiger 50 000 kr som är skattepliktig. Detta grundavdrag gäller varje ägare (52 kap. 2 § IL). Eftersom 25 procent av försäljningspriset får dras av som anskaffningsutgift, kan personlig egendom säljas skattefritt för 66 666 kr varje år.

Kapitalförlusten är inte avdragsgill (52 kap. 5 § IL). Den förslitning av egendomen eller annan värdenedgång som föranleder förlusten får anses som en inte avdragsgill personlig levnadskostnad.

Kapitalplaceringstillgångar

För individualiserad egendom dras verkliga anskaffnings- och förbättringsutgifter av på vanligt sätt. Någon möjlighet att använda en schablonmässigt bestämd anskaffningsutgift finns inte.

Om försäljningen avser egendom som är en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde, t.ex. guld, ska genomsnittsmetoden användas för att beräkna avdragsgill anskaffningsutgift (48 kap. 7 § IL).

Om en tillgång förvärvats genom ett benefikt fång övertas överlåtarens anskaffningsvärde enligt kontinuitetsprincipen (44 kap. 21 § IL). I de fall genomsnittsmetoden ska användas är det överlåtarens genomsnittliga anskaffningsutgift som övertas. Denna ska beräknas per förvärvsdagen.

Ingångsvärdet ska minskas med medgivna värdeminskningsavdrag och liknande (52 kap. 4 § IL).

Skattepliktig och avdragsgill del

Kapitalvinsten är alltid skattepliktig till 100 procent. Innehavstiden har inte någon betydelse.

Kapitalförlusten är avdragsgill till 70 procent, oavsett innehavstid (52 kap. 5 § första stycket IL).

Även för kapitalplaceringstillgångar kan avdrag för förlust i vissa fall vägras på grund av att en personlig levnadskostnad föreligger, se RÅ 2000 ref. 45. Detta fall handlar om aktier och förlusten ansågs i det specifika fallet inte som en personlig levnadskostnad. Det framgår däremot av motiveringen att avdrag hade kunnat vägras i andra fall. Eftersom förluster på aktier kan utgöra personliga levnadskostnader kan man troligen dra den slutsatsen att detsamma gäller för andra tillgångar som har karaktär av kapitalplaceringar.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1997 ref. 36 [1]
  • RÅ 2000 ref. 45 [1]
  • RÅ 2009 ref. 77 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1989/90:110 [1]
  • Proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen del 2 [1]

Rättsfallskommentarer

  • KRNS, mål nr 6954-15; leasehold [1]

Ställningstaganden

  • Avdrag för förlust vid försäljning av time-share [1]
  • Beskattning av bitcoin och andra s.k. virtuella valutor i inkomstslaget kapital [1]
  • Beskattning vid försäljning samt förmögenhetsbeskattning av brittisk leasehold [1]
  • Försäljning av fastighets- och byggnadstillbehör från privatbostadsfastighet [1]
  • Kapitalvinst – bedömning av om tillgång som har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning är en s.k. personlig tillgång [1]
  • Omkostnadsbelopp och kapitalvinst/-förlust vid avyttring av andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person [1]