OBS: Detta är utgåva 2018.6. Sidan är avslutad 2018.

Vad räknas som inkomst av kapital?

Till inkomst av kapital räknas inte bara inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinster, utan även alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar och andra intäkter av egendom.

Med andra intäkter av egendom avsågs enligt prop. 1989/90:110 s. 698 i första hand sådana som före skattereformen beskattades som inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet enligt 35 § 1 momentet 1 stycket KL.

Vilka utgifter får man göra avdrag för?

Från inkomst av kapital får avdrag göras, förutom för kapitalförlust, även för utgiftsräntor samt för omkostnader för intäkternas förvärvande (42 kap. 1 § andra stycket IL).

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas från den 1 januari 2016 (42 kap. 6 § IL).

Därutöver får avdrag ske för vissa i lagtexten särskilt angivna kostnader, till exempel för slutligt underskott i nedlagd förvärvskälla i näringsverksamhet och i vissa fall för pensionssparande (41 kap. 3 § IL).

Lotterier

Vinster i svenska lotterier är skattefria. Även vinster i utländska lotterier är skattefria om lotteriet anordnas i en stat inom EES (8 kap. 3 § IL). Endast vinster i lotterier anordnade utanför EES inkomstbeskattas.

Utgifter för att delta i svenska och utländska lotterier får inte dras av (42 kap. 25 § andra stycket IL). Skatteverket anser att avdragsförbudet gäller alla utgifter som har samband med deltagande i lotterier, såväl svenska som utländska. Det kan röra sig om utgifter för lottsedlar, insatser, resor, boende e.d. (Skatteverkets ställningstagande Avdrag för rese- och boendekostnader för att delta i en pokerturnering).

Ett stort antal spel som utgör lotterier tillhandahålls över internet. Vinster i sådana spel beskattas inte om spelet är anordnat i en stat inom EES. Skatteverket anser att sådana spel ska anses anordnade där den huvudsakliga verksamheten är förlagd för att organisera och styra spelet (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av poker och andra spel över Internet).

Rättsfall: totalisatorspel i Sverige, Norge och USA

En person hade försörjt sig på totalisatorspel i Sverige, Norge och USA. Vinster på svensk totalisator är befriade från inkomstskatt. Däremot beskattades spelvinster som översteg 100 kr och som avsåg spel i Norge och USA enligt 35 § 1 momentet KL, som övrig tillfällig förvärvsverksamhet. Eftersom verksamheten endast hade bedrivits för egen räkning ansågs det inte vara en rörelse, trots att omfattningen hade varit betydande. Insatserna var inte avdragsgilla (RÅ 1986 ref. 87).

Kedjebrevsspel (pyramidspel)

Det är vanligt med kedjebrevspelsliknande företeelser, framförallt på internet. Det kan röra sig om allt från elektroniska valutor till annonsförsäljning. Man måste då göra en gränsdragning mellan kedjebrevsspel och legitim verksamhet.

En legitim verksamhet som till exempel företag som ägnar sig åt marknadsföring via nätverk, så kallat direkthandel eller Multi Level Marketing (MLM) ska beskattas i inkomstslagen näringsverksamhet eller tjänst. I sådan verksamhet beror vinstmöjligheterna till exempel på hur många varor som säljs.

Enligt lotteriinspektionen är kedjebrevsspel däremot att se som lotteri i lotterilagens mening. Slumpen behöver inte vara inblandad för att ett kedjebrevsspel ska betraktas som ett lotteri. Möjligheten att vinna och storleken på vinsten beror i stället på om antalet deltagare i kedjan ökar och att alla deltagare följer spelreglerna. Det är inte heller ett krav att de som befinner sig i början av kedjan ska tjäna mest pengar.

Eventuell inkomst från deltagande i sådana utländska verksamheter som anordnas utanför EES är enligt Skatteverkets uppfattning därför skattepliktig kapitalinkomst som vinst i ett utländskt lotteri.

Skatteverket anser att verksamheter som Autosurf och HYIP vanligtvis har karaktären av kedjebrevsspel eller pyramidspel, om deltagandet förutsätter en inbetalning och utlovar en helt orimlig avkastning. I sådana fall bör även dessa verksamheter behandlas som lotterier.

Pokerspel

Pokerspel är ett lotteri i lotterilagens mening. Det innebär att pokerspel som anordnas inom EES inte inkomstbeskattas.

Vinst vid pokerspel anordnat utanför EES ska beskattas som vinst i ett utländskt lotteri i inkomstslaget kapital. Den beskattningsbara vinsten motsvarar årets positiva totalresultat (nettovinsten) för spel hos en viss anordnare. Förlust hos en annan spelanordnare ska inte beaktas för att bestämma den beskattningsbara vinsten (HFD 2015 ref. 26).

Vinsten motsvarar med andra ord årets ökning av behållningen på det spelkonto för pokerspel som är hänförligt till varje spelanordnare, med justering för egna insättningar, uttag och andra överföringar. Detta gäller oavsett om spelet sker över internet eller vid livespel.

Annan avkastning

Även annan avkastning av tillgångar än sådan som kan karaktäriseras som ränta eller utdelning är skattepliktig (42 kap. 1 § första stycket IL). Om någon t.ex. hyr ut sin segelbåt, husvagn eller husbil, är hyran skattepliktig som inkomst av kapital. Inkomster av sådan egendom vars värde har sitt ursprung i den skattskyldigas eget hobbyarbete räknas dock till inkomst av tjänst (prop. 1989/90:110 s. 698).

Nytt: 2018-06-27

Uthyrning av bil, båt och liknande tillgång

Inkomster som en person har på grund av att hen har en tillgång ska normalt beskattas i inkomstslaget kapital. Hyr man ut t.ex. en bil, en fritidsbåt eller en husvagn är hyresersättningen en skattepliktig inkomst. Om omfattningen av uthyrningen är så stor att verksamheten anses bedrivas yrkesmässigt och självständigt ska dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Från inkomsten får man göra avdrag för de utgifter som man har för att få inkomsten (42 kap. 1 § IL). Man får dock inte avdrag för privata levnadsutgifter (9 kap. 2 § IL). Detta innebär att det bara är merutgifter som är en direkt följd av uthyrningen som är avdragsgilla. De utgifter som normalt är orsakade av innehavet av tillgången är sådana privata levnadsutgifter som man inte får avdrag för.

Se även vad som gäller vid uthyrning av privatbostadsfastighet, privatbostadsrätt, oäkta bostadsrätt och hyresrätt.

Uthyrning av bil

Om en person hyr ut sin privatägda bil ska hyresinkomsten normalt tas upp under inkomst av kapital. Detsamma gäller om bilen är privatleasad eller en förmånsbil. Utgångspunkten vid korttidsuthyrning är att bilen är anskaffad för privat bruk.

I vissa fall kan dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget tjänst. Exempel på detta är om bilen är en förmånsbeskattad tjänstebil och arbetsgivaren har ingått ett avtal om uthyrning med uthyrningsföretaget, beordrat uthyrningen eller om hyresersättningen betalas ut via arbetsgivaren till den anställda.

Om bilen är en tillgång i en enskild näringsverksamhet eller om leasingutgifterna kostnadsförs i näringsverksamheten ska dock hyresinkomsten beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Hyresinkomsten ska tas upp som en intäkt. Värdet av att bilen är tvättad och städad när den lämnas tillbaka samt värdet av eventuell fri parkering under den tid som bilen är lämnad för uthyrning ses inte som en del av hyresersättningen.

Avdrag medges bara för merutgifter kopplade till uthyrningen

Avdrag medges bara för sådana merutgifter som uppkommer till följd av uthyrningen t.ex. tilläggsförsäkring och förmedlingsavgift som personen (uthyraren) får betala om bilen hyrs ut via ett förmedlingsföretag. Avdrag kan också medges för en ökad värdeminskning eller förslitning av bilen som skett till följd av uthyrningen. Detta gäller dock bara om uthyraren får stå för värdeminskningen.

Skatteverkets uppfattning är att avdrag kan medges för en ökad värdeminskning eller förslitning på en privatägd bil med 7 kr per mil som bilen har körts när den varit uthyrd om inte uthyraren kan visa att de verkliga utgifterna har uppgått till ett högre belopp. För att avdrag ska medges för merutgifter för en förmånsbeskattad tjänstebil eller en privatleasad bil krävs det att uthyraren visar hur stora merutgifterna har blivit för uthyraren på grund av uthyrningen. Avdrag medges inte för fasta utgifter, såsom parkeringsplats, leasingavgift, försäkring och värdeminskning, som ägaren skulle ha haft oavsett om egendomen hyrts ut eller inte. Utgifter för biltvätt är en privat levnadsutgift och ger inte rätt till avdrag.

Exempel: Uthyrning av privatägd bil

Louise äger en personbil som står parkerad i anslutning till hennes bostad. Hon betalar 1 000 kr per månad i hyra för parkeringsplatsen. Ibland hyr hon ut bilen för 350 kr per dygn via ett förmedlingsföretag. I hyran ingår 20 fria mil. Förmedlaren tar ut 10 procent i förmedlingsavgift. Under året har Louise hyrt ut bilen 30 dygn och ingen har kört mer än 20 mil per dygn.

Bruttohyran var 10 500 kr (350 kr x 30) varav förmedlaren har tagit ut 10 procent i förmedlingsavgift d.v.s. 1 050 kr (35 kr x 30). Detta innebär att Louise har fått 9 450 kr (315 x 30) i hyresersättning under året. De personer som har hyrt bilen har sammanlagt kört 100 mil under året. Förmedlingsföretaget har tillhandahållit en tilläggsförsäkring, men den har betalats av dem som hyr bilen och inte av Louise.

Louise ska redovisa en hyresersättning på 9 450 kr i deklarationen (10 500 - 1 050). Hon får avdrag med 700 kr för en uppskattad värdeminskning på bilen till följd av uthyrningen (7 kr x 100 mil). Hennes skattepliktiga hyresinkomst som ska beskattas i inkomstslaget kapital blir därmed 8 750 kr.

Louise kan inte få avdrag för någon del av parkeringsavgiften vid bostaden eller den privata försäkringen eftersom dessa utgifter inte är några merutgifter som tillkommit till följd av uthyrningen. Hon skulle haft dessa utgifter även om hon inte hade hyrt ut sin bil.

Uthyrning av fritidsbåt

Om en person hyr ut sin fritidsbåt ska hyresinkomsten vanligtvis beskattas i inkomstslaget kapital, se uthyrning av bil. Hyresersättningen tas upp som en inkomst och avdrag medges för merutgifter till följd av uthyrningen t.ex. tilläggsförsäkring och eventuell förmedlingsavgift. Däremot kan man inte få avdrag för de utgifter som normalt är betingade av innehavet t.ex. utgifter för båtplats, vinterförvaring, sjösättning och upptagning.

Ersättning för att avstå hyresrätt

Enligt Högsta förvaltningsdomstolen är ersättning för att avstå hyresrätten till en bostadslägenhet skattepliktig inkomst av kapital (RÅ 2009 ref. 79).

Pensionssparande

Avdrag får i vissa fall göras för pensionsförsäkringspremie och inbetalning på pensionssparkonto i inkomstslaget kapital, pensionssparavdrag (59 kap. 15 § IL). Detta gäller i de fall en skattskyldig som har avyttrat aktier i fåmansföretag eller andelar i ett fåmanshandelsbolag genom ett särskilt medgivande av Skatteverket fått lägga den till försäljningen hänförliga kapitalvinsten till grund för beräkning av pensionssparavdrag. Pensionssparavdraget kan i sådant fall få göras från den del av vinsten som beskattas i kapital.

Vid försäljning av fåmansföretag ska pensionssparavdrag i första hand göras som allmänt avdrag och i andra hand i inkomstslaget kapital. Vid försäljning av andel i fåmanshandelsbolag ska avdraget göras i sin helhet i inkomstslaget kapital.

I de fall verksamheten bedrivits i form av enskild näringsverksamhet kan inkomst av kapital uppkomma vid nedläggning av näringsverksamheten om en näringsfastighet säljs. I sådana fall ska underskott i näringsverksamheten dras av från vinsten på fastigheten enligt reglerna i 45 kap. 32 § IL. Pensionssparavdrag görs i sådana fall i inkomst av näringsverksamhet och ingår i underskottet.

Övriga förutsättningar för avdrag måste naturligtvis vara uppfyllda.

Slutligt underskott i förvärvskälla

Avslutas verksamheten i en verksamhet i inkomstslaget näringsverksamhet och det föreligger ett underskott vid beskattningen för sista året, ska avdrag för underskottet göras med 70 procent i inkomstslaget kapital året därefter eller, om den skattskyldiga begär det, fördelas på det året och de följande två åren (42 kap. 34 § IL).

Underskott i andelshus

Delägare i andelshus har rätt att göra avdrag för det underskott som belöper på dennes bostadslägenhet (42 kap. 33 § IL). En förutsättning är att lägenheten skulle ha utgjort privatbostad om denne innehaft den med bostadsrätt. Avdrag får då göras såsom för kapitalförlust i inkomstslaget kapital, d.v.s. med 70 % av underskottet (42 kap. 33 § IL).

Handpenning

Behållen handpenning då köpeavtal hävts beskattas som inkomst av tillgång (RÅ 1958 ref. 33).

För köparen är utgift för handpenning då köpeavtal hävs inte avdragsgill (RÅ 1982 1:10).

Skadestånd

I RÅ 1933 ref. 45 beskattades säljaren för skadestånd som denne fått vid återgång av fastighetsöverlåtelse enligt äldre 35 § 1 momentet 1) KL.

Skadestånd till köparen vid återgång har däremot beskattats som reavinst (RÅ 1932 Fi 701). Se även RSV/FB Dt 1985:34.

Ersättning för att inte överklaga dom

Ersättning för att inte överklaga dom i expropriationsmål har inte ansetts hänförlig till ersättningen för fastigheten utan har beskattats som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet enligt 35 § 1 mom. 1) KL (RÅ 1968 Fi 697).

Ersättning vid överlåtelse av en fastighetsoption

Ersättning vid överlåtelse av en fastighetsoption, d.v.s. rätt att köpa tillbaka en tidigare såld fastighet, har beskattats enligt 35 § 1 mom. KL (RÅ 1990 ref. 80). Överlåtelsen gjordes till annan person än den som köpt fastigheten. Skälet till att överlåtelsen inte kapitalvinstbeskattades som avyttring torde ha varit att en fastighetsoption inte är rättsligt bindande mellan parterna. Optionen ansågs därför inte som en fristående rätt och därmed inte heller som sådan övrig lös egendom som tidigare beskattades enligt 35 § 4 mom. KL (numera 52 kap. IL). Då försäljningen av optionen var en enstaka affärshändelse, kunde den inte anses ingå i rörelse som säljaren bedrev.

Ersättning till köpare av aktier för höga kundförluster i bolaget

I RÅ 1978 Aa 273 hade S köpt aktier, i bolag A, av U för 1 kr. Kundförlusterna i A förutsattes bli en miljon kr. Om de blev större skulle U betala ersättning till S. Högsta förvaltningsdomstolen fann att denna ersättning skulle beskattas enligt 35 § 1 mom. 1) KL.

Andra omkostnader för intäkternas förvärvande

Avdrag får också göras för andra omkostnader för intäkternas förvärvande. Om en kostnad således inte är att betrakta som ränta kan den vara avdragsgill ändå därför att den utgör en sådan omkostnad. Kostnaden måste emellertid ha en viss anknytning till en intäkt.

Exempel

I RÅ 1982 1:10 ansågs ett skadestånd, som köparen av en fastighet utgett då han inte kunde fullfölja ett fastighetsköp, inte som en avdragsgill omkostnad vare sig i inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet eller i något annat inkomstslag.

I RSV/FB Dt 1985:34 hade den skattskyldiga däremot i sin tur fått ett skadestånd av en annan person på grund av samma skäl som ledde till hans egen skadeståndsskyldighet. Avdrag för det utgivna skadeståndet medgavs. Se även RÅ 1997 ref. 63.

Insättningsgaranti

Ersättning på grund av insättningsgaranti betalas ut till personer som förlorat pengar som satts in hos banker och vissa värdepappersföretag som gått i konkurs. Se lagen om insättningsgaranti.

Vilken ersättning betalas ut?

Insättaren har rätt till ersättning motsvarande dels det insatta kapitalbeloppet, dels upplupen ränta till den dag då ersättningsrätten inträder, dock för varje institut högst ett belopp i kronor som motsvarar 100 000 euro. Ersättningsbeloppet tillämpas på ersättningsfall som inträffar från den 31 december 2010.

Vilka är utbetalare?

Ersättningen betalas ut från garantimyndigheten (Riksgäldskontoret), men anses utbetald av det institut där insättningen gjorts (55 kap. 2 § IL). Den ska i första hand anses som ersättning för kapitalbeloppet och i andra hand som ersättning för ränta.

Hur behandlas ränta?

Om ersättning för ränta har betalas ut, behandlas den som ränteinkomst (55 kap. 3 § IL).

I vissa undantagsfall ska ränta återbetalas till garantimyndigheten. Beloppet får då dras av som utgiftsränta (55 kap. 4 § IL).

Investerarskydd

Utbetalningar på grund av investerarskydd behandlas i lagen om investerarskydd. Där regleras möjligheterna att få ersättning för förlust av investerares värdepapper och medel hos ett värdepappersinstitut. Investerare har rätt till ersättning från investerarskyddet om ett värdepappersinstitut som tillhör skyddet försätts i konkurs och investeraren inte kan få ut sina värdepapper eller insatta medel från institutet.

Vilken ersättning betalas ut?

Ersättningen motsvarar värdepapprets marknadsvärde vid utgången av den dag konkursbeslutet meddelades. Ersättningen omfattar också i förekommande fall rätt till ränta till och med dagen för konkursbeslutet. Ersättning uppgår till högst 250 000 kr per institut. I ersättningsbeloppet ingår också utdelningar i konkursen, eventuella försäkringsersättningar och visst skadestånd som investeraren fått för den förlust som är ersättningsgill (9 § lagen om investerarskydd).

Andelsägare i värdepappersfonder och personer som sparat i individuellt pensionssparande har dock inte rätt till ersättning. Undantag gäller också vid vissa brott. Se 12–14 §§ i lagen om investerarskydd.

Vilka är utbetalare?

Ersättning som betalas ut av garantimyndigheten (Riksgäldskontoret) anses utbetald av det institut där investeringen finns. Om ersättningen inte täcker allt, ska den i första hand anses avse insatta medel i form av kapitalbelopp, i andra hand ränta och i tredje hand värdepapper.

Oavsett om ersättningen betalats ut av ett utländskt investerarskydd eller ett svenskt, blir beskattningen densamma (55 kap. 11 § IL).

Hur behandlas ränta?

Ersättning för ränta behandlas som inkomstränta vid beskattningen (55 kap. 7 § IL). Återbetald ränta får dras av som utgiftsränta (55 kap. 10 § IL).

Avyttring anses ha skett

De värdepapper som omfattas av investerarskyddet och som förlorats, anses avyttrade vid den tidpunkt då ersättningen fastställts. Det innebär att kapitalvinstbeskattning ska ske (55 kap. 8 § IL).

Omfattar ersättningen både noterade och onoterade värdepapper ska ersättningen i första hand anses avse de noterade, om inte annat begärs (55 kap. 9 § IL).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2015 ref. 26 [1]
  • RSV/FB Dt 1985:34 [1] [2]
  • RÅ 1932 fi 701 [1]
  • RÅ 1933 ref. 45 [1]
  • RÅ 1958 ref. 33 [1]
  • RÅ 1968 fi 697 [1]
  • RÅ 1978 Aa 273 [1]
  • RÅ 1982 1:10 [1] [2]
  • RÅ 1986 ref. 87 [1]
  • RÅ 1990 ref. 80 [1]
  • RÅ 1997 ref. 63 [1]
  • RÅ 2009 ref. 79 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Prop. 1989/90:110 s. 698 [1] [2]

Ställningstaganden

  • Avdrag för rese- och boendekostnader för att delta i en pokerturnering [1]
  • Beskattning av poker och andra spel över Internet [1]
  • Deltagande i s.k. Autosurf och HYIP [1]