OBS: Detta är utgåva 2019.4. Visa senaste utgåvan.

OECD har tagit fram en multilateral konvention som ger alla länder en möjlighet att genomföra förändringar i förhållande till de skatteavtal som de redan har med andra länder. Syftet är att genomföra ändringar som förhindrar skatteavtalsmissbruk etc. på ett smidigt sätt.

Konventionen ger länder möjlighet att göra ändringar utan att omförhandla varje skatteavtal

OECD har bedrivit ett projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det s.k. BEPS-projektet. Ett av resultaten av BEPS-arbetet är Multilateral Convention to Implement Tax Treaty Related Measures to Prevent Base Erosion and Profit Shifting (MLI). På svenska heter den Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster.

Konventionen trädde i kraft på internationell nivå den 1 juli 2018.

Syftet med konventionen är att på ett så smidigt sätt som möjligt genomföra ändringar för att bl.a.

  • förhindra skatteavtalsmissbruk
  • förbättra tvistelösningsmekanismer
  • införa ny definition av fast driftställe
  • motverka hybrida missmatchningar.

Konventionen är multilateral och ger alla länder möjlighet att genomföra förändringar i förhållande till de skatteavtal som redan finns mellan länderna utan att behöva omförhandla vartenda skatteavtal.

Svenskt godkännande

Vissa delar av konventionens innehåll är i princip tvingande att skriva på för de länder som deltagit i BEPS-arbetet, de s.k. minimireglerna, medan annat är frivilligt. Riksdagen biföll proposition 2017/18:61 Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder den 16 maj 2018 och godkände därmed den multilaterala konventionen tillsammans med regeringens ställningstagande avseende vilka val och förbehåll som Sverige gör i förhållande till konventionen.

Sveriges val och förbehåll

I och med riksdagens godkännande av konventionen kunde regeringen lämna ett ratifikationsinstrument till OECD tillsammans med de val och förbehåll som Sverige gjort.

De delar av konventionen som Sverige valt att tillämpa är

  • artikel 6 – Syftet med ett skatteavtal som omfattas
  • artikel 7 – Förhindra avtalsmissbruk
  • artikel 16 – Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse
  • artikel 17 – Motsvarande justeringar
  • artiklarna 18–26 om skiljeförfarande (del VI)
  • val avseende tillämpningstidpunkten som anges i artikel 35 punkt 3, Tillämpning.

Ikraftträdande i förhållande till svenska skatteavtal

Riksdagens godkännande av konventionen och ratifikationen av den innebar inte att konventionen trädde i kraft i förhållande till svenska skatteavtal per den 1 juli 2018. Svenska skatteavtal införlivas med svensk rätt genom lag och även konventionens bestämmelser måste införlivas genom lag. Det görs genom ändringar i den författning genom vilken ett skatteavtal införlivats i svensk rätt.

Sverige har också gjort ett sådant förbehåll avseende tillämpningstidpunkten som innebär att ändringar i förhållande till gällande skatteavtal kan träda ikraft först efter ändring i införandelagen.

Sverige har valt att låta MLI omfatta skatteavtal med 64 länder, de anges i bilaga 3 i prop. 2017/18:61. En förutsättning för att skatteavtalen med de länderna ska ändras är att respektive land gör motsvarande val i fråga om Sverige. Det Sverige har valt att låta MLI omfatta kommer alltså inte att bli tillämpligt från svensk sida i förhållande till något land förrän ett införlivande har genomförts. Införlivandet kommer att göras succesivt och det kommer att komma propositioner för att genomföra det.

Referenser på sidan

Propositioner

  • Proposition 2017/18:61 Multilateral konvention för att genomföra skatteavtalsrelaterade åtgärder [1] [2]