OBS: Detta är utgåva 2019.8. Visa senaste utgåvan.

För en inskränkt skattskyldig ideell förening eller registrerat trossamfund är all inkomst i en självständig näringsverksamhet (13:1-verksamhet) undantagen från skatteplikt om inkomsten i näringsverksamheten huvudsakligen har viss karaktär. Om en mindre del har sådan karaktär är all inkomst i näringsverksamheten skattepliktig.

Undantag från skatteplikt

Alla inkomster i en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet är undantagna från beskattning om inkomsten till huvudsaklig del kommer från s.k. kvalificerade näringsinkomster (7 kap. 3 § IL). Med kvalificerade näringsinkomster avses här inkomster från

  1. verksamhet som har naturlig anknytning till föreningens eller trossamfundets allmännyttiga ändamål (naturlig anknytning)
  2. verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana allmännyttiga ändamål som avses i 7 kap. 4 § IL (rättighetsupplåtelser)
  3. verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete (second hand)
  4. verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap. spellagen (2018:1138), (viss spelverksamhet)
  5. verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har använts som finansieringskälla för ideellt arbete (hävdvunna finansieringskällor)
  • en kombination av verksamheter som avses i a, b, c och e. Viss spelverksamhet bedöms alltid som en självständig näringsverksamhet.

Om verksamheten inte till huvudsaklig del har sådan karaktär är all inkomst i den självständiga näringsverksamheten eller den särskilda förvaltningsenheten skattepliktig. (Se prop. 1976/77:135 s. 85–86.)

När behövs en huvudsaklighetsbedömning?

Om en 13:1-verksamhet är skattepliktig eller undantagen från skatteplikt är beroende av vad verksamheten avser. Om en självständig näringsverksamhet innehåller en blandning av inkomster som kvalificerar och inte kvalificerar för skattefrihet måste det därför bedömas om inkomsten i näringsverksamheten till huvudsaklig del har sådan karaktär som kvalificerar för undantag från skatteplikt eller inte.

Kvittning vid beräkning av beskattningsbar inkomst

Vid beräkning av beskattningsbar inkomst får en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som har fler än en skattepliktig självständig näringsverksamhet kvitta (dra av) underskott i en näringsverksamhet mot överskott i en annan näringsverksamhet.

Underskott i en självständig näringsverksamhet som är undantagen från skatteplikt får inte kvittas mot överskott i en skattepliktig näringsverksamhet.

Vad menas med huvudsakligen?

Med huvudsaklig del eller huvudsakligen menas ca 75 procent (prop. 1999/2000:2, del 1, s. 504–505).

Hur görs en huvudsaklighetsbedömning?

Vid en huvudsaklighetsbedömning avgörs hur stor andel av verksamheten (omsättningen) i en självständig näringsverksamhet som kvalificerar för undantag från skatteplikt. För att göra detta måste föreningens eller trossamfundets 13:1-verksamhet först delas upp i en eller flera självständiga näringsverksamheter. Därefter görs en individuell bedömning av varje självständig näringsverksamhet var för sig. Det avgörande är hur stor del av verksamheten i den näringsverksamhet som bedöms som har sådan karaktär som kvalificerar för undantag från skatteplikt.

Om ca 75 procent eller mer avser verksamhet som kvalificerar för skattefrihet är all inkomst i den självständiga näringsverksamheten undantagen från skatteplikt. Om å andra sidan en mindre andel av omsättningen avser verksamhet som kvalificerar för skattefrihet är all inkomst i den självständiga näringsverksamheten skattepliktig.

Bedömningen avser bruttoinkomsten, d.v.s. hur stor del av omsättningen som avser verksamhet som kvalificerar för undantag från skatteplikt (t.ex. RÅ 1987 ref. 153).

Huvudsaklighetsbedömningen avser hela beskattningsår. Därför kan bedömningen i praktiken göras först i efterhand – efter det att beskattningsåret avslutats.

Det är den skattskyldige som har bevisbördan för att en självständig näringsverksamhet består av sådan verksamhet som kvalificerar för undantag från skatteplikt.

Exempel på huvudsaklighetsbedömingar

Exempel på huvudsaklighetsbedömningar finns i t.ex. följande domar från Högsta förvaltningsdomstolen.

Rättsfall

Part

RÅ 1987 ref. 153

Idrottsföreningen Göta Friidrott

RÅ 1987 not. 814

Bengtsfors Idrottsförening

RÅ 1988 not. 596

Melleruds Idrottsförening

RÅ 1988 not. 600

Skutskärs Sportklubb

RÅ 1988 not. 603

Nattavaaraby Sportklubb

RÅ 1989 ref. 124

Svenska Bandyförbundet

RÅ 2000 ref. 14

Studieförbundet X

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • RÅ 1987 not. 814 [1]
  • RÅ 1987 ref. 153 [1] [2]
  • RÅ 1988 not. 596 [1]
  • RÅ 1988 not. 600 [1]
  • RÅ 1988 not. 603 [1]
  • RÅ 1989 ref. 124 [1]
  • RÅ 2000 ref. 14 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]
  • Spellag (2018:1138) [1]

Propositioner

  • Proposition 1976/77:135 om ändrade regler för beskattning av ideella föreningar, m.m. [1]
  • Proposition 1999/2000:2 Inkomstskattelagen del 1 [1]