OBS: Detta är utgåva 2019.8. Visa senaste utgåvan.

Huvudregeln är att ett underskott av näringsverksamheten ”rullas” framåt och dras av nästföljande beskattningsår.

Läs om underskottsavdrag för fysiska personer och dödsbon.

Huvudregel: rulla underskott framåt

En skattskyldig ska enligt huvudregeln dra av ett underskott av näringsverksamhet som kvarstår från det föregående beskattningsåret (40 kap. 2 § IL). Avdragsrätten är dock begränsad i vissa situationer.

Ett sådant avdrag för föregående års underskott behandlas på samma sätt som alla andra avdrag, och det påverkar beräkningen av resultatet av näringsverksamheten (14 kap. 21 och 22 §§ IL). Avdraget ska göras i deklarationen för beskattningsåret efter det år då underskottet uppkom. Detta gäller oavsett om verksamheten redovisar ett överskott eller ett underskott för det beskattningsåret. Om verksamheten ger underskott även detta år ackumuleras underskotten och resultatet blir att ett underskott fastställs för beskattningsåret. Om verksamheten ger överskott detta år som är mindre än föregående års underskott, blir resultatet att ett underskott fastställs för beskattningsåret. Man kan uttrycka det som att underskottet ”rullas” framåt i tiden.

Underskottets storlek beslutas för beskattningsåret medan avdragsrätten prövas påföljande beskattningsår

Beslutet om storleken av beskattningsårets underskott ingår som en del i Skatteverkets beslut om slutlig skatt (14 kap. 21 § IL). Jämför också med 49 kap. 14 § SFL, där det finns en bestämmelse om på vilket underlag Skatteverket ska beräkna ett skattetillägg, om den skattskyldige deklarerar underskott med ett för högt belopp.

Skatteverket anser att ett utrullat underskott som omfattas av en koncernbidragsspärr ingår i det utrullade underskottet av näringsverksamhet som ska beräknas och fastställas vid den årliga beskattningen. Frågan om huruvida koncernbidragsspärren utgör hinder mot att utnyttja hela eller delar av underskottet ska prövas påföljande beskattningsår. Motsvarande ska gälla för underskott som blivit föremål för en tillfällig spärr enligt bestämmelserna om verksamhetsavyttring, om partiella fissioner och om kvalificerade fissioner och fusioner. Det innebär också att även den del av ett underskott som omfattas av en tillfällig spärr enligt ovan kommer att påverkas av t.ex. en beloppsspärr eller ett ackord det beskattningsår en ägarförändring sker eller man får ett ackord (se Skatteverkets ställningstagande om beräkning och fastställelse av underskott i näringsverksamhet efter ägarförändring m.m.).

Inget avdrag för inrullat underskott när ett fast driftställe lagts ned och verksamhet startas igen ett senare år

Skatteverket anser att en utländsk juridisk person som upphör att vara skattskyldig för inkomst från ett fast driftställe i Sverige inte kan få avdrag för inrullat underskott om verksamheten startas upp ett senare beskattningsår. Detta gäller oavsett om det är samma slags verksamhet som tidigare eller inte. Skatteverket anser att det inte strider mot den fria etableringsrätten eller mot diskrimineringsartikeln i skatteavtal att inte medge avdrag i sådana situationer (Se Skatteverkets ställningstagande om en utländsk juridisk persons avdrag för inrullat underskott).

Kammarrätten har gjort motsvarande bedömning i KRG 2017-02-03, mål nr. 1826-1827-16 och 1829-16.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • KRNG 2017-02-03, mål nr 1826-1827-16 och 1829-16 [1]

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2] [3]
  • Skatteförfarandelag (2011:1244) [1]

Ställningstaganden

  • Beräkning och fastställelse av underskott i närings­verksamhet efter ägarförändring m.m. [1]
  • Kan en utländsk juridisk person medges avdrag för inrullat underskott när verksamhet vid ett fast driftställe lagts ned och ny verksamhet startas ett senare år? [1]