OBS: Detta är utgåva 2020.15. Visa senaste utgåvan.

En uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift på den utbetalda ersättningen när optioner och terminer avyttras. Likaså ska uppgift lämnas om ersättningen för en utfärdad option och om slutförandet av en options- eller terminsaffär.

Allmänt om uppgiftsskyldigheten

Bestämmelserna i 21 kap. SFL om kontrolluppgifter för avyttring gäller även options- och terminsaffärer. Uppgiftsskyldigheten i detta kapitel omfattar alla derivat som antingen är en delägarrätt eller en fordringsrätt.

Vem ska lämna kontrolluppgift?

Följande typer av företag är uppgiftsskyldiga:

  • värdepappersinstitut
  • kreditmarknadsföretag
  • garantimyndighet
  • utbetalare av ersättning vid inlösen
  • försäkringsgivare
  • investeringsföretag.

Uppräkningen i 21 kap. 3 § SFL är uttömmande. Detta innebär att om ett företag eller annan inte ingår i uppräkningen finns det inte någon uppgiftsskyldig person. Detta innebär i sin tur att även om det är ett sådant värdepapper som det ska lämnas uppgifter om enligt 21 kap. 1 § SFL så kommer det inte att lämnas någon uppgift.

Ett värdepappersinstitut ska lämna kontrolluppgifter när de medverkar vid avyttring av delägarrätt eller fordringsrätt (21 kap. 3 § 1 SFL).

Ett värdepappersinstitut är även skyldigt att lämna kontrolluppgifter i de fall de registrerar en option eller termin eller på annat sätt medverkar vid utfärdandet av optionen. Likaså är värdepappersinstitutet kontrolluppgiftsskyldigt för transaktioner vid slutförandet av options- eller terminsaffären (21 kap. 3 § 2 SFL).

Vad som menas med varje typ av uppgiftsskyldigt företag läser du mer om i kontrolluppgifter för aktier, konvertibler och obligationer m.m.

För vem ska kontrolluppgift lämnas?

Kontrolluppgift ska lämnas för fysiska personer och dödsbon som har avyttrat eller slutfört en options- eller terminsaffär eller har utfärdat en option (21 kap. 2 § SFL).

Om ett värdepapper ägs gemensamt av flera får vid avyttring uppgift lämnas för den som anges på avräkningsnotan i stället för samtliga ägare (21 kap. 7 § SFL).

Begränsat skattskyldig

Skyldigheten att lämna kontrolluppgift för avyttring av delägarrätter och fordringsrätter gäller även för fysiska personer som är begränsat skattskyldiga (23 kap. 2 § SFL). Se även vilka uppgifter en kontrolluppgift ska innehålla för begränsat skattskyldiga.

För vilka inkomster ska kontrolluppgift lämnas?

En kontrolluppgiftsskyldig ska lämna uppgifter om avyttring dvs. försäljning, byte m.m. för alla optioner och terminer som är en delägarrätt eller fordringsrätt. Förutom försäljning finns ett antal händelser för optioner och terminer som också räknas som avyttring (44 kap. 4 § IL).

Den som är kontrolluppgiftsskyldig ska, förutom vid avyttring, även lämna uppgifter om slutförande av options- och terminsaffärer som inte innebär köp eller försäljning av egendom.

Optioner

Förutom försäljning kan en option avslutas på annat sätt. Även dessa händelser räknas som att optionen är avyttrad. Följande händelser förutom försäljning räknas om avyttring:

  • Innehavaren av en option får betalt för att förpliktelsen ska upphöra.
  • Innehavaren av en option får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts när optionen löper ut.
  • Tiden för utnyttjande av en option löper ut utan att optionen utnyttjas.

Eftersom dessa händelser även räknas som avyttring innebär detta att en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgifter för en option som avslutas på något av ovan beskrivna sätt.

Förutom avyttring ska den som är kontrolluppgiftsskyldig även lämna uppgifter om utfärdade optioner (21 kap. 1 § SFL).

Terminer

För terminer finns det också några händelser förutom försäljning som räknas om avyttring. Hit hör bl.a. att

  • ena parten i ett terminsavtal får betalt för att motpartens förpliktelse ska upphöra
  • ena parten i ett terminsavtal får betalt utan att de underliggande tillgångarna överlåts vid sluttidpunkten.

Även detta innebär att en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgifter.

Överföring till investeringssparkonto

Om ägaren av en option eller en termin för över dessa från en depå till ett investeringssparkonto anses de som avyttrade (44 kap. 8 a § IL). Det innebär att en kontrolluppgift ska lämnas för denna händelse även om äganderätten egentligen inte har ändrats.

Det är investeringsföretaget som är kontrolluppgiftsskyldigt för en sådan överföring (21 kap. 3 § 7 SFL). Läs mer om överföring till ett investeringssparkonto.

När ska kontrolluppgiften lämnas?

I de flesta fall ska den som är kontrolluppgiftsskyldig lämna kontrolluppgifter om optioner och terminer det år som transaktionen avslutas. När en kontrolluppgift ska lämnas beror på om det handlar om en option eller en termin.

Optioner

Vilket år som en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift för en option beror på om det är en innehavd eller utfärdad option.

Innehavd option

För en innehavd option lämnar den uppgiftsskyldige kontrolluppgift det år som optionen slutförs genom kvittning eller kontantavräkning.

Om transaktionsdagen sker före årsskiftet och likviddagen inträffar efter årsskiftet ska kontrolluppgift lämnas för det år som transaktionsdagen infaller.

Om en innehavd option går till förfall ska den uppgiftsskyldiga lämna kontrolluppgift för detta. Denna uppgift ska lämnas det år optionen förfaller.

Utfärdad option

En uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift för alla utfärdade optioner. Uppgiften ska lämnas det år optionen utfärdas. Detta innebär att uppgift ska lämnas oavsett om redovisat belopp ska tas upp till beskattning för det år som kontrolluppgiften lämnas (prop. 1997/98:134 s. 55).

Kontrolluppgift ska även lämnas i de fall en utfärdad option går till förfall. Uppgiften ska lämnas det år optionen förfaller.

Lösen av option

Om en option avslutas genom lösen av underliggande egendom ska den uppgiftsskyldige lämna kontrolluppgift när det gäller säljaren enligt de bestämmelser som gäller den underliggande egendomen. Detta innebar att om en aktieoption avslutas genom lösen så ska den uppgiftsskyldige lämna en kontrolluppgift om aktieförsäljning för säljaren. För köparen lämnas kontrolluppgift först då aktien i ett senare skede avyttras.

Terminer

Vilket år som en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgift för en termin beror på vilken typ av termin som uppgiften avser.

Forwards-terminer

En uppgiftsskyldig ska lämna en kontrolluppgift för ett forwardskontrakt som avslutas genom stängning det år då stängningen sker.

Om i stället ett forwardskontrakt nettas, innehavaren köper tillbaka samma antal terminskontrakt som han tidigare sålt, år 1, men terminsavtalet löper ut år 2, ska uppgiftslämnaren lämna kontrolluppgift det år då terminsavtalet löper ut.

Exempel

Om ett kontrakt med förfallodag i mars 2020 nettas under 2019 ska kontrolluppgift lämnas först för beskattningsår 2020.

Ett forwardskontrakt anses slutfört på likviddagen varför den kontrolluppgiftsskyldige ska lämna kontrolluppgiften det år likviddagen inträffar.

Exempel

Om ett forwardskontrakt avslutas den 29 december 2019 och likviddagen infaller den 3 januari 2020 ska kontrolluppgift lämnas för beskattningsår 2020.

Futures-termin

Skatteverket anser att beskattning av en futures-termin ska ske då kontraktet avslutas. Detta innebär att de dagliga avräkningarna som sker under löptiden ska ses som förskott av betalning varför kontrolluppgift inte ska lämnas för dessa belopp.

När ett futureskontrakt avslutas genom kvittning eller stängning ska uppgiftslämnare lämna en kontrolluppgift det år kvittningen eller stängningen sker.

Termin som avslutas genom leverans

Om terminen avslutas genom leverans lämnar den som är uppgiftsskyldig kontrolluppgift för säljaren enligt de bestämmelser som gäller den underliggande egendomen.

För köparen lämnas kontrolluppgift först då den levererade egendomen avyttras.

CFD-kontrakt

Skatteverket anser att CFD-kontrakt är ett slags terminskontrakt (Skatteverkets ställningstagande Hur ska Contracts For Difference (CFD) beskattas?).

Detta innebär att en uppgiftsskyldig ska lämna kontrolluppgifter för de CFD-kontrakt som avslutats på samma sätt som för andra terminer.

Undantag från uppgiftsskyldigheten

Skatteverkets uppfattning är att det inte finns någon skyldighet att lämna kontrolluppgifter vid avyttring eller vid slutförande av en options- eller terminsaffär där underliggande egendom är råvaror som t.ex. guld eller olja. Detta beror på att en sådan option eller termin varken kan anses vara en delägarrätt eller en fordringsrätt.

Vilka uppgifter ska en kontrolluppgift innehålla?

Kontrolluppgift om avyttring av optioner ska lämnas på blankett KU34 (formulär SKV 2315) och för terminer på blankett KU35 (formulär SKV 2325).

Uppgiftslämnaren anger specifikationsnummer, identifikationsuppgifter på uppgiftslämnare och den uppgiften avser. Du kan läsa mer om detta under gemensamma regler för kontrolluppgifter i kapital.

I kontrolluppgiften lämnas även uppgift om antal kontrakt, erhållen ersättning, ISIN-nummer, eventuellt depånummer, namn på optionen eller terminen samt specifikationsnummer.

Skulle den redovisade transaktionen avse en överföring till ett investeringssparkonto ska uppgiftslämnaren markera detta på kontrolluppgiften.

Utländskt skatteregistreringsnummer (TIN)

Skyldigheten att lämna uppgift om utländskt skatteregistreringsnummer (TIN) har utvidgats fr.o.m. inkomstår 2017. TIN ska nu lämnas för begränsat skattskyldiga samt för personer som är obegränsat skattskyldiga i Sverige och har hemvist i annan stat eller jurisdiktion än Sverige (5 kap. 11 b § SFF). Läs mer om utländskt skatteregistreringsnummer.

Optioner

I kontrolluppgiften för en option anger uppgiftslämnaren även typ av position d.v.s. om det avser en innehavd option eller en utfärdad option.

I de fall en optionsaffär slutförts genom förfall anger den uppgiftslämnaren detta med ett kryss.

Terminer

I kontrolluppgiften för slutförande av en terminsaffär lämnar den kontrolluppgiftsskyldige uppgifter om antingen erhållen ersättning eller erlagd ersättning.

På kontrolluppgiften markerar uppgiftslämnaren om de belopp som uppgiften avser är netto- eller bruttobelopp. Detta görs med ett N eller ett B.

För de flesta avslutade terminskontrakt lämnar uppgiftslämnaren uppgift om nettobeloppet av affären d.v.s. erhållet belopp efter avdrag för kostnader eller erlagt belopp med tillägg för kostnader.

Detta gäller för följande transaktioner:

  • helt nettade forwardskontrakt
  • stängning av futures- och forwardskontrakt
  • kvittning av futureskontrakt.

Det innebär att redovisat belopp för dessa affärer visar en vinst eller förlust för den som uppgiften avser.

Om ett terminsavtal slutförs genom att den ena parten säljer ett antal kontrakt samtidigt som samma person köper ett mindre antal kontrakt ska uppgiftslämnaren lämna uppgift om bruttobeloppet (21 kap. 5 § 2 stycket SFL).

Skatteverket anser att uppgiftslämnaren inte behöver lämna något belopp på kontrolluppgiften om samma person har flera futures- kontrakt i samma serie anskaffade vid olika tillfällen och enbart vissa av dessa kontrakt kvittas. Detta beror på att det finns en valmöjlighet vilka kontrakt som kvittas och uppgiftslämnaren kan avgöra vilka kontrakt som har kvittats i dessa fall (Skatteverkets ställningstagande Beskattning av futures-terminer).

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1997/98:134 Kontrolluppgiftsskyldighet vid options- och terminsaffärer, m.m. [1]

Ställningstaganden

  • Beskattning av futures-terminer [1] [2]
  • Hur ska Contracts For Difference (CFD) beskattas? [1]