OBS: Detta är utgåva 2020.15. Visa senaste utgåvan.

Koncernbidrag kan ges av ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag, om vissa villkor är uppfyllda enligt den s.k. fusionsregeln i 35 kap. 5 § IL.

Regeln bygger på fusionsreglerna i 1944 års aktiebolagslag. En förutsättning för att moderföretaget ska få avdrag för bidraget är att ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela beskattningsår, eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag, har varit sådana att mottagaren genom en eller flera fusioner kan gå upp i moderföretaget. Tanken med regeln är att koncernbidragsreglerna inte ska styra hur en koncern ska organiseras. När man bedömer om fusion är möjlig ska man utgå från att en fusion kan genomföras mellan ett moderföretag och ett dotterbolag, om moderföretaget äger mer än 90 procent av aktierna i dotterbolaget.

Om exempelvis ett moderföretag äger mer än 90 procent av dotterbolaget A och detta bolag och moderföretaget äger 40 respektive 60 procent av dotterbolaget B, kan moderföretaget lämna koncernbidrag med avdragsrätt till B. Detta eftersom dotterbolag B skulle vara helägt av moderföretaget och genom fusion kunna gå upp i detta om dotterbolaget A först fusioneras upp i moderföretaget.

Av lagtexten framgår att det endast är koncernbidrag som ges nedåt i koncernstrukturen som omfattas av fusionsregeln. I exemplet ovan kommer alltså moderföretaget och A att kunna ge koncernbidrag till B medan B inte kommer att kunna ge koncernbidrag till något av de andra företagen. Det spelar inte någon roll hur långt bort i ägarkedjan det mottagande företaget står i förhållande till moderföretaget.

Även de allmänna villkoren i 35 kap. 3 § 1, 2, 4 och 5 IL måste vara uppfyllda för att att koncernbidraget ska få rättslig verkan. Läs mer om dessa villkor under Koncernbidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1] [2]