Företag i intressegemenskap

När är företag i intressegemenskap?

För att de riktade ränteavdragsbegränsningsreglerna ska vara tillämpliga måste det vara fråga om en skuld till ett annat företag i intressegemenskapen (24 kap. 18 § första stycket IL). Hur begreppet intressegemenskap tolkas är därför avgörande för om reglerna över huvud taget kan tillämpas.

Den definition av intressegemenskap som tillämpas för de riktade ränteavdrags­­begränsningsreglerna finns i 24 kap. 16 § andra stycket IL. Av denna definition framgår att företag är i intressegemenskap med varandra om någon av följande förutsättningar är uppfyllda:

• Ett av företagen har, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt ett väsentligt inflytande i det andra företaget.
• Företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

Definitionen av vilka företag som ska anses vara i intressegemenskap är densamma som i 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler. Denna definition kritiserades i remissyttranden till den nuvarande lagstiftningen. Flera remissinstanser ansåg att definitionen var oklar och menade att Skatteverket tillämpade den extensivt (prop. 2017/18:245 s. 200).

Regeringen ansåg dock inte att definitionen behövde ändras utan menade att de skäl som fördes fram i förarbetena till 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler fortfarande är giltiga. Begreppen ”väsentligt inflytande” och ”under i huvudsak gemensam ledning” finns även i andra lagrum i IL och beskrivs under sidan Vad är intressegemenskap?

Väsentligt inflytande, direkt eller indirekt genom ägarandel eller på annat sätt

Företag som är moderföretag och dotterföretag anses vara i intressegemenskap med varandra (24 kap. 16 § andra stycket första strecksatsen IL). Formuleringen ”direkt eller indirekt” innebär bl.a. att alla företag som ett moderföretag äger via andra dotterföretag ingår i intressegemenskapen (prop. 2012/13:1 s. 239 och prop. 2008/09:65 s. 83).

Skatteverket har utvecklat sin syn på när ett företag kan tänkas ha ett väsentligt inflytande i ett annat företag vid tillämpning av 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler (Skatteverkets ställnings­tagande om tillämpning av reglerna om ränteavdragsbegränsning, väsentligt inflytande och undantaget från 10 procentsregeln och ventilen, avsnitt 3.2 och 4.2).

Begreppet intressegemenskap är detsamma som enligt 2013 års regler. Skatteverkets uppfattning i ställningstagandet vad gäller begreppet väsentligt inflytande är aktuellt även vid tillämningen av de nuvarande reglerna (24 kap. 16 andra stycket IL).

Läs mer på sidan Vad avses med ”väsentligt inflytande”.

Begreppet ”står under i huvudsak gemensam ledning”

Med företag under i huvudsak gemensam ledning avses vanligtvis företag som ingår i en oäkta koncern, när en fysisk person har det bestämmande inflytandet över två eller flera juridiska personer. De ägda företagen står då under i huvudsak gemensam ledning och är i intresse­gemenskap med varandra (24 kap. 16 § andra stycket andra strecksatsen IL).

Läs mer på sidan Vad avses med ”under i huvudsak gemensam ledning”.

Det betonas i tidigare förarbeten till IL att det är det faktiska inflytandet och inte de formella förhållandena som är avgörande för bedömningen (prop. 1999/2000:2, del 2 s. 335 och prop. 1986/87:42 s. 35). Även i rättspraxis har det faktiska inflytandet legat till grund för bedömningen (RÅ 2003 not. 138 och RÅ 1983 Aa 225).

Läs mer på sidan Rättsfall: tolkningen av ”under i huvudsak gemensam ledning”.

I förarbetena till tidigare års ränteavdragsbegränsningsregler anges att begreppet ”under i huvudsak gemensam ledning” används när det med hänsyn till skiftande förhållanden inte har varit möjligt att definiera de fall som avses på ett exakt eller uttömmande sätt (prop. 2008/09:65 s. 48). Avsikten med begreppet är att man vill ha en generell beskrivning i lagtexten för att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte ska kunna kringgås. Tidigare förarbetsuttalanden är fortfarande giltiga (prop. 2017/18:245 s. 201, prop. 2012/13:1 s. 239 och prop. 2008/09:65 s. 48).

Intressegemenskap vid samverkan i vissa fondstrukturer

Bedömningen av om låntagande och långivande företag ska anses vara i intressegemenskap har särskilt aktualiserats vid lån till svenska bolag i fall där de lånade medlen har kommit från en s.k. riskkapitalfond. Fonderna har inte varit juridiska personer och har alltså inte haft möjlighet att ingå avtal eller äga tillgångar. De har inte heller varit skattesubjekt. Exempelvis har det rört sig om fonder som bildats på avtalsrättslig grund genom s.k. limited partnerships på Jersey. Fonderna har då företrätts av s.k. förvaltarbolag, även de på Jersey. När fonden har varit ett limited partnership på Jersey har förvaltaren varit en general partner i fonden.

Avgöranden från kammarrätten

Kammarrätten har avgjort ett antal ärenden där frågan om intressegemenskap vid samverkan i fondstrukturer har varit uppe till bedömning (KRNS 2019-02-28, mål nr 273-18 m.fl. och KRNS 2019-02-28, mål nr 7627-17). Det har varit fråga om att tillämpa 2013 års ränteavdrags­begränsningsregler.

I dessa ärenden har det låntagande bolaget haft uppfattningen att deras långivare är respektive enskild investerare i fonden med hänvisning till att fonderna ska ses som enkla bolag där delägarna äger del av varje tillgång. Eftersom investerarna var och en haft små ägarandelar i fonden kan de inte anses vara i intresse­gemenskap med det låntagande bolaget.

Skatteverket har haft uppfattningen att långivare är det bolag som har angetts som låntagande bolags motpart i låneavtalen. I regel har fondens förvaltarbolag stått som långivare i låneavtalen. Att det i vissa låneavtal har angetts att förvaltarbolagen har ingått avtalet för fondens räkning eller dylikt har inte förändrat denna bedömning. Förvaltarbolagen har också i normalfallet varit de bolag som angetts som ägare till de låntagande bolagen, direkt eller indirekt, och som utövat de väsentliga ägarfunktionerna avseende de låntagande bolagen. Skatteverket har därför uppfattningen att förvaltarbolagen är i intressegemenskap med de låntagande bolagen.

Kammarrätten har gett uttryck för uppfattningen att den, i enlighet med Skatteverket, anser att långivare i dessa strukturer har varit förvaltarbolaget och att detta bolag har varit i intressegemenskap med det låntagande bolaget.

Kammarrätten har också i vissa av dessa avgöranden angett att den inte anser att de enskilda investerarna i aktuell fond är i intresse­gemenskap med det låntagande bolaget. Investerarna har enligt kammarrätten haft mycket begränsade formella möjligheter att ha inflytande över verksamheten och fonden och i de verksamheter som fonden angetts som ägare för. Enligt kammarrätten hade det inte kommit fram något som visade att någon av investerarna, vare sig enskilt eller genom samverkan, hade haft ett väsentligt inflytande över låntagande bolag eller att låntagande bolag och investerarna stått under i huvudsak gemensam ledning (KRNS 2019-02-28, mål nr 273-18 m.fl. och KRNS 2019-02-28, mål nr 4319-4321-17).

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat prövningstillstånd i ett ärende som gäller en fondstruktur (HFD 2019-12-03, mål nr 2095--2097-19, överklagandet avser KRNS 2019-02-28, mål nr 273-18 m.fl.). Frågan som Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva är om förvaltaren av en fond ska anses vara den faktiska mottagaren av ränteinkomster hänförliga till fonden.

Läs mer på sidan Begreppet ”det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten”.

Samverkan mellan flera förvaltarbolag kan medföra ett väsentligt inflytande

I vissa av de fondstrukturer som varit föremål för kammarrättens bedömning har olika förvaltarbolag samverkat på ett sådant sätt att förvaltarbolagen var och en ansetts ha haft ett väsentligt inflytande över låntagande bolag.

Exempelvis, i ett avgörande från kammarrätten, företräddes fem limited partnerships som tillsammans bildade fonden på Jersey av två olika förvaltarbolag. Ett förvaltarbolag företrädde fyra limited partnerships vilket motsvarade 97,28 procent av fonden och ett förvaltarbolag företrädde ett limited partnership vilket motsvarade 2,72 procent av fonden. Enligt kammarrätten hade de två förvaltarbolagen samverkat på ett sådant sätt att båda förvaltarbolagen måste anses ha ett väsentlig inflytande över det låntagande bolaget (KRNS 2018-02-28, mål nr 273-18 m.fl.).

Skatterättsnämndens bedömning avseende intressegemenskap i viss fondstruktur

Skatterättsnämnden har i ett förhandsbesked gällande 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler ansett att respektive investerare, inklusive förvaltarbolaget, i en fondstruktur med en fond på Jersey varit långivare till det låntagande bolaget. Nämnden fann också att var och en av de enskilda investerarna och förvaltar­bolaget i den mening som avsågs i ränteavdrags­begränsnings­reglerna hade ett väsentligt inflytande i det låntagande bolaget genom sin samverkan enligt det s.k. fondavtalet, limited partnership agreement (SRN dnr 151-13/D).

I förhandsbeskedet uttalar Skatterättsnämnden också att samarbetet i fonden och dess limited partnerships hade likheter med det som förekommer i kommanditbolag och andra bolagsformer utan att fonden eller något partnership för den skull utgör ett företag enligt ränteavdragsbegränsnings­reglerna. Även om den samarbetsform som valts – partnership – därmed i sig inte kan omfattas av en intressegemenskap fick den enligt Skatterättsnämndens mening ändå anses vara av sådant slag som reglerna om ränteavdragsbegränsning hade till syfte att täcka.

Förhandsbeskedet överklagades och Högsta förvaltningsdomstolen bedömde att det fanns oklarheter i de faktiska sakförhållandena som innebar att Skatterättsnämnden borde ha avvisat ansökan. Förhandsbeskedet undanröjdes därför (HFD 2016 not. 14).

Skatteverkets uppfattning om samverkan och väsentligt inflytande

Skatteverkets uppfattning är att samverkan mellan flera parter kan innebära att samtliga samverkande parter har ett väsentligt inflytande. Denna uppfattning framgår också av ställningstagandet gällande 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler (Tillämpning av reglerna om ränteavdragsbegränsning, väsentligt inflytande och undantaget från 10 procentsregeln och ventilen, avsnitt 3.2 och 4.2).

Vilka typer av företag kan ingå i en intressegemenskap?

I de här reglerna omfattar begreppet ”företag” juridiska personer och svenska handelsbolag (24 kap. 16 § första stycket IL). Det innebär att även staten, kommuner och regioner kan anses ingå i en intressegemenskap.

Fysiska personer kan inte ingå i en intressegemenskap enligt de riktade ränteavdrags­begränsningsreglerna, men två företag som t.ex. ägs av samma fysiska person är i intressegemenskap med varandra, eftersom företagen står under i huvudsak gemensam ledning.

Även motsvarande utländska företag omfattas av reglerna (2 kap. 2 § IL). Ett utländskt företag med ett fast driftställe i Sverige som dragit av räntor till ett annat företag i intressegemenskapen kan därför komma att omfattas av dessa regler.