OBS: Detta är utgåva 2020.9. Sidan är avslutad 2023.

Företrädare för juridiska personer kan under vissa förutsättningar bli betalningsskyldiga för det omställningsstöd som har tillgodoförts med ett för stort belopp.

Vad innebär företrädaransvaret?

Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att omställningsstöd har tillgodoförts med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala det belopp som den juridiska personen har gjorts ansvarig för (25 § första stycket LOM).

Betalningsansvaret motsvarar det omställningsstöd som återkrävs av företaget

Företrädarens betalningsansvar omfattar inte bara belopp som faktiskt har betalats ut till företaget, utan även belopp som kvittats eller avräknats vid krediteringen av företagets skattekonto. Ett beviljat omställningsstöd som krediterats skattekontot och helt eller till viss del har kvittats, avräknats eller utmätts för andra fordringar ska därför inte påverka vilket belopp företrädaren kan hållas solidariskt ansvarig för. Ansvarsbeloppet är därför inte beroende av vad som faktiskt har utbetalts till den juridiska personen utan motsvarar det belopp som bolaget har bedömts återbetalningsskyldigt för (jfr prop. 1993/94:50 s. 291). En företrädare är bara betalningsansvarig i samma omfattning som den juridiska personen. Om huvudfordran sätts ned eller faller bort minskar företrädarens ansvar därför i motsvarande mån (jfr prop. 2002/03:128 s. 37) (prop. 2019/20:181 s. 70).

Ansvarstidpunkt

Ansvarstidpunkten knyts till att någon har lämnat en oriktig uppgift, vilket i många fall innebär att ansvarstidpunkten sammanfaller med inlämnandet av ansökan om omställningsstöd och den eller de personer som företrädde företaget vid den tidpunkten.

Utöver att företrädaransvar kan följa om någon lämnar en oriktig uppgift vid inlämnandet av ansökan omfattar bestämmelsen även fall av åsidosatt anmälningsskyldighet, som inträffar för den som inte anmäler felaktigheter och ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt 6 § LOM. Bland annat mot bakgrund av de varierande omständigheter som kan medföra att en ändringsanmälan ska lämnas, är det inte möjligt att närmare precisera tidpunkten för när en ändringsanmälan ska lämnas. Det är följaktligen inte heller möjligt att ange en tidsgräns för när anmälningsskyldigheten måste vara fullgjord för att undgå företrädaransvar. Ansvarstidpunkten kommer således att variera från fall till fall (prop. 2019/20:181 s. 68).

Oriktig uppgift ska ha lämnats

Om en företrädare för en juridisk person uppsåtligen eller av grov oaktsamhet har lämnat oriktiga uppgifter som har lett till att omställningsstöd har tillgodoförts med ett för stort belopp, är företrädaren tillsammans med den juridiska personen skyldig att betala det belopp som den juridiska personen har gjorts ansvarig för.

Begreppet oriktig uppgift ska förstås på så vis att det måste finnas en kausalitet (samband) mellan de felaktiga, oriktiga, uppgifter som företrädaren lämnat och att den juridiska personen tillgodoförts för mycket omställningsstöd. Med oriktig uppgift avses inte endast osann uppgift utan även en ofullständig uppgift, dvs. att företrädaren delvis har tigit om sanningen. Vilka uppgifter som ska lämnas och vad som är en oriktig uppgift får avgöras med ledning av den materiella regleringen av omställningsstödet. Det har ingen betydelse för bestämmelsens tillämplighet på vilket sätt uppgifterna lämnas. Bestämmelsen omfattar således såväl skriftliga som muntliga uppgifter (prop. 2019/20:181 s. 122).

Utöver att företrädaransvar kan följa om någon lämnar en oriktig uppgift vid inlämnandet av ansökan omfattar bestämmelsen även fall av åsidosatt anmälningsskyldighet enligt 6 § LOM.

Det måste således, vilket även ställs upp som krav för det skatterättsliga företrädaransvaret i 59 kap. 14 § SFL, föreligga en oriktig uppgift för att förvaltningsrätten ska ha möjlighet att utdöma företrädaransvar. Det är Skatteverket som ska visa att oriktig uppgift lämnats. Förutsättningarna för att företrädarens agerande ska kunna leda till ett företrädaransvar överensstämmer därmed också med vad som gäller för det straffrättsliga ansvaret. När det gäller 59 kap. 14 § SFL finns det dessutom vägledande praxis till stöd för tillämpningen. Läs mer om vad som avses med oriktig uppgift avseende ett företrädaransvar för överskjutande ingående mervärdesskatt eller överskjutande punktskatt.

Företrädaren måste ha handlat med uppsåt eller grov oaktsamhet

En förutsättning för företrädaransvar är att en företrädare har handlat uppsåtligt eller varit grovt oaktsam vid ansökan om omställningsstöd eller inte anmält ändrade förhållanden som hen är skyldig att anmäla enligt 6 § LOM. Ledning för denna bedömning kan hämtas från den föreslagna straffrättsliga regleringen om omställningsstödsbrott i 35 och 37 §§ LOM (prop. 2019/20:181 s. 69). För att företrädaransvar ska kunna göras gällande krävs att Skatteverket kan styrka att företrädaren agerat uppsåtligt eller grovt oaktsamt avseende vissa angivna handlingar.

Med uppsåt avses ett agerande som företas med vett och vilja. Det kan vara både en handling och en underlåten handling, dvs. att medvetet inte göra något. Det som karakteriserar uppsåtet är att handlingen eller underlåtenheten är medveten och kontrollerad. Den som agerar uppsåtligt är fullständigt medveten om vad handlandet eller underlåtenheten innebär. För att företrädaransvar ska kunna dömas ut på grund av att företrädaren har förfarit uppsåtligt krävs alltså att Skatteverket kan påvisa uppsåtet. En situation för uppsåtsfallen är att företrädaren i samband med ansökan underlåtit att uppge att vissa förhållanden varit för handen trots att han eller hon varit medveten om att förhållandena påverkat rätten till omställningsstöd. Det finns inget som hindrar att Skatteverket i en ansökan om företrädaransvar gör gällande att företrädaren har agerat uppsåtligen eller, i vart fall, grovt oaktsamt (prop. 2019/20:181 s. 69).

Grov oaktsamhet kan föreligga om företrädaren har slarvat i viss högre grad såväl vid lämnande av oriktiga eller ofullständiga uppgifter som vid försummelse att fullgöra anmälningsskyldigheten vid ändrade förhållanden. Även om företrädaren har visat uppenbar likgiltighet för att sätta sig in i de regler som ska tillämpas kan han eller hon anses ha varit grovt oaktsam (jfr prop. 1971:10 s. 256). Det kan gälla avsevärt felaktiga uppgifter eller uppenbart felaktiga uppgifter om sådana förhållanden i företaget som medför eller kan medföra att stöd felaktigt tillgodoförs. I första hand bör företrädaransvar bli aktuellt avseende sådana beteenden som är ett utslag av medveten oaktsamhet. Det är dock inte uteslutet att beteckna även en omedveten oaktsamhet som grov. När företrädaren insett risken för att exempelvis en uppgift varit felaktig men trots detta lämnat uppgiften, kan det finnas anledning att betrakta förfarandet som grovt oaktsamt liksom när företrädaren misstänkt att det förelegat en anmälningsskyldighet men ändå struntat i den (prop. 2019/20:181 s. 69).

Kravet på att underlåtenheten ska ha skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet innebär att man i varje enskilt fall måste bedöma bl.a. vilka handlingsalternativ som företrädaren hade att tillgå, liksom företrädarens skäl för att vidta eller avstå från vissa åtgärder. En helhetsbedömning ska göras med hänsyn till samtliga omständigheter. Samma överväganden som när det gäller straffbestämmelsen för vårdslöst omställningsstödsbrott bör därför göras även här.

Alla företrädare för en juridisk person kan bli solidariskt betalningsskyldiga

Betalningsskyldighet kan utkrävas av varje företrädare för en juridisk person, även av den som inte är legal ställföreträdare. Det är inte bara den som lämnat in ansökan om omställningsstöd som kan bli återbetalningsskyldig, eftersom företaget kan ha använt sig av en målvakt eller dylikt som undertecknat ansökan om omställningsstöd.

Den revisor som skrivit ett revisorsintyg för att styrka rätten till omställningsstöd bör emellertid inte kunna åläggas företrädaransvar, eftersom revisorn inte är ansvarig för själva ansökan om omställningsstöd (prop. 2019/20:181 s. 69).

Syftet med företrädaransvar för återkrav på omställningsstöd

Reglerna om omställningsstöd innebär att företagen kommer att få mycket stora belopp i omställningsstöd. Eftersom det kommer att vara en snabb hantering av ett mycket stort antal ansökningar finns en uppenbar risk för att företag kommer att kunna få stöd trots att de inte har rätt till det. Regeringen har därför ansett det vara motiverat att införa ett särskilt företrädaransvar för betalningen av ett återkrav av omställningsstöd. En möjlighet att utdöma företrädaransvar kommer att vara ett kraftfullt verktyg som kan förväntas vara en starkt bidragande faktor till att ett företags företrädare låter bli att lämna felaktiga uppgifter vid ansökan om omställningsstöd (prop. 2019/20:181 s. 67, 70).

Samma förfarande som vid företrädaransvar för skatter och avgifter

Företrädaransvar för betalningen av ett återkrav av omställningsstöd ska hanteras på motsvarande sätt som företrädaransvaret för skatter och avgifter. Därför gäller bestämmelserna i 59 kap. 15 och 16 §§, 17 § första stycket, 18 §, 19 § första och andra styckena, 20, 21, 26 och 27 §§ SFL (25 § andra stycket LOM). Hänvisningarna gäller möjlighet till befrielse från betalningsskyldigheten, förfarandet, regressrätt, indrivning och preskription.

Beslutet om företrädaransvar efter ansökan till förvaltningsrätt gäller omedelbart (26 § LOM) (prop. 2019/20:181 s. 124).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2019/20:181 Extra ändringsbudget för 2020 – Förstärkt stöd till välfärd och företag, insatser mot smittspridning och andra åtgärder med anledning av coronaviruset [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]