OBS: Detta är utgåva 2021.1. Visa senaste utgåvan.

Medlemsstaterna får frivilligt utbyta sådan information som är nödvändig för en korrekt tillämpning av de harmoniserade punktskattebestämmelserna och som inte redan omfattas av det obligatoriska informationsutbytet.

Frivilligt utbyte av information

Utan att en annan medlemsstat har begärt det får Skatteverket frivilligt (spontant) lämna sådan information som vi anser är nödvändig för att medlemsstaten ska kunna tillämpa de harmoniserade punktskattebestämmelserna på rätt sätt. Andra medlemsstater får lämna motsvarande information till Skatteverket.

Det är alltså frågan om sådan information som inte är tvingande att utbyta enligt bestämmelserna om det obligatoriska informationsutbytet om godkända aktörer och skatteupplag, om uppskovsflyttningar, om varor som släppts för konsumtion eller om oegentligheter, överträdelser, förstörda varor m.m..

Det finns inga bestämmelser om frivilligt informationsutbyte i punktskattedirektivet eller i de svenska nationella bestämmelserna i LAS, LTS, LSE, FAS, FTS eller FSE. Möjligheten att frivilligt utbyta information om harmoniserade punktskattepliktiga varor följer i stället av artikel 16 i rådets förordning (EU) nr 389/2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter. Förordning (EU) nr 389/2012 är direkt tillämplig i Sverige och behöver alltså inte införlivas i svensk nationell rätt.

Det finns inga begränsningar av vilken information som Skatteverket får lämna till en annan medlemsstat så länge den omfattas av ändamålen i rådets förordning (EU) nr 389/2012. Skatteverket kan dock lämna information även för andra ändamål under förutsättning att det finns stöd för detta i någon annan rättsakt om informationsutbyte. I så fall ska informationen lämnas med hänvisning till den rättsakten och inte till rådets förordning (EU) nr 389/2012. Om det inte finns något stöd i andra rättsakter om informationsutbyte så får Skatteverket inte lämna informationen.

Informationsutbytet i praktiken

Frivilligt informationsutbyte till och från Sverige enligt rådets förordning (EU) nr 389/2012 ska ske genom Skatteverkets centrala kontaktkontor för punktskatter (Excise Liaison Office, ELO).

Det frivilliga informationsutbytet får ske i EMCS om det systemet kan behandla informationen (artikel 16.1 andra stycket i rådets förordning [EU] nr 389/2012). När det inte är praktiskt möjligt att använda sig av EMCS kan den frivilliga informationen överlämnas på annat sätt.

Frivilligt informationsutbyte i EMCS

Om den information som Skatteverket önskar lämna till en annan medlemsstat kan behandlas elektroniskt i EMCS, ska den följa strukturen som fastställts i artikel 9 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/323 om fastställande av närmare bestämmelser om samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna om varor med punktskatteuppskov enligt rådets förordning (EU) nr 389/2012. Informationen ska skickas i ett elektroniskt dokument om resultat av administrativt samarbete eller i ett elektroniskt dokument om kontrollrapport som uppfyller kraven i tabellerna 10 respektive 11 i bilaga I till genomförandeförordningen (EU) 2016/323.

Frivilligt informationsutbyte utanför EMCS

Om den information som Skatteverket önskar lämna till en annan medlemsstat inte kan behandlas elektroniskt i EMCS, kan den i stället skickas via det s.k. CCN/CSInätet. Detta är en gemensam plattform som bygger på Gemensamma kommunikationsnätet (Common Communication Network) och Gemensamma systemgränssnittet (Common System Interface) och som unionen har utformat för att säkerställa elektronisk överföring mellan behöriga myndigheter inom tull- och skatteområdet (artikel 2.15 i rådets förordning [EU] nr 389/2012).

Återkoppling

Skatteverket kan begära att få återkoppling om de åtgärder som den mottagande medlemsstaten har vidtagit med anledning av frivillig information som verket har lämnat med stöd av artikel 16 i rådets förordning (EU) nr 389/2012. Den behöriga myndigheten i den mottagande medlemsstaten behöver dock bara lämna sådan återkoppling om detta inte medför en oproportionerligt stor börda på myndigheten (jfr artikel 16.2 i rådets förordning [EU] nr 389/2012).

Andra medlemsstater kan begära att få återkoppling från Skatteverket om vilka åtgärder som verket har vidtagit med anledning av frivillig information som vi har fått.

En begäran om återkoppling och svaret på denna ska skickas i EMCS enligt artikel 16 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/323 om fastställande av närmare bestämmelser om samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna om varor med punktskatteuppskov enligt rådets förordning (EU) nr 389/2012. Det elektroniska dokumentet om resultat av administrativt samarbete, utformat enligt tabell 10 i bilaga I till genomförandeförordningen, ska användas både för begäran om återkoppling och för svaret.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2016/323 av den 24 februari 2016 om fastställande av närmare bestämmelser om samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna om varor med punktskatteuppskov enligt rådets förordning (EU) nr 389/2012 [1] [2]
  • RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 389/2012 av den 2 maj 2012 om administrativt samarbete i fråga om punktskatter och om upphävande av förordning (EG) nr 2073/2004 [1] [2] [3] [4]