Vad är en kapitalförsäkring?

Vad är en kapitalförsäkring?

En kapitalförsäkring är en livförsäkring som inte uppfyller de kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring i 58 kap. IL (58 kap. 2 § andra stycket IL), och som inte heller ska anses vara en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL.

Som kapitalförsäkring anses också

• en försäkring som uppfyller de kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring, om det bestämdes att försäkringen ska anses vara en kapitalförsäkring när avtalet ingicks (58 kap. 2 § andra stycket andra meningen IL)
• en pensionsförsäkring eller ett avtal om tjänstepension som har avskattats enligt reglerna i inkomstsskattelagen eller SINK (58 kap. 2 § tredje stycket IL).

Vad är en livförsäkring?

Begreppet livförsäkring är inte definierat i inkomstskattelagen. När en definition saknas i inkomstskattelagen avses den allmänna innebörden. Termen kan vara definierad i annan lagstiftning eller vara en allmänt vedertagen term inom civilrätten (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 16).

Inom civilrätten finns ingen enhetlig definition av begreppet livförsäkring. Inom avtalsrätten definieras personförsäkring som individuell livförsäkring, sjukförsäkring och olycksfallsförsäkring (1 kap. 2 § första stycket FAL). Försäkringsavtalslagen skiljer således på livförsäkring och sjuk- och olycksfallsförsäkring vilket får anses innebära att det med en livförsäkring avtalsrättsligt avses en försäkring på någons liv eller död.

Försäkringsrörelselagen innehåller näringsrättsliga bestämmelser om försäkringsrörelser. Där definieras vad som är ett livförsäkringsföretag och ett skadeförsäkringsföretag. I försäkringsrörelselagen definieras sedan 2007 en livförsäkring som en sådan försäkring som avses i 2 kap. 12 § (1 kap. 5 § FRL). Där anges försäkringsklasserna för direkt livförsäkringsrörelse. Dessa är bl.a. försäkringar där utbetalningen av försäkringsbelopp (engångsbelopp eller periodiska utbetalningar) är beroende av en eller flera personers liv, och vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar. Näringsrättsligt är med andra ord även vissa sjuk- och olycksfallsförsäkringar livförsäkringar då dessa får meddelas i en livförsäkringsrörelse.

Försäkringsrörelselagens definition av en livförsäkring medförde inga ändringar i skattelagstiftningen vilket Skatteverket tolkar som att den avtalsrättsliga innebörden av en livförsäkring gäller för skatterätten: en försäkring på någons liv eller död

En sjuk- eller olycksfallsförsäkring är ingen livförsäkring

Skattelagstiftningen utgår alltså ifrån försäkringsavtalslagens uppdelning av personförsäkringar i livförsäkringar, sjukförsäkringar och olycksfallsförsäkringar. Det innebär att en sjuk- eller olycksfallsförsäkring inte är en livförsäkring. Det innebär vidare att en sjuk- eller olycksfallsförsäkring som inte uppfyller de kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring inte är en kapitalförsäkring eftersom enbart livförsäkringar kan vara kapitalförsäkringar.

När är en utländsk livförsäkring inte en kapitalförsäkring?

I följande fall är en utländsk livförsäkring inte en kapitalförsäkring utan en pensionsförsäkring:

• En utländsk livförsäkring tecknad inom EES efter den 1 februari 2007 och som uppfyller de kvalitativa villkoren för en pensionsförsäkring är en pensionsförsäkring. Läs mer om utländska kvalificerade pensionsförsäkringar.
• En utländsk livförsäkring tecknad 1997 eller senare som uppfyller villkoren i 58 kap. 5 § IL anses vara en pensionsförsäkring. Läs mer om en utländsk försäkring som anses vara en pensionsförsäkring.
• En utländsk livförsäkring tecknad före 1997 där försäkringstagaren yrkar på att försäkringen ska vara en pensionsförsäkring och villkoren i 58 kap. 5 § IL är uppfyllda är en pensionsförsäkring.
• En utländsk livförsäkring tecknad före 1969 är en pensionsförsäkring om den vid tecknandet uppfyllde då gällande regler för en pensionsförsäkring. Om premier har betalats till en sådan försäkring även efter årsskiftet 1968/69 är försäkringen en kapitalförsäkring till den del värdet i försäkringen avser premier som har betalats efter årsskiftet (2 kap. 6 § ILP).

Ersättning från en kapitalförsäkring

Ersättning som betalas ut till försäkringstagaren eller förmånstagaren i en kapitalförsäkring är skattefri (8 kap. 14 § IL).

En kapitalförsäkring kan fungera som säkerhet för utfäst pension till anställd personal vid så kallade direktpensionsutfästelser. Den anställda har då vanligtvis panträtt i kapitalförsäkringen. Om försäkringsföretaget i sådant fall betalar ut ersättningen till panthavaren är den ersättningen inte skattefri – ersättningen är i sådant fall pension. Läs mer om direktpension.

Gränsen mellan en kapitalförsäkring och sparande

En kapitalförsäkring i form av en fondförsäkring eller depåförsäkring har stora likheter med ett banksparande eller fondsparande. De avgörande skillnaderna är att sparande i en kapitalförsäkring sker genom ett livförsäkringsföretag och att det är livförsäkringsföretaget som har den omedelbara äganderätten till den sparade egendomen i försäkringen. En kapitalförsäkring innehåller dessutom ett riskmoment knutet till en viss eller vissa personers liv, en dödsfallsrisk eller en livsfallsrisk.

En kapitalförsäkring meddelad i ett svenskt försäkringsföretag

Svenska försäkringsföretag ska uteslutande eller så gott som uteslutande bedriva försäkringsverksamhet (försäkringsrörelse). För sådan verksamhet krävs tillstånd (koncession) från Finansinspektionen. Ett svenskt livförsäkringsföretag kan ha tillstånd att meddela försäkringar inom de försäkringsklasser som räknas upp i 2 kap. 12 § FRL. Samtliga försäkringsklasser som räknas upp innebär att försäkringsföretaget tar en försäkringsrisk. Det vill säga ett försäkringsavtal som tecknas i ett svenskt livförsäkringsföretag, t.ex. en kapitalförsäkring, ska innehålla en försäkringsrisk.

Försäkringsklasserna i försäkringsrörelselagen överensstämmer i stort med försäkringsklasserna I–IV i bilaga 1 till EU:s livförsäkringsdirektiv. Sverige har valt att inte införa alla de försäkringsklasser som är möjliga att införa enligt direktivet (prop. 1992/93:257 s. 105–107).

I förarbetena diskuterades försäkringsklasserna. I ett remissyttrande framfördes att verksamhetsformerna enligt försäkringsklasserna V (tontiner) och VI (kapitaliseringsverksamhet) borde få tillhandahållas även av svenska försäkringsföretag för att inte dessa ska diskrimineras i förhållande till utländska företag. Någon sådan möjlighet infördes dock inte. Regeringen uttalade att det i vart fall ifråga om kapitaliseringsverksamhet inte finns någon försäkringsrisk och att den gällande försäkringslagstiftningen hindrar försäkringsföretag att vara kontraktspart i avtal om rent sparande utan försäkringsinslag (prop. 1992/93:257 s. 106-107).

Någon ändring har inte heller skett i den delen vid införandet av nuvarande försäkringsrörelselag 2010.

Ett avtal meddelat i ett utländskt försäkringsföretag

Ett utländskt försäkringsavtal som är ett livförsäkringsavtal enligt lagstiftningen i det land där den utländska försäkringsgivaren är verksam, är en livförsäkring även i Sverige om det i avtalet finns en tillräcklig grad av risktagande från försäkringsgivarens sida.

Vissa länder inom EU har valt att införa även sådana försäkringsklasser i livförsäkringsdirektivet som saknar försäkringsrisk. I Finland kan t.ex. ett försäkringsföretag få koncession att meddela kapitaliseringsavtal (se under rubriken ovan). Det finns inget hinder mot att ett sådant försäkringsföretag marknadsför kapitaliseringsavtal på den svenska marknaden med stöd av lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige (2 kap. 1 § LUFV). Eftersom ett kapitaliseringsavtal saknar en försäkringsrisk är avtalet enligt Skatteverket inte en försäkring och därmed inte heller en livförsäkring enligt svensk rätt. Det spelar alltså ingen roll att avtalet är meddelat av ett försäkringsföretag, om avtalet saknar en försäkringsrisk ska avtalet enligt Skatteverkets bedömning ändå inte behandlas som en försäkring vid beskattningen (jämför RÅ 2008 ref. 54 och HFD 2020-01-24 mål nr 1422-19 nedan). Att kapitaliseringsavtalet inte kan vara en livförsäkring följer även av att det i avtalet saknas en försäkrad person.

Rättsfall: hur liten får risken vara i en kapitalförsäkring?

Frågan om riskmomenten i en kapitalförsäkring har prövats av Högsta förvaltningsdomstolen. Domstolen har godtagit ett riskmoment på 1 procent när det gäller utländska kapitalförsäkringar (RÅ 1994 not. 19 och 20).

Domstolen har i ett annat avgörande funnit att ett försäkringsavtal på Bermuda inte var att anse som en livförsäkring och därmed inte heller en kapitalförsäkring. Enligt avtalet lovade försäkringsföretaget att vid dödsfall betala värdet av tillgångarna i försäkringen plus 0,1 procent, samtidigt som de tog ut en årlig administrationsavgift på 1,2 procent av kapitalet i försäkringen. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknade avtalet betydelse från försäkringsmässiga utgångspunkter med hänsyn till de ekonomiska verkningarna. Därmed kunde avtalet inte anses avse en livförsäkring, oavsett hur det klassificerades enligt jurisdiktionen på Bermuda (RÅ 2008 ref. 54).

Rättsfall: vad är försäkringsrisk?

Skatterättsnämnden har prövat om en svensk fondförsäkring med villkor som anger att 99 procent av värdet i försäkringen betalas ut till insatt förmånstagare eller dödsbo när den försäkrade dör är en livförsäkring (kapitalförsäkring). Av villkoren framgår att försäkringstagaren får en riskkompensation beräknad på sannolikheten att enbart 99 procent av behållningen i försäkringen kommer betalas ut. Skatterättsnämnden har inhämtat yttrande från Finansinspektionen som bl.a. anför:

Vad gäller den aktuella försäkringsprodukten följer av villkoren att försäkringskapitalet reduceras med en procent vid den försäkrades dödsfall, varefter utbetalning av resterade 99 procent sker till förmånstagare eller dödsbo. Försäkringsrisken, i den meningen att en del av sparvärdet går förlorat för försäkringstagaren, uppgår således till en procent. Eftersom försäkringskapitalet reduceras erhåller försäkringstagaren riskkompensation löpande under försäkringstiden, vilket bidrar till försäkringskapitalet. Kompensationen beräknas som produkten av reduktionen av kapitalet och sannolikheten för dödsfall i aktuell ålder. Riskinnehållet i den aktuella försäkringsprodukten, där en procent av kapitalet står under risk för försäkringstagaren, beräknas därför analogt med vad som gäller för en fondförsäkring där 101 procent av försäkringskapitalet utbetalas vid den försäkrades dödsfall. Det väsentliga är att det i båda fallen rör sig om utjämning av risken i ett försäkringskollektiv.

Enligt Skatterättsnämnden i avgörandet ovan är 1994 års inkomstskatterättsliga praxis fortfarande gällande rätt. Det betyder att en bedömning av en försäkrings karaktär vid inkomstbeskattningen ska grundas på vad som gäller enligt försäkringsrörelselagstiftningen. Försäkringen bedömdes som en livförsäkring (kapitalförsäkring). Förhandsbeskedet fastställdes av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD 2015 not. 54).

Högsta förvaltningsdomstolen har i ett senare avgörande gjort bedömningen att ett liknande avtal som det som bedömdes av Högsta förvaltningsdomstolen i målet ovan men utan riskkompensation under försäkringstiden inte är en kapitalförsäkring. Även det ett överklagat förhandsbesked.

Domstolen uttalar att det av handlingarna i målet framgår att det avtal som AA överväger att ingå med försäkringsbolaget i Luxemburg helt saknar ett moment av ansamling och delning av risker inom ett kollektiv. Vid en försäkringsrörelserättslig bedömning kan avtalet därför inte anses vara ett försäkringsavtal och därmed inte heller en kapitalförsäkring. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked (HFD 2020-01-24 mål nr 1422-19).

Rättsfall: kapitalförsäkringar i mål om skatteundandragande

Kammarrätten har i en rad avgöranden prövat förfaranden där ägaren till en utländsk kapitalförsäkring placerat sina onoterade aktier i fåmansföretag, andelar i handelsbolag, licensrättigheter eller egna utfärdade reverser i depåförsäkringen och på så vis kringgått inkomstbeskattningen. Ett sådant förfarande bör enligt Skatteverket prövas utifrån samtliga omständigheter och i varje fall för sig. Det kan vara möjligt att beskatta en försäkringstagare på grundval av rättshandlingens verkliga innebörd eller genom att tillämpa skatteflyktslagen (se t.ex. KRNS 2005-06-21, mål nr 1132-04 och KRNS 2010-12-09, mål nr 630-632-10).

Även Högsta förvaltningsdomstolen har prövat transaktioner där utländska kapitalförsäkringar har använts för att undvika beskattning. I två domar underkände domstolen vissa ”kapitalförsäkringsupplägg” med handelsbolag inblandade, och ansåg efter en tolkning av den verkliga innebörden att de skattskyldiga personligen skulle beskattas för inkomsterna (RÅ 2008 ref. 41 och RÅ 2008 not. 113). Högsta förvaltningsdomstolen har även underkänt liknande transaktioner med stöd av skatteflyktslagen då förfarandet ansågs strida mot reglerna om kvalificerade andelar (RÅ 2010 ref. 51).

Kompletterande information

• Avkastningsskatt för innehavare av en utländsk kapitalförsäkring.