OBS: Detta är utgåva 2021.8. Visa senaste utgåvan.

För att bli folkbokförd i Sverige med uppehållsrätt måste en EES-medborgares familjemedlem styrka relationen till EES-medborgaren, familjemedlemmen ska styrka sin identitet och EES-medborgaren och familjemedlemmen ska visa att de har uppehållsrätt med sådan varaktighet att det kan antas att deras vistelse i landet kommer att vara i minst ett år.

Vem kan ha uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare?

En familjemedlem till EES-medborgare är en utlänning som följer med eller i Sverige ansluter sig till en EES-medborgare och som tillhör någon av följande kategorier (3 a kap. 2 § första stycket UtlL):

  • Make eller sambo till EES-medborgaren.
  • Släkting i rakt nedstigande led (oftast barn) till EES-medborgaren eller till EES-medborgarens make eller sambo – om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning eller är under 21 år.
  • Släkting i rakt uppstigande led (oftast förälder) till EES-medborgaren eller till EES-medborgarens make eller sambo – om släktingen är beroende av någon av dem för sin försörjning.
  • Annan familjemedlem, om familjemedlemmen i det land som hen har kommit från är beroende av EES-medborgaren för sin försörjning eller ingår i EES-medborgarens hushåll eller om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.

Även familjemedlem till svensk medborgare kan ha uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare. En familjemedlem till en EES-medborgare är nämligen även en utlänning med sådan familjeanknytning som anges i punktlistan ovan till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och som utlänningen har följt med eller anslutit sig till när den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet (3 a kap. 2 § andra stycket UtlL).

Make eller maka

Den som är gift med en EES-medborgare kan ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem. En förutsättning är att parets äktenskap är giltigt i Sverige. Om det är en vigsel enligt utländsk lag måste den erkännas i Sverige för att maken eller makan ska kunna ha uppehållsrätt som familjemedlem.

Den som är utländskt registrerad partner till en EES-medborgare kan ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem eftersom ett utländskt registrerat partnerskap har samma rättsverkningar som ett äktenskap i Sverige. Ett utländskt partnerskap måste kunna erkännas i Sverige för att den registrerade partnern ska kunna ha uppehållsrätt som familjemedlem.

Sambo

Den som är sambo med en EES-medborgare kan ha sekundär uppehållsrätt som familjemedlem. Det är bestämmelserna i sambolagen (2003:376) som avgör om en utlänning ska anses vara sambo till EES-medborgaren.

Om ett utländskt registrerat partnerskap inte ger sådana rättsverkningar att det kan jämställas med ett äktenskap här i Sverige prövas familjemedlemmens uppehållsrätt istället utifrån att paret är sambor.

En person under 15 år kan aldrig betraktas som sambo, eftersom samboskap är en förbindelse där det i regel ingår ett sexuellt samliv (6 kap. 4–6 §§ brottsbalken).

Ett samboskap innebär en varaktig relation

Ett samboförhållande ska vara stadigvarande vilket innebär att det inte får vara fråga om en alltför kort relation. Kan det visas att parternas gemensamma uttryckliga vilja är att deras förhållande ska betraktas som ett samboförhållande, torde detta dock i allmänhet vara utslagsgivande oavsett den faktiska varaktigheten av förhållandet när frågan föreligger för prövning. (prop. 2002/03:80 s. 27 f. och 43).

Det är uppehållsrätten vid tidpunkten för Skatteverkets beslut som ska visas. Oavsett om paret har bott tillsammans i utlandet eller om de inleder sitt samboskap i Sverige så ska paret kunna visa att de är sambor och har för avsikt att fortsätta vara det.

Handlingar som kan visa att ett par är sambor är till exempel:

  • Utdrag ur folkbokföringsregister.
  • Hyres- eller köpekontrakt eller försäkringsbrev för en bostad.

Exempel: Sambor som bott isär kan fortfarande vara familjemedlemmar

Maria anmäler flytt till Sverige och uppger att hon är familjemedlem till Robin, en EES-medborgare som är bosatt i Sverige med uppehållsrätt. Maria berättar att paret bott tillsammans utomlands fram till dess att Robin flyttade till Sverige för några månader sedan. Maria förklarar att de tillfälligt behövt bo isär för att kunna ordna med flytten till Sverige. Maria visar med ett hyreskontrakt där bådas namn framgår att paret har bott tillsammans utomlands innan flytten till Sverige och förklarar att de har för avsikt att fortsätta bo tillsammans i Sverige. Skatteverket bedömer utifrån omständigheterna i ärendet att den tid som paret tillfälligt behövt bo isär inte innebar att samboförhållandet upphörde och paret är att betrakta som sambor vid tidpunkten för Skatteverkets beslut. Maria har därför uppehållsrätt som sambo till Robin.

Släkting i rakt nedstigande led

Släkting i rakt nedstigande led är bland annat EES-medborgarens barn eller barn till EES-medborgarens make eller sambo. Barnet kan vara såväl gemensamt som endera partens.

En släkting i rakt nedstigande led som är under 21 år behöver inte visa att hen är ekonomiskt beroende av EES-medborgaren eller hens make eller sambo för sin försörjning för att ha sekundär uppehållsrätt (3 a kap. 2 § första stycket 2 UtlL). Är släktingen över 21 år behöver släktingen visa att hen är ekonomiskt beroende av någon av dem för sin försörjning för att ha sekundär uppehållsrätt.

Släkting i rakt uppstigande led

Släkting i rakt uppstigande led är bland annat EES-medborgarens förälder eller förälder till EES-medborgarens make eller sambo.

Släktingen måste visa att hen är ekonomiskt beroende av den EES-medborgare som hen är familjemedlem till för att ha sekundär uppehållsrätt (3 a kap. 2 § första stycket 2 UtlL).

Annan familjemedlem

Även en annan familjemedlem än de i rakt nedstigande eller uppstigande led kan härleda sekundär uppehållsrätt från en EES-medborgare med primär uppehållsrätt (3 a kap. 2 § första stycket 4 UtlL). Det kan röra sig om ett syskon eller en moster.

En person kan ha sekundär uppehållsrätt till EES-medborgaren om hen uppfyller något av följande tre kriterier:

  • Familjemedlemmen är i det land från vilket hen har kommit ekonomiskt beroende av EES-medborgaren för sin försörjning.
  • Personen ingår i EES-medborgarens hushåll.
  • Om det av allvarliga hälsoskäl absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen.

Nytt: 2021-05-06

Rättsfall: Om den rättsliga vårdnaden om ett barn har överförts till en EES-medborgare kan barnet ha uppehållsrätt som annan familjemedlem

EU-domstolen konstaterar att begreppet ”släkting i rakt nedstigande led” till en unionsmedborgare inte omfattar ett barn där den rättsliga vårdnaden har överförts till en unionsmedborgare enligt rättsordningen i barnets ursprungsland om det inte samtidigt har uppkommit ett föräldra-barnförhållande mellan unionsmedborgaren och barnet.

EU-domstolen konstaterar vidare att när den rättsliga vårdnaden för ett barn har överförts till en unionsmedborgare enligt rättsordningen i barnets ursprungsland så anses barnet vara en annan familjemedlem till en unionsmedborgare i enlighet med artikel 3.2 a i rörlighetsdirektivet.

EU-domstolen anför att den mottagande medlemsstaten ska göra en bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda ärendet med särskild hänsyn till barnets bästa. Om det kan konstateras att barnet och dess vårdnadshavare kommer att leva ett verkligt familjeliv och att barnet är beroende av sin vårdnadshavare, innebär detta i princip att barnet kan ha uppehållsrätt som annan familjemedlem till en unionsmedborgare (C-129/18, SM mot Entry Clearance Officer).

Ekonomiskt beroende

Familjemedlemmen ska visa att det finns ett faktiskt beroendeförhållande till EES-medborgaren. Det är inte tillräckligt att EES-medborgaren eller hens make eller sambo har tagit på sig att försörja familjemedlemmen.

För att avgöra om det finns ett beroendeförhållande måste Skatteverket bedöma om familjemedlemmen, mot bakgrund av dennes ekonomiska och sociala situation, inte är i stånd att sörja för sina grundläggande behov. Behovet av materiellt bistånd måste ha funnits i familjemedlemmens ursprungsland eller i det land varifrån hen kom innan de flyttade till Sverige(C-1/05 Jia p. 37).

Om det är fråga om en sådan familjeanknytning som familjemedlem i rakt nedstigande eller uppstigande led till EES-medborgaren eller till hens make eller sambo ska familjemedlemmen kunna visa handlingar som styrker att familjemedlemmen är beroende av EES-medborgaren eller hens make eller sambo för sin försörjning (10 § första stycket 4 FOF).

Annan familjemedlem än släkting i rakt ned- eller uppåtstigande led behöver styrka att beroendet fanns redan i familjemedlemmens ursprungsland eller i det land varifrån familjemedlemmen flyttat för att ansluta sig till EES-medborgaren. Handlingarna ska också vara utfärdade av behörig myndighet i ursprungslandet eller i det land som familjemedlemmen anländer ifrån (10 § första stycket 5 FOF).

Rättsfall: Överföringar av pengar kan visa på ett beroende

Migrationsöverdomstolen konstaterade att det av EU-domstolens dom framgår att det förhållandet att en EES-medborgare regelbundet och under lång tid har fört över pengar till ett barn som är över 21 år för att denne skulle kunna sörja för sina grundläggande behov i ursprungslandet kan vara tillräckligt för att visa att det fanns ett faktiskt beroendeförhållande.

En mottagande medlemsstat får inte kräva att släktingen dessutom visar att denne har försökt att få ett arbete, få hjälp för sin försörjning från ursprungslandets myndigheter och/eller på annat sätt klara sin försörjning men att detta inte har varit möjligt. Domstolen konstaterar vidare att den omständigheten att en släkting - på grund av personliga omständigheter såsom ålder, utbildning och hälsa - bedöms ha goda förutsättningar för att få ett arbete och dessutom har för avsikt att börja arbeta i den mottagande medlemsstaten inte har någon betydelse vid tolkningen av rekvisitet ”beroende för sin försörjning” (C-423/12 Reyes och MIG 2014:8).

Hushållsgemenskap

Om det är en annan familjemedlem än släktingar i rakt ned- eller uppåtstigande led som uppger sig ha uppehållsrätt på grund av hushållsgemenskap, ska familjemedlemmen kunna visa handlingar som visar att hen ingår i EES-medborgarens hushåll. Handlingarna ska vara utfärdade av en behörig myndighet i ursprungslandet eller i det land från vilket familjemedlemmen anländer (10 § första stycket 5 FOF).

Allvarliga hälsoskäl

Om det är en annan familjemedlem än släktingar i rakt ned- eller uppåtstigande led som uppger sig ha uppehållsrätt på grund av allvarliga hälsoskäl och att det absolut krävs att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen, ska familje-medlemmen kunna visa handlingar som styrker att det finns allvarliga hälsoskäl som absolut kräver att EES-medborgaren personligen tar hand om familjemedlemmen (10 § första stycket 5 FOF). Det är inte tillräckligt att familjemedlemmen är i behov av vård i Sverige.

När har familjemedlemmen uppehållsrätt?

För att varje EES-medborgare ska kunna utöva sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i EES-medlemsstaterna får även EES-medborgarens familjemedlemmar beviljas denna rätt. En familjemedlem till en EES-medborgare som avses i 3 a kap. 2 § första stycket UtlL har därmed uppehållsrätt om EES-medborgaren själv har uppehållsrätt enligt 3 § samma lag. Detta kallas sekundär uppehållsrätt.

Även en familjemedlem till en svensk medborgare kan ha uppehållsrätt som familjemedlem. Detta förutsätter att den svenska medborgaren återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet och att familjemedlemmen har följt med eller anslutit sig till den svenska medborgaren när hen utnyttjat sin rätt till fri rörlighet (3 a kap. 4 § andra stycket UtlL).

Både EES-medborgare och tredjelandsmedborgare kan ha sekundär uppehållsrätt. En familjemedlem kan dock bara härleda sekundär uppehållsrätt från en EES-medborgare som har primär uppehållsrätt. Sekundär uppehållsrätt kan alltså inte härledas från en EES-medborgare som själv har sekundär uppehållsrätt.

Om EES-medborgaren har primär uppehållsrätt som arbetstagare eller egen företagare behöver en familjemedlem kunna visa att hen är familjemedlem till EES-medborgaren som har primär uppehållsrätt.

Om EES-medborgaren har primär uppehållsrätt som studerande eller en person som är ekonomiskt inaktiv måste EES-medborgaren visa att hen har tillräckliga tillgångar för sin och sina familjemedlemmars försörjning och en heltäckande sjukförsäkring för sig och familjemedlemmarna som gäller i Sverige.

Rättsfall: Krav på bevisning för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem

Till skillnad från vad som kan vara fallet när frågan om uppehållsrätt prövas i andra sammanhang kan en enskild åläggas att styrka sin uppehållsrätt i ett folkbokföringsärende med visst specifikt angivet underlag. Detta innebär att ett av Migrationsverket utfärdat bevis om registrering av uppehållsrätt inte i sig behöver godtas av Skatteverket som bevis för att personen i fråga uppfyller kravet på uppehållsrätt enligt folkbokföringslagen. Personen måste själv visa upp handlingar som styrker sin uppehållsrätt vid tidpunkten för Skatteverkets beslut (HFD 2016 ref. 39).

Familjemedlem till EES-medborgare

Det har ingen betydelse var EES-medborgaren bildat familj

Det finns inget krav på att familjemedlemmen behöver ha vistats lagligt i annan medlemsstat för att kunna härleda uppehållsrätt från EES-medborgaren. Det saknar betydelse var eller under vilka omständigheter familjemedlemmen uppehöll sig innan hen kom till Sverige. Det finns inte heller något krav på att familjemedlemmen måste ansluta sig till EES-medborgaren inom en viss tid. En familjemedlem kan ha uppehållsrätt oavsett var och när familjebildningen har skett. Familjemedlemmen kan resa in till Sverige före eller efter EES-medborgaren. Familjemedlemmens inresa till Sverige kan ske både före och efter det att hen bildat familj med EES-medborgaren. (C-127/08, Metock)

EES-medborgare som beviljats permanent uppehållsrätt

När det gäller EES-medborgare som har permanent uppehållsrätt i Sverige ställs inga krav på ursprunglig uppehållsrätt för att medföljande eller anslutande familjemedlemmar ska kunna ha en uppehållsrätt som familjemedlem till EES-medborgaren.. Det framgår inte uttryckligen av rörlighetsdirektivet att en familjemedlem kan härleda uppehållsrätt från en EES-medborgare som har permanent uppehållsrätt men framgår av EFTA-domstolens dom i mål mål E-4/11 Arnulf Clauder. Domstolen konstaterar att artikel 16.1 i rörlighetsdirektivet ger de familjemedlemmar som inte själva har permanent uppehållsrätt en härledd uppehållsrätt genom den EES-medborgare som har permanent uppehållsrätt.

Familjemedlem till nordisk medborgare

Medborgare i de nordiska länderna, Danmark, Finland, Island och Norge, har rätt att vistas i Sverige utan att ha vare sig uppehållstillstånd eller uppehållsrätt (2 kap. 8 b § 1 UtlL). De är EES-medborgare, men behöver inte ha uppehållsrätt för att kunna folkbokföras i Sverige.

En familjemedlem till en nordisk medborgare som inte själv är medborgare i ett nordiskt land omfattas däremot inte av detta undantag. För att en person ska kunna ha uppehållsrätt med stöd av 3 a kap. 4 § UtlL som familjemedlem till en nordisk medborgare krävs att den nordiska medborgaren tillhör någon av de kategorier som enligt 3 a kap. 3 § UtlL ger primär uppehållsrätt.

Skatteverket gör i dessa fall en prövning av den nordiska medborgarens uppehållsrätt. I de fall den primära uppehållsrätten ställer krav på att även medföljande familjemedlem har en heltäckande sjukförsäkring eller tillräckliga tillgångar för sin försörjning så prövas om dessa krav är uppfyllda.

Exempel: medborgare utanför EES flyttar till sin folkbokförda nordiska make

Mark anmäler flytt till Sverige och styrker sin identitet med hemlandspass. Mark är medborgare i ett land utanför EES och är gift med Nils som är norsk medborgare och folkbokförd i Sverige. Äktenskapet är styrkt med en godtagbar handling. Nils är egen företagare i Sverige och har därför primär uppehållsrätt, vilket framgår av den prövningen som Skatteverket har gjort. Därmed har även maken Mark uppehållsrätt som familjemedlem till den norska medborgaren. Skatteverket bedömer, bland annat utifrån Marks avsikt, att hans vistelse i Sverige kan antas komma att uppgå till minst ett år. Mark folkbokförs därför enligt sin anmälan.

Familjemedlem till svensk medborgare

En förutsättning för att en person ska kunna ha uppehållsrätt som familjemedlem till en svensk medborgare är att familjemedlemmen ska vara en utlänning med sådan familjeanknytning till den svenska medborgaren som anges i 3 a kap. 2 § första stycket. En annan förutsättning är att den svenska medborgaren har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet i ett annat EES-land och därefter har återvänt till Sverige. En tredje förutsättning är att familjemedlemmen har följt med eller anslutit sig till den svenska medborgaren när hen har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet (3 a kap. 2 § andra stycket UtlL).

Den svenska medborgaren ska ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet

En svensk medborgare kan utnyttja sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet, exempelvis genom att bosätta sig och arbeta i ett annat EES-land. Det är inte tillräckligt att en svensk medborgare reser till ett annat EES-land som turist. Viss vägledning vid bedömningen av om en svensk medborgare har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet kan fås i 3 a kap. 3 § UtlL (prop. 2013/14:81 s. 42).

Det är bara när en EES-medborgare har utövat sin rätt till fri rörlighet genom att bosätta sig i en annan medlemsstat än den där hen är medborgare som en familjemedlem kan härleda uppehållsrätt från EES-medborgaren (C-456/12 O och B p. 39). Rörlighetsdirektivet är inte tillämpligt på en EES-medborgare som aldrig har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet och alltid har uppehållit sig i en medlemsstat där hen är medborgare.

Vilka handlingar kan visa att den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet?

Den som uppger sig ha uppehållsrätt som familjemedlem till en svensk medborgare ska visa upp handlingar som styrker att familjemedlemmen har följt med eller anslutit sig till den svenska medborgaren när hen utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet (10 § andra stycket FOF). Exempel på handlingar som kan styrka att den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet i det andra EES-landet är

  • anställningskontrakt
  • intyg om studier
  • registreringsbevis för ett företag
  • registreringsbevis för uppehållsrätt
  • intyg om bosättning från kommun eller motsvarande.

Enbart ett intyg om bosättning från ett annat nordiskt land är inte tillräckligt för att visa att den svenska medborgaren utnyttjat sin rätt till fri rörlighet enligt rörlighetsdirektivet. Detta eftersom en svensk medborgare har rätt att bosätta sig i ett annat nordiskt land med stöd enbart av sitt medborgarskap.

Den svenska medborgaren behöver inte uppfylla kraven för uppehållsrätt i utlänningslagen när hen flyttar tillbaka till Sverige för att familjemedlemmen ska kunna härleda sekundär uppehållsrätt som familjemedlem till den svenska medborgaren.

Exempel: familjemedlem till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att ha utnyttjat sin rätt till fri rörlighet

Marit, som är svensk medborgare, har arbetat på ett hotell i Österrike och flyttar tillbaka till Sverige. Hon saknar arbete i Sverige. Med henne följer hennes österrikiske sambo Hans som uppger att han ska bosätta sig i Sverige. Paret har visat handlingar som styrker att de har bott tillsammans i Österrike innan flytten till Sverige och handlingar som visar att Marit har varit anställd i Österrike. Hans har uppehållsrätt som familjemedlem till Marit eftersom han är medföljande familjemedlem till en svensk medborgare som återvänder till Sverige efter att har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet. Det är oväsentligt att Marit saknar arbete vid återkomsten till hemlandet Sverige. Hans kan folkbokföras om det kan antas att Marits vistelse i Sverige kommer att uppgå till minst ett år.

Personer som är medborgare både i Sverige och i ett annat EES-land

Rörlighetsdirektivet ska tillämpas på alla EES-medborgare som reser till eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den de själva är medborgare i, samt på de familjemedlemmar som följer med eller ansluter sig till EES-medborgaren (artikel 3.1 rörlighetsdirektivet). Direktivet är därmed inte tillämpligt när en person uppehåller sig i en stat som hen är medborgare i. (se även C-127/08, Metock p. 73 och C-434/09, McCarthy p. 37).

En person som är medborgare både i Sverige och i ett annat EES-land kan därmed inte utnyttja sin rätt till fri rörlighet genom en vistelse i det andra EES-landet där personen är medborgare.

EES-medborgare som förvärvat svenskt medborgarskap

En familjemedlem kan under vissa förutsättningar härleda uppehållsrätt från en EES-medborgare som, förutom sitt medborgarskap i annat EES-land, även har förvärvat svenskt medborgarskap och behållit sitt ursprungliga medborgarskap. Om EES-medborgaren har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet i Sverige – exempelvis genom att ha flyttat hit för att arbeta – och därefter har förvärvat svenskt medborgarskap, är det möjligt för en familjemedlem att härleda uppehållsrätt från den svenska medborgaren. Uppehållsrätt kan i denna situation härledas direkt från fördraget (art. 21.1 FEUF), och inte från rörlighetsdirektivet. Bestämmelserna i rörlighetsdirektivet ska i denna situation tillämpas analogt (C-165/16, Lounes).

Missbruk av reglerna om uppehållsrätt

Uppehållsrätt föreligger inte om ett äktenskap ingåtts, ett samboförhållande inletts eller en utlänning adopterats uteslutande i syfte att ge utlänningen uppehållsrätt (3 a kap. 4 § tredje stycket).

Syftet med denna bestämmelse är att förhindra missbruk av reglerna om uppehållsrätt för EES-medborgarens familjemedlemmar.

När folkbokför Skatteverket en familjemedlem med uppehållsrätt?

En person har uppehållsrätt så länge villkoren för uppehållsrätt är uppfyllda (3 a kap. 5 § UtlL). Grunden för uppehållsrätt kan variera, en person som är EES-medborgare kan anlända till Sverige med uppehållsrätt som familjemedlem till en EES-medborgare och senare ha självständig uppehållsrätt som arbetstagare.

En person som måste ha uppehållsrätt för att få vistas i Sverige får bara folkbokföras om personen har uppehållsrätt (4 § FOL). För att personen ska kunna folkbokföras krävs också att de allmänna kraven för folkbokföring är uppfyllda, d.v.s. att personen anses bosatt i Sverige. En person anses bosatt i Sverige när hen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila i landet (dygnsviloregeln) och detta förhållande kommer att bestå under minst ett år (ettårskravet) (3 § FOL). För familjemedlemmar till EES-medborgare innebär detta att en förutsättning för folkbokföring är att det är visat att det är antagligt att både de och den person de är familjemedlem till kommer att ha uppehållsrätt under minst ett år.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • E-4/11 Arnulf Clauder [1]
  • EU-dom C-1/05 [1]
  • EU-dom C-127/08 [1] [2]
  • EU-dom C-129/18 [1]
  • EU-dom C-165/16 [1]
  • EU-dom C-423/12 [1]
  • EU-dom C-434/09 [1]
  • EU-dom C-456/12 [1]
  • HFD 2016 ref. 39 [1]

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG [1] [2]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2013/14:81 Uppföljning av rörlighetsdirektivets genomförande [1]