OBS: Detta är utgåva 2023.15. Visa senaste utgåvan.

En person ska vara folkbokförd där hen anses bosatt. På denna sida finns en översiktlig beskrivning av vilka bestämmelser som reglerar var en person ska anses bosatt i folkbokföringsrättslig mening. Följ länkarna för en mer utförlig beskrivning av bestämmelsernas innehåll och tillämpning.

Nytt: 2023-11-10

Sidan har tillkommit efter en omstrukturering av Flytta inom Sverige för att tydliggöra den rättsliga metoden.

En person ska folkbokföras där hen anses som bosatt

En person ska vara folkbokförd där hen anses bosatt. Var en person är att anse som bosatt regleras av 6-16 §§ folkbokföringslagen (FOL).

Bestämmelserna är utformade för att folkbokföringen så långt det är möjligt ska grundas på en persons faktiska vistelse, och då i första hand på den fastighet där personen vistas för sin dygnsvila, den så kallade dygnsviloregeln. Om fastigheten innehåller flera bostadslägenheter ska personen också folkbokföras på lägenhet. Om en person inte kan anses ha regelmässig dygnsvila på en viss fastighet, får hen anses bosatt på den fastighet som hen av andra skäl kan anses ha sin starkaste anknytning till. En person som inte kan anses bosatt på någon fastighet får anses bosatt enbart i en kommun.

Om en person har regelmässig dygnsvila i utlandet aktualiseras frågan om hen ska avregistreras från folkbokföringen som utflyttad. Läs mer om detta under Flytta från Sverige.

Om det efter utredning inte finns tillräckligt underlag för att bedöma var en person ska anses bosatt kan det bli aktuellt att avregistrera personen från folkbokföringen som försvunnen. Läs mer om detta på sidan Avregistrerad som försvunnen.

Bosättning på fastighet på grund av regelmässig dygnsvila (dygnsviloregeln)

Huvudregeln är att en person anses vara bosatt på den fastighet och i den kommun där hen har sin regelmässiga dygnsvila (dygnsviloregeln) (6 § FOL och 7 § FOL). Om personen regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på två (eller flera) fastigheter har personen så kallad dubbel bosättning. I dessa fall får en bedömning göras av på vilken av fastigheterna som personen ska anses ha sin egentliga hemvist och därmed vara folkbokförd på. Personens egen uppfattning om var hen ska anses bosatt är inte avgörande. Under vissa förutsättningar kan dock vårdnadshavare själva komma överens om på vilken fastighet ett barn som bor växelvis ska anses ha sin egentliga hemvist. Överenskommelsen kan då ligga till grund för att folkbokföra barnet på den fastigheten (7 a § FOL).

Läs mer om regelmässig dygnsvila och egentlig hemvist på sidan Bosättning på fastighet på grund av regelmässig dygnsvila (dygnsviloregeln).

Undantag från dygnsviloregeln

I vissa undantagsfall ska en person inte anses bosatt, och då inte heller folkbokföras, på en fastighet där hen enligt dygnsviloregeln annars hade ansetts vara bosatt.

Undantag från dygnsviloregel kan gälla i följande situationer:

  • vid så kallade tillfälliga vistelser under högst ett år (8 § FOL)
  • vid vistelser enbart till följd av vissa politiska tjänster, fullgörande av totalförsvarsplikten eller vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller vård av missbrukare (9 § FOL)
  • vid vistelser till följd av uppdrag som riksdagsledamot, statsråd eller heltidsarvoderad förtroendevald i region. Undantag gäller även i vissa fall vistelser i statsministerns tjänstebostad (10 och 10 a §§ FOL)
  • vid grundskole- eller gymnasiestudier (11 § FOL)
  • vid boende i bostad med särskild service för barn eller ungdomar (LSS-boende) (11  § FOL)
  • när en person är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens tjänst (14 § FOL)
  • vid vistelse i ett boende för äldre i en annan kommun (15 § FOL).

Läs mer om undantagen på sidan Undantag från dygnsviloregeln.

En person kan också undantas dygnsviloregeln om hen har skyddad folkbokföring. Läs mer på sidan Skyddade personuppgifter.

Bosättning på fastighet på grund av annan anknytning än regelmässig dygnsvila

Vissa personer har till följd av arbetsförhållanden eller andra skäl en så växlande vistelse att de inte tillbringar sin dygnsvila regelmässigt på någon fastighet. I de fallen anses personen bosatt på den fastighet till vilken hen anses ha sin starkaste anknytning (12 § FOL). Läs mer om starkast anknytning på sidan Bosättning på fastighet på grund av annan anknytning än regelmässig dygnsvila.

Bosättning enbart i en kommun

Om en persons bosättning inte kan hänföras till en viss fastighet, men däremot till en kommun, ska personen anses bosatt i kommunen (13 § FOL). Bestämmelsen kommer ifråga först när det har kunnat konstateras att bestämmelserna i 7-12 §§ FOL inte är tillämpliga. Läs mer på sidan Bosättning enbart i en kommun.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar