OBS: Detta är utgåva 2023.9. Visa senaste utgåvan.

Skatteverket beslutar om PGI för personer som varit försäkrad och som haft inkomster av arbete i Sverige. PGI-beslutet har avgörande betydelse för pensionens storlek.

Vad är PGI?

Pensionsgrundande inkomst, PGI, beslutas av Skatteverket i samband med beskattningen varje år. Bestämmelserna om PGI finns sedan 2011 i socialförsäkringsbalken, SFB. Förarbeten finns i prop. 2008/09:200. Lagreglerna fanns tidigare i lagen om inkomstgrundad ålderspension och överfördes i princip oförändrade till SFB. Förarbetena till den tidigare lagen finns i prop. 1997/98:151.

Skatteverket beräknar och beslutar PGI för varje intjänandeår, dvs. beskattningsår som en person varit försäkrad och haft inkomster som är pensionsgrundande. PGI är normalt arbetsinkomsten upp till ett visst tak minskad med avdragsgilla utgifter i arbetet och med den allmänna pensionsavgiften.

Pensionsgrundande inkomst beräknas för det år som inkomsten erhålls. Det gäller även för inkomster som avser mer än ett år men som betalas ut vid ett tillfälle.

För en person som under ett visst år får en inkomst som hänför sig till flera år finns möjlighet att beräkna skatten enligt reglerna om ackumulerad inkomst och på så sätt lindra skatteeffekten. Reglerna om ackumulerad inkomst påverkar inte den årliga beskattningen utan endast uttaget av skatt. Något motsvarande finns inte för pensionsgrundande inkomst.

Syftet med PGI

Skatteverket rapporterar varje år till Pensionsmyndigheten vilken PGI som har beslutats för den enskilde. Beslutet används av Pensionsmyndigheten för att räkna fram den enskildes pensionsrätt för den allmänna pensionen. Storleken på PGI och antalet år som PGI beräknas har avgörande betydelse för storleken på den enskildes framtida pension. Varje år räknas och får därför betydelse för pensionen.

Den allmänna pensionen består av inkomstpension och premiepension som beräknas utifrån de pensionsrätter som fastställs för en försäkrad. Pensionsrätt fastställs årligen och grundas främst på vad som utgör pensionsgrundande inkomst enligt 59 kap. SFB.

Pensionsrätt grundas även på det som kallas pensionsgrundande belopp. Pensionsgrundande belopp beräknas av Pensionsmyndigheten för personer som kan antas ha gått miste om inkomster som är pensionsgrundande (60 kap. SFB).

Pensionsgrundande belopp kan beräknas för

  • barnår
  • studier
  • plikttjänstgöring
  • sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Ersättningar och inkomster som är pensionsgrundande är i regel också underlag för socialavgifter enligt SAL och underlag för den allmänna pensionsavgiften.

För vilka beräknas PGI?

PGI beräknas av Skatteverket på inkomster som den försäkrade har haft och som är pensionsgrundande (59 kap. 2 § SFB). Försäkrad för PGI är den som uppfyller kraven på arbete (4 kap. 2 och 3 §§ SFB). Socialförsäkringen är indelad i en bosättningsbaserad respektive arbetsbaserad del och PGI beräknas för den som arbetar i Sverige (6 kap. 6 § SFB). Det finns inget krav på bosättning i Sverige utan det är tillräckligt att någon har haft inkomster från arbete i Sverige. Det innebär exempelvis att om en person bosatt i Kina tar ett tillfälligt arbete för en svensk arbetsgivare i Sverige några veckor ska PGI beräknas på inkomsten och ligga till grund för framtida pensionsutbetalningar.

Skatteverket handlägger ärende om PGI och fastställer PGI i samband med beslut om slutlig skatt. Men det är Pensionsmyndighet som handlägger ärende vilka pensionsförmåner som ska betalas ut, om den försäkrade uppfyller lagens krav för att få arbetsbaserade förmåner.

Åldersgräns

Det finns vare sig någon nedre eller övre åldersgräns för möjligheten att tjäna in pensionsrätt. Det innebär att även för ett barn som har fått inkomster från arbete ska PGI beräknas, förutsatt att inkomsten uppgår till ett visst lägsta belopp. På samma sätt får den som gått i pension och har tagit ut hel ålderspension PGI beräknad på eventuella arbetsinkomster oavsett ålder. Dock finns här ett viktigt undantag som gäller personer som är födda före 1938. För dessa beräknas inte PGI (59 kap. 6 § SFB). Det beror på att personer födda före 1938 inte alls omfattas av det reformerade pensionssystemet. Enligt det tidigare pensionssystemet beräknades inte PGI från och med det år den försäkrade uppnådde 65 års ålder.

PGI för avlidna

PGI beräknas inte för det år som en person avlider. Undantag gäller dock vid överföring av pensionsrätt. En person kan välja att föra över sin pensionsrätt för premiepension till make, maka eller registerad partner. Anledningen kan vara att man vill föra över pensionsrätt till en make som har låg inkomst och därför kan antas få en låg pension. För det år när den som har begärt sådan överföring avlider ska PGI beräknas (59 kap. 7 § SFB).

Beloppsgräns

För att PGI ska beräknas krävs att summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgår till minst 42,3 procent av det prisbasbelopp som gäller för intjänandeåret (59 kap. 5 § andra stycket SFB). Det är samma beloppsgräns som vanligen gäller för skyldigheten att lämna inkomstdeklaration (30 kap. 1 § SFL).

Arbete i Sverige

Begreppet arbete i Sverige är centralt för att avgöra om en person är försäkrad och om PGI ska beräknas. Med det avses i första hand förvärvsarbete i verksamhet här i landet (6 kap. 2 § SFB). Det ska vara arbete som rent fysiskt utförs i Sverige. Observera att EU-rätten som gäller för EU:s medlemsstater, EES-länderna Norge, Island och Liechtenstein samt för Schweiz kan medföra begränsningar av reglerna i svensk rätt (2 kap. 5 § SFB). Om en person p.g.a. av EU-rätten ska omfattas av lagstiftningen i en annan medlemsstat är den personen inte försäkrad för arbetsbaserade förmåner (4 kap. 5 § SFB). PGI ska då inte beräknas även om personen utfört arbete i Sverige. Även avtal med andra stater om social trygghet, socialförsäkringskonventioner, gäller före svensk rätt. Hur de olika regelverken blir tillämpliga kan sammanfattas enligt följande:

  • I första hand gäller EU-rätten.
  • Om inte EU-rätten ska tillämpas men det finns en socialförsäkringskonvention, gäller konventionen.
  • Om vare sig EU-rätten eller en konvention ska tillämpas gäller svensk rätt.

Arbetslandets lag ska tillämpas

Enligt alla regelverken är huvudregeln att en person omfattas av lagstiftningen i det land där personen arbetar. Man säger att arbetslandets lag ska tillämpas. Det finns undantag från den huvudregeln i samband med att en person sänds ut av en arbetsgivare eller annan utgivare för arbete i ett annat land. Personen kan då vara fortsatt omfattad av lagstiftningen i det land vars socialförsäkring personen tillhörde före utsändningen. Ytterligare regler för att bestämma försäkringstillhörigheten finns i EU-rätten.

Regler om vilket lands socialförsäkring som ska tillämpas har betydelse också för i vilket land som socialavgifter ska betalas. Du kan läsa mer om bestämmelserna för vilket lands lagstiftning som ska gälla i olika situationer på sidorna som behandlar socialavgifter i internationella sammanhang.

PGI för arbetsinkomst där det inte framgår vem som är utbetalare

Även inkomst av anställning avseende arbete i Sverige som en försäkrad har redovisat i sin inkomstdeklaration där det inte framgår vem som har utgett ersättningen eller vem som ska betala arbetsgivaravgifter ska det beräknas PGI på. Enbart den omständigheten att Skatteverket saknar uppgifter om vem som utgett ersättning för arbete innebär inte att Skatteverket kan underlåta att ta upp inkomsten vid beräkning av PGI eller kräva personen på egenavgifter.

PGI för arbetsinkomst när tillstånd att arbeta i Sverige saknas

PGI ska beräknas på arbetsinkomster som tjänats in på arbete i Sverige för den som är försäkrad oavsett om personen har rätt att vistas eller arbeta här i landet. En person som arbetar i Sverige trots att erforderliga tillstånd saknas är socialförsäkrad men saknar rätt till arbetsbaserade förmåner förutom rätt till arbetsskadeersättning. Varken av lagtext eller förarbete framgår det om ett beslut om PGI är att jämställa med en arbetsbaserad förmån som omfattas av begränsningen i 6 kap. 14 § SFB. Det är Skatteverkets uppfattning att den som är försäkrad (omfattas av den arbetsbaserade försäkringen) har rätt till beräkning av PGI på arbetsinkomst som tjänats in på arbete i Sverige oavsett om personen har rätt att vistas eller arbeta här i landet. Det innebär att Skatteverket fattar beslut om PGI för inkomster som tjänats in i Sverige utan att kontrollera om den som ska beskattas för inkomsten har rätt att arbeta i Sverige.

Takbeloppet – inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp är inte pensionsgrundande

En persons pensionsgrundande inkomst för ett år (intjänandeåret) utgörs av summan av inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbetet för det året. Det finns dock en takregel som säger att vid PGI-beräkningen ska det bortses från inkomster som sammanlagt överstiger 7,5 inkomstbasbelopp under intjänandeåret (59 kap. 4 § andra stycket SFB).

Vid PGI-beräkningen ska avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade ska betala (59 kap. 36 § andra stycket SFB). Den allmänna pensionsavgiften är 7 % av inkomsten.

Du kan läsa mer om PGI-taket och om avdrag för allmän pensionsavgift på sidan Hur ska PGI beräknas?

Förfarandet

Skatteverket beslutar om PGI för varje år som en person har varit försäkrad och haft sådana inkomster här i landet som är pensionsgrundande (59 kap. 2 § SFB). Beslutet om PGI finns angivet på beskedet om slutlig skatt för den enskilde (58 kap. 9 § SFB).

Du kan läsa mer om beslut om PGI samt hur man begär omprövning och överklagar beslutet:

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. [1]
  • Proposition 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk [1]

Ställningstaganden

  • Rätten till PGI när tillstånd att arbeta saknas [1]

Referenser inom pensionsgrundande inkomst (pgi)