Mervärdesskattedeklaration

Köparen har dragit av felaktigt debiterad mervärdesskatt

En köpare som är i god tro och som har dragit av felaktigt debiterad mervärdesskatt ska delvis befrias från ett skattetillägg om säljaren redovisat och betalat in den debiterade mervärdesskatten (Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg vid avdrag för felaktigt debiterad mervärdesskatt).

Ställningstagandet kan inte tillämpas om säljaren fått anstånd med betalning av skatten på grund av lagen (2009:99) om anstånd med inbetalning av skatt i vissa fall eftersom skatten då inte är betald. Enligt Skatteverket ska dock befrielse i ett sådant fall medges ned till en fjärdedel av fullt skattetillägg, under förutsättning att köparen och säljaren inte kommit överens om den felaktiga debiteringen i syfte att undanhålla skatt.

Storleken på befrielsen

Skatteverket ska befria på följande sätt:

• Befria ned till en fjärdedels skattetillägg.
• Om en fjärdedels skattetillägg överstiger 140 000 kr ska Skatteverket befria genom att sätta ned skattetillägget till 140 000 kr.

Undantag från befrielse

Skatteverket ska inte befria från skattetillägg om köparen och säljaren kommit överens om att säljaren felaktigt ska debitera köparen mervärdesskatt i syfte att undanhålla skatt.

Intyg från säljaren att skatten har betalats in

Normalt räcker det med att köparen kommer in med ett intyg från säljaren om att denne har redovisat och betalat beloppet. En förutsättning för att Skatteverket ska acceptera intyget är att den felaktigt debiterade skatten ryms inom den utgående skatt som säljaren redovisat.

Rättsfall: köparen har dragit av felaktigt debiterad mervärdesskatt

En köpare hade i period mars 2005 dragit av ett belopp som felaktigt debiterats som mervärdesskatt. Säljaren hade redovisat och betalat in beloppet till staten. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att ett fullt skattetillägg på drygt 590 000 kr inte stod i rimlig proportion till felet. Även vid befrielse ned till en fjärdedels skattetillägg, d.v.s. knappt 150 000 kr, ansåg domstolen att beloppet inte stod i rimlig proportion till felet. Domstolen befriade därför köparen helt från skattetillägget (RÅ 2009 ref. 73).

Enligt nu gällande lagstiftning hade domstolen inte behövt befria helt för att komma ifrån ett orimligt skattetillägg. Att Skatteverket numera kan befria ned till en lägre nivå än en fjärdedels skattetillägg framgår av vad som står under rubriken Storleken på befrielsen.

Köparen har vid omvänd betalningsskyldighet inte redovisat utgående mervärdesskatt när säljaren felaktigt har debiterat mervärdesskatt

En köpare som är i god tro och som vid omvänd betalningsskyldighet har dragit av felaktigt debiterad mervärdesskatt men inte redovisat utgående mervärdesskatt ska delvis befrias från ett skattetillägg på den utgående skatten om säljaren redovisat och betalat in den debiterade mervärdesskatten. Om köparen vid omvänd betalningsskyldighet varken redovisat ingående eller utgående mervärdesskatt ska underlaget för skattetillägg på den utgående skatten kvittas mot den ingående skatten innan ett skattetillägg eventuellt kan tas ut. Jämför med vad som står om omvänd betalningsskyldighet på sidan Kvittning under rubriken Unionsinternt förvärv och på sidan Vilka tjänster omfattas under rubriken Förutsättningar för den omvända betalningsskyldigheten.

Storleken på befrielsen

Skatteverket ska befria på följande sätt:

• Befria ned till en fjärdedels skattetillägg.
• Om en fjärdedels skattetillägg överstiger 140 000 kr ska Skatteverket befria genom att sätta ned skattetillägget till 140 000 kr.

Undantag från befrielse

Skatteverket ska inte befria från skattetillägg om köparen och säljaren kommit överens om att säljaren felaktigt ska debitera köparen mervärdesskatt i syfte att undanhålla skatt.

Intyg från säljaren att skatten har betalats in

Normalt räcker det med att köparen kommer in med ett intyg från säljaren om att denne har redovisat och betalat beloppet. En förutsättning för att Skatteverket ska acceptera intyget är att den felaktigt debiterade skatten ryms inom den utgående skatt som säljaren redovisat.

Säljare och köpare har felaktigt tillämpat reglerna om omvänd betalningsskyldighet

Delvis befrielse blir även aktuellt i det motsatta fallet när säljare och köpare felaktigt tillämpat reglerna om omvänd betalningsskyldighet. Säljaren har i detta fall lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa utgående mervärdesskatt.

Under förutsättning att köparen har redovisat och betalat mervärdeskatt enligt reglerna om omvänd betalningsskyldighet så finns det skäl att medge delvis befrielse med anledning av den minskade risken för skattebortfall. Det finns inget krav på att köparen måste visa upp kreditfaktura för att få ändra sin redovisning av utgående mervärdesskatt. Däremot ska säljaren ställa ut en ny faktura med endast utgående mervärdesskatt, vilket medför en avdragsrätt för ingående mervärdesskatt hos köparen i den period då fakturering skett.

Staten har inte i någon av situationerna gjort någon förlust (jfr. prop. 2007/08:25 s. 96).

Storleken på befrielsen

Skatteverket ska befria på följande sätt (jfr Skatteverkets ställningstagande Skattetillägg vid avdrag för felaktigt debiterad mervärdesskatt).

• Befria ned till en fjärdedels skattetillägg.
• Om en fjärdedels skattetillägg överstiger 140 000 kr ska Skatteverket befria genom att sätta ned skattetillägget till 140 000 kr.

Undantag från befrielse

Skatteverket ska inte befria från skattetillägg om köparen och säljaren kommit överens om att säljaren felaktigt ska tillämpa omvänd betalningsskyldighet i syfte att undanhålla skatt.

Intyg från köparen att skatten har redovisats och betalats

Normalt räcker det med att säljaren kommer in med ett intyg från köparen om att denne har redovisat och betalat beloppet. En förutsättning för att Skatteverket ska acceptera intyget är att den oredovisade utgående skatten ryms inom den utgående skatt som köparen redovisat.

Vid fel inom en koncern

Vid fel inom en koncern kan det finnas skäl att befria delvis från ett skattetillägg.

Inte debiterat mervärdesskatt

Om ett företag inom en koncern felaktigt inte debiterat ett annat koncernföretag mervärdesskatt ska Skatteverket befria ned till en fjärdedels skattetillägg.

En förutsättning för att Skatteverket ska befria är att det andra koncernföretaget har full avdragsrätt för mervärdesskatten.

För koncernen som helhet har ingen skattelättnad uppkommit och det är därför oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg.

När sänkt ingående mervärdesskatt eller höjd utgående mervärdesskatt leder till sänkt inkomstskatt

Om Skatteverket sänker ingående skatt eller höjer utgående skatt och detta beslut med automatik leder till en ändring av inkomstbeskattningen och därmed sänkt inkomstskatt ska Skatteverket i vissa situationer delvis befria från ett fullt skattetillägg.

Det underlag som skattetillägget ska beräknas på bestäms nämligen utan hänsyn till den sänkta inkomstskatten (49 kap. 19 § SFL), vilket innebär att det i vissa fall är oskäligt att ta ut skattetillägg med ett fullt belopp (Skatteverkets ställningstagande om delvis befrielse när ändringen medför en avdragsrätt).

Underskott minskar eller avdrag periodiseras

Skatteverket ska befria även om avdraget innebär att ett underskott i näringsverksamhet ökar eller att avdraget ska periodiseras.

Handelsbolag och kommanditbolag

Ett handels- eller kommanditbolag är inte skattesubjekt vid inkomstbeskattningen. Trots det ska Skatteverkets ställningstagande om delvis befrielse när ändringen medför en avdragsrätt tillämpas på handels- och kommanditbolag.

Även ett handels- eller kommanditbolag kan därför befrias delvis från ett skattetillägg i denna situation trots att det inte är bolaget utan delägarna som får avdraget vid sin inkomstbeskattning.

Exempel på situationer

Dessa situationer är exempel på när skattebeloppet med automatik ska dras av vid inkomstbeskattningen.

• Köparen vägras avdrag för ingående skatt men beloppet är en kostnad i näringsverksamheten.
• Säljaren påförs utgående skatt. Säljaren har debiterat mervärdesskatt men redovisat hela fakturan inklusive mervärdesskatten som inkomst i näringsverksamheten.
• Säljaren påförs utgående skatt. Säljaren har felaktigt inte debiterat mervärdesskatt. Fakturabeloppet har redovisats som inkomst i näringsverksamheten (se Rättelser i efterhand).
• Uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.

Skatteverket ska i dessa situationer tillämpa bedömningen i ställningstagandet om delvis befrielse när ändringen medför en avdragsrätt.

Ställningstagandet ska även tillämpas när den skattetilläggsgrundande ändringen av mervärdesskatten medför att ett belopp som motsvarar mervärdesskatten medges som avdrag för lönekostnader vid inkomstbeskattningen. Delvis befrielse ska ges utan något krav på att lönebeskattning verkligen sker hos den anställde.

Normalt befria ned till trefjärdedels skattetillägg

Utgångspunkten är att Skatteverket i dessa situationer ska befria ned till tre fjärdedelar av ett fullt skattetillägg (SOU 2009:58 s. 546–547). I normalfallet motsvarar det ungefär den skatt som den uppgiftsskyldiga hade undgått att betala om felet inte hade upptäckts.

I vissa fall befria ned till ett halvt skattetillägg

Om den uppgiftsskyldiga enbart hade undgått att betala cirka hälften av skatten på den oriktiga uppgiften om felet inte upptäckts, ska Skatteverket befria ned till ett halvt skattetillägg. Detta gäller t.ex. om den uppgiftsskyldiga är en fysisk person och den övervägande delen (mer än hälften) av avdraget för skatten även reducerar statlig inkomstskatt.

Även handelsbolag och kommanditbolag kan ges halv befrielse om den övervägande delen av avdraget för skatten även reducerar statlig inkomstskatt för delägarna. Beräkningen sker för delägarna tillsammans.

Undantag från befrielse

Skatteverket ska inte befria när ett skattetillägg tas ut med en lägre procentsats på grund av periodiseringsfel.

Skatteverket ska inte heller befria från ett skattetillägg när den uppgiftsskyldiga

• redan har gjort avdrag för skatten
• blir skönsbeskattad på grund av att denna inte lämnat deklaration.

När det finns skäl att befria på annan grund

Om det även finns skäl till befrielse från ett skattetillägg på annan grund ska Skatteverket inte tillämpa ställningstagandet om delvis befrielse när ändringen medför en avdragsrätt utan göra en fristående bedömning i det enskilda fallet.

Avdrag före frivillig skattskyldighet inträder under uppförandeskede

Om en uppgiftsskyldig gjort avdrag för ingående skatt på kostnader för ny-, till- och vissa ombyggnader av verksamhetslokaler (uppförandeskede) utan att vara frivilligt skattskyldig är det oskäligt att ta ut skattetillägg med fullt belopp om den uppgiftsskyldiga senare efter att ha blivit frivilligt skattskyldig får avdrag för den ingående skatten, eftersom felet är av periodiseringsliknande karaktär (jfr Skatteverkets ställningstagande Frivillig skattskyldighet och skattetillägg).

Skatteverket ska i den situationen befria ned till en fjärdedels skattetillägg. En förutsättning för delvis befrielse är att det står klart att avdraget ska medges under en senare period med anledning av att frivillig skattskyldighet inträtt. Om så inte är fallet kan den uppgiftsskyldige begära omprövning av skattetillägget efter det att skattskyldigheten inträtt och avdrag medges. Om skattskyldigheten under ett uppförandeskede inträder successivt för olika delar av fastigheten medför det att förutsättningarna för delvis befrielse uppkommer successivt.

Om den uppgiftsskyldiga gjort avdrag för ingående mervärdesskatt med ett högre belopp än vad Skatteverket ger retroaktivt avdrag för kan det på resterande belopp bli aktuellt att medge befrielse ned till tre fjärdedels skattetillägg på grund av att sänkt ingående skatt leder till sänkt inkomstskatt (jfr Skatteverkets ställningstagande Frivillig skattskyldighet och skattetillägg).

Oriktig uppgift efter felaktig registrering till mervärdesskatt

När Skatteverket felaktigt registrerat en person för mervärdesskatt kan detta innebära att personen senare lämnar en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration. Bedömningen av oriktig uppgift som lämnats i mervärdesskattedeklarationen ska göras utan att beakta de uppgifter som lämnats i ansökan om registrering. Den särskilda utredningsskyldigheten kan därför inte väckas av de uppgifter som lämnas i ansökan. Om personen i sin ansökan lämnat tillräckligt med uppgifter för att Skatteverket ska kunna se att verksamheten inte är mervärdesskattepliktig kan det finnas skäl att helt eller delvis befria från skattetillägget (prop. 2010/11:165 s. 937). Hur stor befrielse som ska medges får bedömas i det enskilda fallet.

Räkenskapsfel

Om ett fel i en skattedeklaration beror på ett räkenskapsfel i bokföringen som skulle ha upptäckts senast vid bokslutet ska Skatteverket befria helt från ett skattetillägg. Detta gäller oavsett skatte­tilläggets storlek (RÅ 2008 ref. 1).

Vad är ett räkenskapsfel?

Räkenskapsfel är ett uppenbart förbiseende i en inte avslutad bokföring (prop. 1977/78:136 s. 222), t.ex.

• felräkning
• misskrivning
• konterings­fel
• fel vid avläsning av datalistor
• fel vid omräk­ning
• fel överföring av poster.

Bevisbördan för att felet inte skulle upptäckas vid bokslutet

Endast om det framstår som klart att räkenskapsfelet inte skulle ha upptäckts senast vid bokslutet ska skattetillägg tas ut.

Det är Skatteverket som ska visa att bokföringen inte är ordnad på sådant sätt att felet normalt inte skulle upptäckas senast vid bokslutet (RÅ 2008 ref. 73).

Deklarationsfel

Att föra över fel siffror från räkenskaperna till en deklaration (deklarationsfel) är enligt Skatteverkets uppfattning inte att jämställa med ett räkenskapsfel. Frågan om befrielse ska i ett sådant fall prövas på vanligt sätt.

Datorprogram innehåller fel

Information om när ett fel i ett datorprogram kan utgöra skäl för hel eller delvis befrielse från skattetillägg hittar du på sidan Datorprogram innehåller fel.

Upprepade fel i flera perioder

Delvis befrielse kan bli aktuell när en oriktig uppgift upprepats vid flera tillfällen i olika deklarationer innan felet upptäcks av Skatteverket. Så kan vara fallet när en oriktig uppgift beror på en missuppfattning av skattereglerna eller fel i ett datorprogram och felet upprepas innan det upptäcks (prop. 2002/03:106 s. 239-240). Felet är kanske inte ursäktligt men det sammanlagda skattetillägget kan framstå som oskäligt i förhållande till felets art.

Exempel: olika stora belopp varje period

En uppgiftsskyldig har lämnat oriktig uppgift genom att under fyra sammanhängande redovisningsperioder göra avdrag för ingående skatt på samma typ av kostnaden en period för tidigt med beloppen 50 000, 65 000, 60 000 och 65 000 kr.

Skattetillägg ska tas ut på beloppen i respektive period med 2 procent eftersom det är fråga om periodiseringsfel.

Kvittning är inte tillåten (49 kap 19 § SFL). Om skattetillägget blir oskäligt på grund av kvittningsförbudet kan det finnas grund för att befria helt eller delvis (prop. 2002/03:106 s. 239–240).

Vid bedömning av om ett skattetillägg är oskäligt ska Skatteverket för varje period jämföra den skatt som redovisats med den skatt som rätteligen skulle ha redovisats.

Skatteverket kan befria enligt följande.

Period	1	2	3	4
Deklaration	50 000	65 000	60 000	65 000
Skatteverkets beslut	0	50 000	65 000	60 000
Skillnad	+50 000	+15 000	-5 000	+5 000
Underlag för skattetillägg	50 000	65 000	60 000	65 000
Befrielse	Ingen	Halv	Hel	Ned till en fjärdedel

Period 1: Skattetillägg ska tas ut med 2 procent på 50 000 kr. Någon befrielse ska inte medges.

Period 2: Skattetillägg tas ut med 2 procent på 65 000 kr. Höjningen i perioden är dock endast 15 000 kr. Skatteverket ska därför befria ned till ett halvt skattetillägg eftersom den ytterligare skatt som ska tas ut är betydligt lägre än underlaget för skattetillägget.

Period 3: Ingående skatt har redovisats med 60 000 kr i stället för 65 000 kr. Den uppgiftskyldiga får därför tillbaka 5 000 kronor i denna period. Skatteverket ska helt befria från skattetillägget.

Period 4: Skattetillägg tas ut med 2 procent på 65 000 kr. Höjningen i perioden är dock endast 5 000 kr. Skatteverket ska därför befria ned till en fjärdedels skattetillägg eftersom den ytterligare skatt som ska tas ut är väsentligt mycket lägre än underlaget för skattetillägget.

Exempel: lika stora belopp varje period

Om det upprepade felet avser belopp som är lika stora varje period, t.ex. då mervärdesskatt på hyror dras av en period för tidigt, är principen för befrielse densamma som i det föregående exemplet.

För den första perioden ska Skatteverket ta ut ett fullt periodiseringsskattetillägg på 2 procent.

För övriga perioder ska Skatteverket befria helt från skattetillägget eftersom Skatteverket inte tar ut någon ytterligare skatt dessa perioder.

Kopierarfall (deklarationen är identisk med den för perioden innan)

Skatteverket anser att det inte finns skäl att generellt delvis befria från ett skattetillägg i kopierarfall, d.v.s. när en uppgiftsskyldig lämnat oriktig uppgift genom att felaktigt lämna en mervärdesskattedeklaration som är identisk med den för perioden innan. Utgångspunkten är därför att ett fullt skattetillägg ska tas ut i denna situation. Frågan om befrielse kan medges på annan grund får i vanlig ordning prövas i det enskilda fallet.

Felperiodisering till nackdel

En ingående mervärdesskatt som dras av under en senare period utgör ett periodiseringsfel. När den felaktiga redovisningen i en sådan situation inte inneburit någon fördel för den uppgiftsskyldiga framstår det som oskäligt att ta ut ett skattetillägg. Hel befrielse ska därför medges.

En oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter

Skattetillägg ska inte tas ut om en oriktig uppgift framgår av avstämningsuppgifter (49 kap. 10 § 1 SFL). Definitionen av vad som är avstämningsuppgifter finns i 49 kap. 10 e § i SFL.

Om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter ska undantaget i 49 kap. 10 § 1 SFL inte tillämpas.

Delvis befrielse i vissa fall

Det finns kontrollmaterial som inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter men som ändå kan sägas vara av avstämningskaraktär. Likaså kan det finnas annat kontrollmaterial som minskar risken för ett skatteundandragande. Det kan därför i vissa fall vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg om en oriktig uppgift framgår av annat kontrollmaterial än avstämningsuppgifter (prop. 2014/15:131 s. 223 och 248 ).

Skatteverket har i ställningstaganden bedömt situationer där det kan vara oskäligt att ta ut ett fullt skattetillägg.

En oriktig uppgift framgår av uppgifter i VIES

Skatteverket anser att om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av VIES-uppgifter finns det skäl att befria ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg. Detta gäller dock inte vid skönsbeskattning.

Uppgifter i VIES omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom det definieras i 49 kap. 10 e § SFL. Uppgifterna i VIES är dock av avstämningskaraktär. Skatteverket anser att risken för ett skatteundandragande är liten om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter i VIES som har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång. Det finns därför skäl att delvis befria från ett fullt skattetillägg även om det krävs en utredning för att rätta den oriktiga uppgiften.

Exempel: varken utgående eller ingående mervärdesskatt har redovisats för en leverans från ett annat EU-land, rätt till avdrag för ingående skatt föreligger helt eller delvis

I VIES finns uppgifter om att leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster har skett från ett annat EU-land till ett svenskt företag. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har varken redovisat utgående eller ingående mervärdesskatt på leveransen i sin deklaration. Genom att inte ha redovisat den utgående mervärdesskatten har företaget lämnat en oriktig uppgift. Den utgående och ingående mervärdesskatten avser i detta fall samma fråga och samma period. Därmed ska den ingående mervärdesskatten kvittas mot den utgående mervärdesskatten när Skatteverket ska bestämma det underlag som skattetillägget ska beräknas på (49 kap. 19 § SFL).

Om företaget har rätt till fullt avdrag för den ingående mervärdesskatten finns det därmed inte något underlag att beräkna skattetillägget på och något skattetillägg ska därför inte tas ut.

Om företaget endast har rätt till delvis avdrag för den ingående mervärdesskatten ska skattetillägget beräknas med 20 procent på den överskjutande utgående mervärdesskatten och befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av VIES-uppgifter.

Exempel: utgående och ingående mervärdesskatt har inte redovisats för en leverans från ett annat EU-land, rätt till avdrag för ingående skatt saknas

I VIES finns uppgifter om att en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster har skett från ett annat EU-land till ett svenskt företag. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har inte redovisat utgående och ingående mervärdesskatt för en leverans från ett annat EU-land. Skatteverket ställer en fråga till företaget om varför någon mervärdesskatt inte har redovisats för ett förvärv från ett annat EU-land. Av svaret framgår att köpet gäller en personbil som företaget saknar rätt till avdrag för.

Företaget har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa utgående mervärdesskatt på leveransen. Eftersom företaget inte har rätt till något avdrag för ingående mervärdesskatt på leveransen kan underlaget för skattetillägg inte reduceras genom att ingående mervärdesskatt kvittas mot utgående mervärdesskatt.

Skatteverket ska därför ta ut skattetillägg med 20 procent på den utgående mervärdesskatten. Befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg eftersom felet framgår av VIES.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av VIES-uppgifter.

Exempel: utgående mervärdesskatt har inte redovisats men ingående mervärdesskatt har dragits av för en leverans från ett annat EU-land

I VIES finns uppgifter om att en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster har skett från ett annat EU-land till ett svenskt företag. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har redovisat ingående mervärdesskatt men har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa den utgående mervärdesskatten på leveransen i sin deklaration. Det finns därför skäl för att ta ut ett skattetillägg på den oredovisade utgående mervärdesskatten.

Vid en avstämning mot VIES framgår att den utgående mervärdesskatten i deklarationen, som gäller förvärv från andra EU-länder, inte stämmer överens mot uppgifterna i VIES.

Skattetillägg ska tas ut med 20 procent på den oredovisade utgående mervärdesskatten och befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av VIES-uppgifter.

Exempel: rätt utgående men fel ingående mervärdesskatt har redovisats för en leverans från ett annat EU-land

I VIES finns uppgifter om att en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster har skett från ett annat EU-land till ett svenskt företag. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har redovisat utgående och ingående mervärdesskatt för en leverans från annat EU-land. Efter Skatteverkets utredning framkommer det att företaget inte har rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatten. Företaget har därmed lämnat en oriktig uppgift. Anledningen till att företaget inte har rätt till avdraget kan vara att företaget har blandad verksamhet eller att mervärdesskatten avser ett inköp av en personbil där avdragsrätt saknas.

Utgångspunkten är därför att Skatteverket ska ta ut skattetillägg med 20 procent av den felaktigt redovisade ingående mervärdesskatten. Skatteverket anser att delvis befrielse inte ska ges även om det finns uppgifter i VIES om leveransen eftersom felet normalt inte framgår av VIES.

I en sådan situation kan dock Skatteverket i vissa fall delvis befria från ett skattetillägg om den skattetilläggsgrundande ändringen medför en sänkt inkomstskatt.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av VIES-uppgifter.

Exempel: en felaktig redovisning av ingående mervärdesskatt kommer in efter förfrågan när utgående och ingående mervärdesskatt först inte har redovisats för en leverans från ett annat EU-land

I VIES finns uppgifter om att leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster har skett från ett annat EU-land till ett svenskt företag. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har varken redovisat utgående eller ingående mervärdesskatt i sin deklaration. Genom att inte ha redovisat den utgående mervärdesskatten har företaget lämnat en oriktig uppgift.

Skatteverket ställer en fråga till företaget om varför företaget inte har redovisat någon mervärdesskatt för ett förvärv från ett annat EU-land. Företaget svarar genom att lämna in en ny deklaration där den utgående och ingående mervärdesskatten redovisas.

Skatteverket fortsätter att utreda redovisningen i deklarationen och då framkommer det att företaget saknar rätt till avdrag för hela den ingående mervärdesskatten.

Företaget har lämnat två oriktiga uppgifter genom att

• innan Skatteverket startade sin utredning underlåta att redovisa utgående mervärdesskatt
• i den deklaration som kom in efter utredning yrka avdrag för ingående mervärdesskatt som företaget inte har rätt till.

Skatteverket ska därför ta ut skattetillägg med 20 procent på den utgående mervärdesskatten. Befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg eftersom felet framgår av VIES.

Skatteverket ska vidare ta ut skattetillägg med 20 procent på den felaktigt redovisade ingående mervärdesskatten. Detta fel framgår inte av VIES och någon befrielse med stöd av Skatteverkets ställningstagande om när en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av VIES-uppgifter ska därför inte ges.

Delvis befrielse kan dock i vissa fall ges om den skattetilläggsgrundande ändringen medför en sänkt inkomstskatt.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av VIES-uppgifter.

En oriktig uppgift framgår av uppgifter från Tullverket om import

Skatteverket anser att om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import finns det skäl att befria ned till en fjärdedel av ett fullt skattetillägg. Detta gäller dock inte vid skönsbeskattning.

Uppgifter från Tullverket om import omfattas inte av begreppet avstämningsuppgifter såsom de definieras i 49 kap. 10 e § SFL.

Uppgifterna från Tullverket är dock av avstämningskaraktär. Om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import, som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång, anser Skatteverket att risken för ett skatteundandragande är liten. Det finns därför i sådana fall skäl att delvis befria från ett skattetillägg även om det krävs en utredning för att rätta den oriktiga uppgiften. Detta gäller även om det under utredningen framkommer att beskattningsunderlaget för importen blir högre än enligt de redovisade uppgifterna från Tullverket, t.ex. på grund av bikostnader.

Exempel: varken utgående eller ingående mervärdesskatt har redovisats vid import, rätt till avdrag för ingående skatt föreligger helt eller delvis

Tullverket har lämnat uppgifter om ett svenskt företags import. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har varken redovisat utgående eller ingående mervärdesskatt i sin deklaration. Genom att inte ha redovisat den utgående mervärdesskatten har företaget lämnat en oriktig uppgift. Den utgående och ingående mervärdesskatten avser i detta fall samma fråga och samma period. Därmed ska den ingående mervärdesskatten reducera (kvittas mot) den utgående mervärdesskatten när man bestämmer det underlag som skattetillägget ska beräknas på (49 kap. 19 § SFL).

Om företaget har rätt till fullt avdrag för den ingående mervärdesskatten finns det därmed inte något underlag att beräkna skattetillägget på och något skattetillägg ska därför inte tas ut.

Om företaget endast har rätt till delvis avdrag för den ingående mervärdesskatten ska Skatteverket ta ut skattetillägg med 20 procent på den överskjutande utgående mervärdesskatten och befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg. Detta eftersom oredovisad utgående mervärdesskatt framgår av uppgifterna från Tullverket om import.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import.

Exempel: utgående och ingående mervärdesskatt har inte redovisats vid import, rätt till avdrag för ingående skatt saknas

Tullverket har lämnat uppgifter om ett svenskt företags import. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har varken redovisat utgående eller ingående mervärdesskatt vid import. Skatteverket ställer en fråga till företaget om varför företaget inte har redovisat någon mervärdesskatt. Av svaret framgår att köpet gäller en personbil som företaget saknar rätt till avdrag för.

Företaget har lämnat en oriktig uppgift genom att inte redovisa utgående skatt på importen. Eftersom företaget inte har rätt till något avdrag för ingående mervärdesskatt ska Skatteverket ta ut skattetillägg med 20 procent på den utgående mervärdesskatten. Befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg eftersom felet framgår av Tullverkets uppgifter om import.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import.

Exempel: utgående mervärdesskatt har inte redovisats men ingående mervärdesskatt har dragits av för import

Tullverket har lämnat uppgifter om ett svenskt företags import. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har redovisat ingående mervärdesskatt men har lämnat oriktig uppgift genom att inte redovisa den utgående mervärdesskatten på import i sin deklaration. Det finns därför skäl för att ta ut ett skattetillägg på den oredovisade utgående mervärdesskatten.

Vid avstämning mot uppgifterna från Tullverket framgår det att företaget inte har redovisat utgående mervärdesskatt på import.

Skatteverket ska ta ut skattetillägg med 20 procent på den oredovisade utgående mervärdesskatten och befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import.

Exempel: rätt utgående men fel ingående mervärdesskatt har redovisats för import

Tullverket har lämnat uppgifter om ett svenskt företags import. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har redovisat utgående och ingående mervärdesskatt för en import. Efter Skatteverkets utredning framkommer det att företaget inte har rätt till avdrag för den ingående mervärdesskatten. Företaget har därmed lämnat en oriktig uppgift. Anledningen till att företaget inte har rätt till avdraget kan vara att företaget har blandad verksamhet eller att mervärdesskatten avser ett inköp av en personbil där avdragsrätt saknas.

Utgångspunkten är därför att Skatteverket ska ta ut skattetillägg med 20 procent av den felaktigt redovisade ingående mervärdesskatten. Skatteverket anser att delvis befrielse inte ska ges även om det finns uppgifter om import eftersom felet normalt inte framgår av Tullverkets uppgifter

I en sådan situation kan dock Skatteverket i vissa fall delvis befria från skattetillägg om den skattetilläggsgrundande ändringen medför sänkt inkomstskatt.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import.

Exempel: en felaktig redovisning av ingående mervärdesskatt kommer in efter förfrågan när utgående och ingående mervärdesskatt först inte har redovisats för import

Tullverket har lämnat uppgifter om ett svenskt företags import. Uppgifterna har varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från beskattningsårets utgång.

Det svenska företaget har varken redovisat utgående eller ingående mervärdesskatt på leveransen i sin deklaration. Genom att inte ha redovisat den utgående mervärdesskatten har företaget lämnat en oriktig uppgift.

Skatteverket ställer en fråga till företaget om varför utgående mervärdesskatt inte har redovisats för importen. Företaget svarar genom att lämna in en ny deklaration där den utgående och ingående mervärdesskatten redovisas.

Skatteverket fortsätter att utreda redovisningen i deklarationen och då framkommer det att företaget saknar rätt till avdrag för hela den ingående mervärdesskatten.

Företaget har lämnat två oriktiga uppgifter genom att

• innan Skatteverket startade sin utredning underlåta att redovisa utgående mervärdesskatt
• i den deklaration som kom in efter att utredningen påbörjats yrka avdrag för ingående mervärdesskatt som företaget inte har rätt till.

Skatteverket ska därför ta ut skattetillägg med 20 procent på den utgående mervärdesskatten. Befrielse ska ges ned till en fjärdedels skattetillägg eftersom felet framgår av uppgifter från Tullverket om import.

Skatteverket ska vidare ta ut skattetillägg med 20 procent på den felaktigt redovisade ingående mervärdesskatten. Detta fel framgår inte av uppgifter från Tullverket om import och någon befrielse ska inte ges med stöd av Skatteverkets ställningstagande om när en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import.

Delvis befrielse kan dock i vissa fall ges om den skattetilläggsgrundande ändringen medför en sänkt inkomstskatt.

Detta exempel är hämtat från Skatteverkets ställningstagande om när om en oriktig uppgift i en mervärdesskattedeklaration framgår av uppgifter från Tullverket om import.