Finns det en kontrolluppgiftsskyldighet för en utdelningsinkomst ska utbetalaren i de flesta fall även göra skatteavdrag från utdelningen. I vissa fall ska utbetalaren även göra skatteavdrag från annan avkastning.
För den som är begränsat skattskyldig ska inte utbetalaren göra preliminär skatteavdrag. I stället ska utbetalaren innehålla kupongskatt.
Vem som ska göra skatteavdrag från utdelning och annan avkastning är beroende av vem som betalar ut inkomsten och om det finns en kontrolluppgiftsskyldighet för inkomsten. Bl.a. har det betydelse om utbetalaren är en fysisk eller juridisk person.
Skyldigheten att göra skatteavdrag är knuten till skyldigheten att lämna kontrolluppgift. Det innebär att den som ska lämna kontrolluppgift på en utdelningsinkomst även ska göra skatteavdrag (10 kap. 15 § SFL).
Kontrolluppgift om utdelning ska lämnas för fysiska personer och dödsbon. Uppgiftsskyldig är den som har tillgodoräknat eller betalat ut avkastningen (19 kap. 3 § SFL). Detta gäller under förutsättning att utbetalaren är en annan juridisk person än ett dödsbo. Av förarbetena framgår vilka juridiska personer som avses (prop. 2001/02:25 s. 185).
Det innebär att följande juridiska personer ska lämna kontrolluppgift om utdelning:
Uppgifterna lämnas av den som har tillgodoräknat eller betalat ut utdelningen. Det innebär att värdepappersinstitut eller andra som förvarar värdepapper i depå eller registrerade på konto istället övertar skyldigheten att lämna kontrolluppgift och att göra skatteavdrag.
Huvudregeln innebär att utbetalaren av utdelning ska göra skatteavdrag om han eller hon är skyldig att lämna kontrolluppgift för inkomsten (10 kap. 15 § SFL). Vad som menas med en utdelning är inte definierat i inkomstskattelagen. Normalt avses ersättning i kontanter eller andra tillgångar till aktieägarna, andelsägare i värdepappersfonder och specialfonder och ekonomiska föreningar.
Skatteavdrag ska göras på annan avkastning som ingår i de kontrolluppgifter som lämnas om utdelning (19 kap. 1 § andra stycket SFL). En förutsättning för att utbetalaren ska göra skatteavdrag är att hen betalar ut avkastningen tillsammans med utdelningen.
Skyldighet att göra skatteavdrag för annan avkastning infördes i och med att skatteförfarandelagen trädde ikraft. För så kallade sammansatta instrument, exempelvis en aktieindexobligation, förekommer att avkastningen både kan avse ränta och annan avkastning. Samma regel gäller om det istället skulle förekomma ett sammansatt instrument med både utdelning och annan avkastning. Syftet med att införa skatteavdrag på vissa av de utbetalningar som är annan avkastning är bl.a. att förenkla redovisningen och få bättre överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt (prop. 2010/11:165 s. 338).
Det finns vissa generella undantag då utbetalaren inte ska göra något skatteavdrag från utdelning (10 kap. 16 § SFL). Skatteavdrag ska inte göras för
Du kan läsa mer om dessa undantag under avsnittet om gemensamma regler.
I 10 kap. 18 § SFL finns ytterligare ett antal undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag från utdelning.
Den som betalar ut utdelning från ett så kallat kupongbolag ska inte göra skatteavdrag (10 kap. 18 § SFL). Med kupongbolag avses ett bolag där styrelsen ansvarar för att en aktiebok förs på ett korrekt sätt vad gäller tillgänglighet, bevaring, registrering etc.
Undantaget gäller exemplevis för utdelningar från fåmansföretag och andra mindre bolag.
Däremot gäller andra regler för utdelningar på aktier i ett svenskt aktiebolag som är ett avstämningsbolag (1 kap. 10 § ABL). Vid utdelning från dessa bolag ska utbetalaren göra skatteavdrag. Med ett avstämningsbolag avses ett aktiebolag där aktierna är registrerade i ett avstämningsregister.
Utbetalaren av utdelning på andelar i en svensk ekonomisk förening ska inte göra något skatteavdrag. Denna utdelning är undantagen från skatteavdrag (10 kap. 18 § 2 SFL).
Ett bolag kan även göra utdelningar i annat än pengar s.k. sakutdelningar. Bland annat kan aktier, optioner m.m. delas ut till andelsägarna. Denna typ av utdelning är skattepliktig och kontrolluppgift för värdet ska lämnas.
Det utdelade värdepappret ska värderas till marknadsvärdet. Eftersom utdelningen inte görs i pengar ska däremot utbetalaren inte göra något skatteavdrag (10 kap. 15 § första stycket SFL).
I vissa fall kan ett företag dela ut aktier i det egna bolaget eller i ett dotterbolag utan att utdelningen är skattepliktiga. Detta brukar kallas en Lex ASEA-utdelning (42 kap. 16 § IL). Inte heller vid partiell fission ska utdelning genom andelar tas upp som intäkt (42 kap. 16b § IL).
Skatteverket har i en föreskrift undantagit dessa utdelningar från kontrolluppgiftsskyldighet (SKVFS 2013:23). När utdelningen är undantagen från beskattning ska inte någon kontrolluppgift lämnas. Av detta följer att inte heller något skatteavdrag ska göras.
Kontrolluppgift om utdelning behöver inte lämnas för pensionssparkonto. Av detta följer att inte heller något skatteavdrag ska göras (19 kap. 4 § SFL).
Den egendom som förvaras på ett investeringssparkonto beskattas inte på konventionellt sätt för en person eller dödsbo som är obegränsat skattskyldig. Någon kontrolluppgift ska inte lämnas för utbetalad utdelning. Av detta följer att utbetalaren inte heller ska göra något skatteavdrag från utdelning som betalas ut till ett investeringssparkonto (19 kap. 4 § SFL).
Undantaget gäller inte utdelning som betalas ut till ett investeringssparkonto som avser sådana kontofrämmande tillgångar som anges i 42 kap. 38 § IL.
För en person eller dödsbo som är begränsat skattskyldig och som innehar ett investeringsparkonto ska utbetalaren göra skatteavdrag på samma sätt som för en vanlig depå som innehas av en begränsat skattskyldig person.