Rättslig handlingsförmåga

Vad är rättslig handlingsförmåga?

Rättslig handlingsförmåga innebär att en person – fysisk eller juridisk – har rätt att agera i egen sak i en domstol eller hos någon annan myndighet. Vem som har rättslig handlingsförmåga beskrivs i reglerna om civilrättslig handlingsförmåga. Inom skatterätten har den som är deklarationsskyldig för skatter och avgifter alltid rättslig handlingsförmåga i sina skatteärenden.

Har omyndiga rättslig handlingsförmåga?

Eftersom en förmyndare eller en god man endast behöver fullgöra deklarationsplikten för dem de har under sin förvaltning (se 12 kap. 1 och 2 §§ FB) kan en omyndig ibland själv initiera ett omprövningsärende. Så är fallet för t.ex. en 16-åring som vill ompröva ett ärende om sin arbetsinkomst. Om en omyndig strax före sin myndighetsdag begär omprövning av ett beslut som rör annat än arbetsinkomst eller avkastning från inkomsten, ska denna begäran avvisas, oavsett om personen hunnit bli myndig innan Skatteverket beslutar i ärendet.

Om en förmyndare initierat ett omprövningsärende för sin myndling kan myndlingen givetvis agera i ärendet om han eller hon blir myndig under handläggningen av ärendet.

Vem agerar för dödsbon och andra juridiska personer?

Juridiska personer har rättslig handlingsförmåga.

Dödsbon företräds av dödsbodelägarna

Ett dödsbo är en juridisk person och har därför rättslig handlingsförmåga. Det är dödsbodelägarna som företräder boet (18 kap. 1 § ÄB). Dödsbodelägarna ska underteckna boets deklaration gemensamt, om ingen särskilt utnämnd person förvaltar den avlidnes egendom. Ett dödsbo som förvaltas av dödsbodelägarna kan utse en av delägarna som ombud att underteckna uppgifter i deklarationen (38 kap. 3 § andra stycket 3 SFL).

Handelsbolag företräds av sina delägare

Handelsbolag företräds av sina delägare, bolagsmännen, om inget annat har avtalats (2 kap. 17 § HBL). I HBL står det inte uttryckligt om det är möjligt för bolagsmännen att utse en utomstående person som firmatecknare. I registreringssammanhang är det numera accepterat med en sådan firmateckningsrätt ,under förutsättning att även en bolagsman angivits som behörig firmatecknare.

Kommanditbolag företräds av komplementären

En kommanditdelägare i ett kommanditbolag är inte behörig att företräda bolaget (3 kap. 7 § HBL). Företrädare för ett kommanditbolag är komplementären, d.v.s. den bolagsman som är obegränsat ansvarig för bolagets avtal och skulder.

Aktiebolag företräds av sin styrelse eller av firmatecknaren

Aktiebolag företräds normalt av sin styrelse (8 kap. 35 § ABL) eller, vilket är vanligast, av firmatecknaren. Uppgift om vem som är firmatecknare kan hämtas från Bolagsverket. Om ingen särskild firmateckning har anmälts menar man med ”styrelsen” den beslutande styrelsen. Detta innebär normalt att det för behörighet krävs att mer än hälften av styrelsens ledamöter måste skriva under (minst hälften om ordföranden ingår). Den verkställande direktören får alltid teckna bolagets firma beträffande uppgifter som ingår i den löpande förvaltningen (8 kap. 36 § ABL). Att underteckna skattedeklaration ingår enligt Skatteverkets uppfattning i ”löpande förvaltning”. Att underteckna en inkomstdeklaration ingår däremot inte i den löpande förvaltningen.

Vd är således bara behörig att underteckna bolagets inkomstdeklaration under förutsättning att han eller hon är ”särskild firmatecknare”, vilket för med sig att man får rättslig handlingsförmåga.

Ekonomiska föreningar företräds av sin styrelse eller firmatecknare

Ekonomiska föreningar företräds av sin styrelse eller av en särskilt utsedd firmatecknare (6 kap. 11 § lag (1987:667) om ekonomiska föreningar). Bestämmelserna om behörig företrädare är samma som gäller för aktiebolag ovan.