Svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Det finns också några överstatliga europeiska associationsformer som under vissa förutsättningar kan vara obegränsat skattskyldiga i Sverige.
Svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige (6 kap. 3 § IL).
En utländsk juridisk person kan inte vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Det är en skillnad i förhållande till vissa andra länder som i sin interna skattelagstiftning har bestämmelser som innebär att en utländsk juridisk person som har sin verkliga ledning i landet är obegränsat skattskyldig där. Vad som menas med verklig ledning är beroende av hur begreppet definieras i lagstiftningen och den praxis som finns i ett land som tillämpar en sådan bestämmelse. Det kan vara fråga om att den dagliga ledningen finns i landet eller att styrelsen har sitt egentliga säte där.
Bedömningen av om en juridisk person är svensk eller utländsk görs normalt utifrån formella kriterier. En juridisk person som är registrerad här i det svenska registret för en viss associationsform, t.ex. i Bolagsverkets register över svenska aktiebolag, är en svensk juridisk person. Om någon registrering inte existerar men platsen för styrelsens säte finns här, eller det finns någon annan omständighet som t.ex. att den huvudsakliga verksamheten bedrivs här, medför det också obegränsad skattskyldighet för en svensk juridisk person (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 69).
En juridisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig här för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (6 kap. 4 § IL).
I skatteavtal med andra länder kan det finnas bestämmelser som begränsar Sveriges möjlighet att beskatta vissa inkomster.
Det finns inga enhetliga bestämmelser för hur en svensk juridisk person ska beskattas, t.ex. är svenska aktiebolag och ekonomiska föreningar skattesubjekt medan svenska handelsbolag inte är skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna beskattas istället hos handelsbolagens delägare (5 kap. 1 § IL).
Det finns särskilda bestämmelser för
För vissa av dem finns det undantag från skattskyldighet. Det finns också juridiska personer som är helt undantagna från skattskyldighet, t.ex. staten, kommuner och pensionsstiftelser (7 kap. 2 § IL).
Svenska dödsbon, dvs. dödsbon efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig, omfattas också av särskilda bestämmelser (4 kap. 1 och 2 §§ IL).
Det finns även svenska associationsformer som inte är juridiska personer enligt svensk civilrätt men som enligt IL ändå ska behandlas som juridiska personer. Det gäller för svenska värdepappersfonder och specialfonder (2 kap. 3 § andra stycket IL). Eftersom svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga är svenska värdepappers- eller specialfonder obegränsat skattskyldiga. Fonderna är däremot inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden (6 kap. 5 § IL). Beskattningen sker istället genom att den som äger andelar i en sådan fond schablonbeskattas i förhållande till värdet på de egna andelarna. Skatteverket har tagit ställning i frågan om svenska värdepappersfonders och specialfonders hemvist enligt skatteavtal.
Inom EU finns olika överstatliga associationsformer som skapats för att göra gränsöverskridande samverkan möjlig. Har ett
sitt säte i Sverige är det obegränsat skattskyldigt här (2 kap. 4 och 4 b-c §§ och 6 kap. 3 § IL). Europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG), som har stora likheter med ett svenskt handelsbolag är inte skattskyldigt för sina inkomster. Inkomsterna beskattas i stället hos delägarna (5 kap. 1 och 2 §§ IL).
Bokföringsskyldigheten för de europeiska associationsformerna.