Den som har flyttat in till Sverige från utlandet ska anmäla detta skriftligen till Skatteverket inom viss tid. Skyldighet att göra anmälan gäller även i vissa andra fall trots att någon egentlig flytt inte har ägt rum. En person som anmäler flytt till Sverige från utlandet ska inställa sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll. Detsamma gäller för en person som ska folkbokföras på nytt efter att ha varit avregistrerad som försvunnen.
Den som har flyttat till Sverige är skyldig att anmäla flytten till Skatteverket. Anmälan ska vara skriftlig och göras senast en vecka efter att personen har vistats här i tre månader. Skyldighet att göra anmälan gäller även i vissa andra fall trots att någon egentlig flytt inte har ägt rum.
En person som har flyttat in från utlandet och ska folkbokföras är skyldig att anmäla flytten till Skatteverket. En sådan anmälan ska göras inom en vecka efter det att hen har vistats i landet i tre månader (26 § första stycket FOL). Skyldigheten att anmäla flytt enligt 26 § första stycket FOL omfattar samtliga personer som flyttar in från utlandet och som ska folkbokföras med stöd av 3 § FOL, d.v.s.
En flyttanmälan ska enligt 26 § andra stycket FOL lämnas i följande fall trots att någon egentlig flytt inte har ägt rum:
Anmälningsskyldigheten enligt 26 § första stycket FOL gäller inte en person som är utländsk medborgare som omfattas av 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall men som inte har rätt till motsvarande immunitet och privilegier som en diplomatisk företrädare vid en främmande makts beskickning (26 § tredje stycket FOL). En sådan person ska folkbokföras men är inte skyldiga att själva anmäla flytt till Sverige utan detta ska göras av Regeringskansliet (8 § FOF och prop. 2009/10:245 s. 19).
Flyttanmälan ska lämnas av den person som flyttar till Sverige, d.v.s. den som är part i ärendet. Varje person som anmäler flytt till Sverige får ett eget ärende hos Skatteverket.
En part kan välja att företrädas av ett ombud eller få hjälp av ett biträde (14 § första stycket FL). Ett ombud har fullmakt att föra talan i partens ställe, medan ett biträde endast får agera när parten är med (prop. 2016/17:180 s. 91 och 300). De allmänna reglerna om fullmakt finns i 2 kap. avtalslagen. Det finns även särskilda regler om framtidsfullmakt i lagen (2017:310) om framtidsfullmakter.
En part kan även företrädas av legala ställföreträdare så som en förvaltare eller anhöriga, eller biträdas av en god man enligt bestämmelser i föräldrabalken (11 och 17 kap. FB).
Den som är under 18 år och flyttar till Sverige är part i ärendet om flytt. Barn kan dock inte – om det inte är särskilt reglerat - företräda sig själva i ärendet eftersom de saknar rättslig handlingsförmåga (9 kap. 1 § FB). När det gäller ärenden om flytt till Sverige finns emellertid särskild reglering om att ett barn som har fyllt 16 år har rätt att självt göra en anmälan enligt 26 § FOL och företräda sig självt i ärendet (30 § FOL).
Om barnet inte företräder sig självt måste det företrädas av någon annan. I de flesta fall företräds barnet av hens vårdnadshavare. Om barnet har två vårdnadshavare ska anmälan göras gemensamt av dem båda. En vårdnadshavare kan med stöd av de allmänna fullmaktsreglerna vara ombud för den andra vårdnadshavaren.
Om barnet som flyttar till Sverige är ensamkommande kan det företrädas av en god man enligt lagen (2005:429) om god man för ensamkommande barn. Den gode mannen ska i vårdnadshavarnas ställe ansvara för barnets personliga förhållanden och sköta dess angelägenheter innan barnet har fått uppehållstillstånd. När barnet får uppehållstillstånd ska istället en särskilt förordnad vårdnadshavare enligt 6 kap. 8 a § FB förordnas för barnet. Om en särskild vårdnadshavare utses så upphör godmanskapet. Godmanskapet ska också upphöra om någon av barnets föräldrar eller någon annan vuxen person som trätt i föräldrarnas ställe anländer till Sverige och kan vara barnets vårdnadshavare och förmyndare (2, 5 och 10 §§ lagen [2005:429] om god man för ensamkommande barn).
Nytt:
Fr. o.m. den 1 september 2022 gäller nya bestämmelser i folkbokföringslagen som tydliggör att en anmälan om flytt till Sverige från utlandet också ska innehålla uppgift om födelsetid och medborgarskap.
En anmälan enligt folkbokföringslagen ska vara skriftlig (23 § FOL). En anmälan enligt 26 § FOL ska innehålla följande uppgifter (28 § första stycket FOL):
En anmälan enligt 26 § första stycket FOL – d.v.s. en anmälan som görs av en person som har flyttat in från utlandet – ska även innehålla följande uppgifter (28 § andra stycket FOL):
Tidigare:
En anmälan ska vara skriftlig (23 § FOL) och innehålla följande uppgifter (28 § första stycket FOL):
vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som den nya bostadsadressen avser.
En anmälan enligt 26 § första stycket FOL – d.v.s. en anmälan som görs av en person som har flyttat in från utlandet – ska även innehålla följande uppgifter (28 § andra stycket FOL):
Nytt:
Från och med den 1 september 2022 finns nya bestämmelser i folkbokföringslagen som avser bl.a. personlig inställelse och identitetskontroll vid anmälan om flytt till Sverige.
En person som har flyttat in från utlandet och ska lämna en anmälan om flytt till Sverige ska inställa sig personligen hos Skatteverket för identitetskontroll. Detsamma gäller för en person som är avregistrerad som försvunnen och ska folkbokföras på nytt (26 a § första stycket FOL). Kravet på att anmälaren ska inställa sig personligen för identitetskontroll gäller dock inte vid anmälan om flytt till Sverige för barn som ska folkbokföras här i landet enligt 2 a § eller 3 § tredje stycket FOL (prop. 2021/22:217 s.37).
Den identitetskontroll som sker före folkbokföring är av stor betydelse för att motverka att oriktiga uppgifter registreras i folkbokföringsdatabasen. När en person väl har folkbokförts, sprids uppgifterna i samhället. Den personliga inställelsen är således viktig från säkerhetssynpunkt och kan för de allra flesta personer inte heller anses vara orimligt betungande (prop. 2021/22:217 s. 37).
Endast om det finns särskilda skäl får Skatteverket avstå från kravet på personlig inställelse (26 a § andra stycket FOL). Särskilda skäl kan t.ex. föreligga om en inflyttande person har kunnat identifieras på annat tillförlitligt sätt. Personer som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan inställa sig personligen bör också kunna ges möjlighet att lämna anmälan på annat sätt än genom personlig inställelse. Skatteverket kan exempelvis försäkra sig om den inflyttandes identitet genom dialog med vårdgivare och bestyrkta kopior av identitetshandlingar. Det bör här vara fråga om personer som inte ens med hjälp kan förflytta sig eller som annars har en så allvarlig sjukdom eller fysisk eller psykisk funktionsnedsättning att en personlig inställelse är utesluten (prop. 2021/22:217 s. 38 och 67 f.).
Vid en identitetskontroll enligt 26 a § FOL ska den som innehar ett pass, ett identitetskort eller annan motsvarande handling, t.ex. främlingspass eller resedokument, på begäran överlämna handlingen till Skatteverket. Den som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige ska på begäran också överlämna sitt uppehållstillståndskort (26 b § första och andra stycket FOL). Första och andra styckena står inte i något motsatsförhållande till varandra. Skatteverket har alltså möjlighet att begära att den som är föremål för kontroll och innehar flera olika handlingar, t.ex. både pass och uppehållstillståndskort, överlämnar dessa för kontroll. För att en noggrann kontroll ska kunna göras av handlingen måste den som kontrollerar identiteten få handlingen överlämnad till sig för närmare granskning. Med att handlingen ska överlämnas avses ett tillfälligt överlämnande som möjliggör en kontroll på plats. Handlingen ska alltså inte kunna omhändertas för fördjupad granskning och återlämnas först vid ett senare tillfälle (prop. 2021/22: 217 s. 68).
Tidigare:
Om det finns särskilda skäl får Skatteverket begära att en person ska lämna en anmälan eller en uppgift vid personlig inställelse (besök) på ett servicekontor tillhörande Statens servicecenter (23 § andra stycket FOL).
Nytt:
Från den 1 september 2022 gäller nya regler i folkbokföringslagen som ger Skatteverket möjlighet att förelägga en person att lämna de uppgifter eller visa upp de handlingar som behövs för att fullgöra en anmälan enligt lagen.
Enligt de nya bestämmelserna får Skatteverket förelägga en person att
Tidigare:
Skatteverket får förelägga en person att
Om en person inte följer ett föreläggande kan Skatteverket besluta att förena det med vite (37 § FOL).
Läs mer om föreläggande inom folkbokföring.
En person ska folkbokföras i Sverige från och med inflyttningsdagen om anmälan görs inom en vecka från det att personen flyttade in. Om anmälan kommer in senare än inom en vecka från inflyttningsdagen gäller folkbokföringen i stället från och med den dag då anmälan kom in. Om folkbokföring sker utan att någon anmälan har kommit in gäller folkbokföringen från och med dagen för beslutet (35 § FOL).
När Skatteverket beslutar att folkbokföra en person för första gången tilldelas hen ett personnummer (18 § första stycket FOL). Om personen som folkbokförs redan har ett samordningsnummer skapas en hänvisning i folkbokföringsdatabasen mellan detta nummer och det personnummer som tilldelas. En person som har ett äldre så kallat TP-nummer behåller detta om personen blir folkbokförd. Detsamma gäller för en person som har ett personnummer som har tilldelats med stöd av 18 b § FOL (immunitetsnummer).