Skattskyldighet

Godkänd lagerhållare

Den som har godkänts som lagerhållare enligt 8 § LSP är skattskyldig (4 § 1 LSP).

En godkänd lagerhållare kan inte under skatteuppskov hantera varor som civilrättsligt tillhör någon annan (jfr prop. 2013/14:10 s. 123). Förarbetsuttalandet gäller godkända lagerhållare enligt LTS, men motsvarande får anses gälla även för lagerhållare enligt LSP. I förarbetena till LSP uttalas att ett system motsvarande det som tillämpas avseende snus och tuggtobak enligt LTS samt LSKE ska införas avseende skatten på plastbärkassar (jfr prop. 2019/20:47 s. 31). Uttalandet i prop. 2013/14:10 avser godkänd lagerhållare enligt tidigare LTS. Bestämmelserna om lagerhållare har från den 13 februari 2023 förts över till nu gällande LTS utan att någon ändring i sak är avsedd (jfr prop. 2021/22:61 s. 396-398). Det som uttalas om lagerhållare i förarbeten till såväl tidigare LTS som LTS har således betydelse för tillämpningen av LSP.

Skattskyldighet då lagerhållare försätts i konkurs

Om en godkänd lagerhållare försätts i konkurs övergår godkännandet till konkursboet. Konkursboet är då skattskyldigt för varor för vilka skattskyldigheten enligt 10 § 1 LSP på plastbärkassar inträder efter konkursbeslutet (9 § LSP).

Den som tillverkar varor utan att vara godkänd lagerhållare

Den som tillverkar skattepliktiga varor utan att vara godkänd lagerhållare är skattskyldig (4 § 2 LSP).

Från skattskyldighet enligt 4 § 2 LSP undantas en fysisk persons tillverkning av skattepliktiga varor som är avsedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk (7 § LSP).

Med personligt bruk menas att det är personen eller familjemedlemmarna själva som ska använda produkterna. En bedömning måste göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (jfr prop. 2019/20:47 s. 53).

Den som för in eller tar emot varor från ett annat EU-land utan att vara godkänd lagerhållare

Den som för in eller tar emot skattepliktiga varor från ett annat EU-land utan att vara godkänd lagerhållare är skattskyldig (4 § 3 LSP).

Begreppen ”för in” respektive ”tar emot” förekommer även i annan punktskattelagstiftning avseende såväl nationella som harmoniserade punktskatter. Begreppen avser den person som rent faktiskt ser till att varan kommer till Sverige från ett annat EU-land. Skattskyldig i egenskap av att ”föra in” en vara är således den som faktiskt för in varan till Sverige, antingen genom att själv transportera varan eller genom att anlita en transportör för transporten till Sverige. Den som efter att ha beställt en vara ”tar emot” varan här, när den kommer från ett annat EU-land, är skattskyldig i denna egenskap. I förarbetena ges några exempel för att tydliggöra vem som är skattskyldig i olika situationer (prop. 2019/20:47 s. 51f):

Ett fall är då ett företag på egen hand för hit skattepliktiga varor. Det kan t.ex. vara en handlare som reser till ett annat EU-land och förvärvar skattepliktiga plastpåsar, som handlaren själv transporterar hem till Sverige. Det kan också handla om att handlaren beställer skattepliktiga plastpåsar från ett annat EU-land och uppdrar till en transportör att föra hem varorna för hans eller hennes räkning. I båda dessa fall är det den svenska handlaren som blir skattskyldig när varorna förs in till Sverige. Man kan också tänka sig att den svenska handlaren med verksamhet i Sverige beställer skattepliktiga plastpåsar från en säljare i ett annat EU-land och ber att denne transporterar varorna till Sverige. Även i detta fall är den svenska handlaren i egenskap av att vara den som tar emot varorna här skyldig att redovisa och betala skatten. Är det i stället så att säljaren i det andra EU-landet, utan att ha fått någon beställning i förväg, för in skattepliktiga plastpåsar till Sverige och väl i Sverige kontaktar, eller blir kontaktad av, handlare här, åligger det den utländska säljaren att redovisa och betala skatten här. För andra punktskatter kan skattskyldighet i motsvarande situationer även bli aktuell för privatpersoner som för in eller tar emot skattepliktiga varor. Detta bör dock normalt inte förekomma för skatten på plastbärkassar mot bakgrund av varans karaktär och undantagen från skattskyldighet vid små volymer respektive fysiska personers hantering för personligt bruk.

Från skattskyldighet enligt 4 § 3 undantas införsel och mottagande av skattepliktiga varor som vid varje tillfälle inte överstiger 40 stycken plastbärkassar (6 § LSP).

Varje tillfälle syftar på varje händelse som, om undantaget inte vore tillämpligt, hade gett upphov till skattskyldighet. Införsel av skattepliktiga varor som förpackats i separata försändelser men transporteras i direkt anslutning till varandra bör som utgångspunkt bedömas som ett enda (jfr 2019/20:47 s. 53).

Från skattskyldighet enligt 4 § 3 undantas en fysisk persons införsel och mottagande av skattepliktiga varor som är avsedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk (7 § LSP).

Med personligt bruk menas att det är personen eller familjemedlemmarna själva som ska använda produkterna. En bedömning måste göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (jfr prop. 2019/20:47 s. 53).

Import eller otillåten införsel från EU

Bestämmelsen om skattskyldighet för import och otillåten införsel finns i 5 § LSP.

Den som importerar varor

Skattskyldig vid import av skattepliktiga varor till Sverige är deklaranten eller varje annan person enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen (5 § första stycket LSP).

Skattskyldig vid import av en unionsvara till Sverige är deklaranten eller varje annan person som hade varit skyldig att betala tull enligt artikel 77.3 i unionstullkodexen om varan hade varit belagd med tull (5 § andra stycket LSP).

Skattskyldighet i Sverige uppkommer vid import till Sverige. Detta gäller oavsett om tulldeklarationen för varan lämnas i Sverige eller om tulldeklarationen inges i ett annat EU-land med stöd av ett tillstånd för s.k. centraliserad klarering enligt artikel 179 i unionstullkodexen. Om tulldeklarationen ges in i ett annat EU-land med stöd av ett tillstånd för centraliserad klarering kommer deklaranten att betala tullen i det andra EU-landet. Punktskatten ska däremot betalas i Sverige (jfr prop. 2021/22:61 s. 386 och s. 503).

Andra stycket i 5 § LSP reglerar skattskyldigheten när importen sker från de territorier inom unionens tullområde som inte ingår i Europeiska unionens punktskatteområde, t.ex. Åland och Kanarieöarna. Även i dessa fall ska en tulldeklaration lämnas enligt tullagstiftningen . Någon skyldighet att betala tull föreligger inte och därför anges särskilt att skattskyldig är deklaranten eller den som varit skyldig att betala tull om varorna varit belagda med tull. Skattskyldigheten uppkommer om varorna förs in till Sverige (jfr prop. 2021/22:61 s. 386 och s. 503).

Vad menas med import?

Med import menas vid tillämpningen av LSP att varors övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen.

Med import menas även införsel till EU av unionsvaror från något av de territorier som anges i 2 § lagen (2022:157) om Europeiska unionens punktskatteområde om de skyldigheter som följer av tullagstiftningen har fullgjorts (2 a § första stycket LSP).

Införsel av unionsvaror från något av de territorier som ingår i unionens tullområde men inte omfattas av Europeiska unionens punktskatteområde, exempelvis Åland och Kanarieöarna betraktas som import enligt LSP (jfr prop. 2021/22:61 s. 340 och s. 502).

Definitionen av import innebär att även varor som har förts in från områden utanför unionens tullområde, utan att hänföras till förfarandet för övergång till fri omsättning (eller något av de andra förfaranden som är tillåtna under tullagstiftningen), inte omfattas av begreppet import. Det är i detta fall istället fråga om otillåten införsel enligt 2 a § andra stycket LSP (jfr. prop. 2021/22:61 s. 340 och s. 502).

Vad menas med en deklarant och en unionsvara?

Med deklarant och unionsvara menas detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (2 a § tredje stycket LSP).

Undantag från skattskyldighet vid import för varor som ägs av en lagerhållare

Från skattskyldighet vid import undantas varor som ägs av en godkänd lagerhållare vid varornas övergång till fri omsättning enligt artikel 201 i unionstullkodexen eller, om det är fråga om en unionsvara, vid den tidpunkt då skyldigheten enligt tullagstiftningen fullgjorts (5 § tredje stycket LSP).

För dessa varor kommer skattskyldighet i stället att uppkomma enligt bestämmelserna om skattskyldighetens inträde för lagerhållare.

Det är frågan om ett undantag från huvudregeln om skattskyldighet vid import och det är den som hävdar att undantaget är tillämpligt som ska visa att så är fallet (jfr prop. 2019/20:47 s. 52 jämförd med prop. 2021/22:61 s. 503).

Tredje stycket i 5 § LSP avser undantag från skattskyldighet vid import och fjärde stycket avser undantag från skattskyldighet vid otillåten införsel. Tredje stycket omfattar inte något undantag från skattskyldighet vid import med anledning av att tullskulden har upphört för varorna. Vid import finns det alltså inte något motsvarande undantag som enligt fjärde stycket gäller vid otillåten införsel med anledning av att tullskulden för varorna upphört.

Övriga undantag från skattskyldighet vid import

Från skattskyldighet enligt 5 § undantas import av skattepliktiga varor som vid varje tillfälle inte överstiger 40 stycken plastbärkassar (6 § LSP).

Varje tillfälle syftar på varje händelse som, om undantaget inte vore tillämpligt, hade gett upphov till skattskyldighet. Import av skattepliktiga varor som förpackats i separata försändelser men transporteras i direkt anslutning till varandra bör som utgångspunkt bedömas som ett enda tillfälle (jfr prop. 2019/20:47 s. 53).

Från skattskyldighet enligt 5 § undantas en fysisk persons import av skattepliktiga varor som är avsedda för den fysiska personens eller dennes familjs personliga bruk (7 § LSP).

Med personligt bruk menas att det är personen eller familjemedlemmarna själva som ska använda produkterna. En bedömning måste göras utifrån omständigheterna i varje enskilt fall (jfr prop. 2019/20:47 s. 53).

Den som är involverad i otillåten införsel

Skattskyldig för otillåten införsel av skattepliktiga varor till Sverige är varje person som är involverad i den otillåtna införseln (5 § första stycket LSP).

Skattskyldig för otillåten införsel av en unionsvara för en unionsvara till Sverige är varje person som är involverad i den otillåtna införseln (5 § andra stycket LSP).

Vad menas med otillåten införsel?

Med otillåten införsel menas införsel till EU av varor som inte hänförts till förfarandet för övergång till fri omsättning i enlighet med artikel 201 i unionstullkodexen och för vilka en tullskuld enligt artikel 79.1 i unionstullkodexen har uppkommit eller skulle ha uppkommit om varan hade varit belagd med tull (2 a § andra stycket LSP).

Med otillåten införsel avses även införsel till EU av unionsvaror från något av de territorier som anges i 2 § lagen om Europeiska unionens punktskatteområde om de skyldigheter som följer av tullagstiftningen vid sådan införsel inte har fullgjorts (2 a § andra stycket LSP).

Otillåten införsel omfattar situationer där varor har förts in utan att hänföras till ett tullförfarande. För att en otillåten införsel ska föreligga ska en tullskuld ha uppkommit i enlighet med artikel 79.1 unionstullkodex eller skulle ha uppkommit om varorna hade varit belagda med tull ,jfr artikel 3.8 punktskattedirektivet (jfr prop. 2021/22:61 s. 341 och s. 502).

Vad menas med en tullskuld och en unionsvara?

Med tullskuld och unionsvara menas detsamma som i artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 (2 a § tredje stycket LSP).

Undantag från skattskyldighet vid otillåten införsel

Från skattskyldighet vid otillåten införsel undantas varor för vilka tullskulden har upphört i enlighet med artikel 124.1 e, f, g eller k i unionstullkodexen. Vid otillåten införsel av unionsvaror ska det som sägs i första meningen tillämpas som om varan hade varit belagd med tull (5 § fjärde stycket LSP).

Av författningskommentaren till motsvarande bestämmelse i LTS framgår att undantaget omfattar bl.a. situationer där varorna har förverkats eller beslagtagits, förstörts under tullövervakning eller förts ut ur unionens tullområde (prop. 2021/22:61 s. 387 och s. 398).

När varor förs in från en plats som ligger inom unionens tullområde, t.ex. Åland, uppkommer inte någon tullskuld. I andra meningen anges därför att bestämmelsen i dessa fall ska tillämpas som om en tullskuld hade uppkommit, dvs. undantaget ska medges i motsvarande situationer som enligt första meningen (prop. 2021/22:61 s. 503).

Tullverket beslutar om skatt på plastbärkassar vid import

Tullverket beslutar om skatt för den som är skattskyldig vid import. Skatten ska betalas till Tullverket. För skatt som ska betalas till Tullverket gäller tullagen (2016:253) (12 § andra stycket LSP).

Kompletterande information

• Vem ska registreras?