Filtrera på område
Sökresultat: "royalty avseenden bör" | 2022 | 1310 träffar
/ Vägledning / 2022 / Socialavgifter / Arbetsgivaravgifter / På vilka ersättningar ska arbetsgivaravgifter betalas? / Ersättning för arbete
på beställning av en uppdragsgivare bör anses som ersättning för arbete. Som exempel kan nämnas att ett bokförlag kontaktar en läroboksförfattare och avtalar att författaren ska skriva en lärobok. När förlaget betalar royalty till författaren blir då royaltyn
/ Vägledning / 2022 / Bokföring & redovisning / Poster i balans- och resultaträkningen / Intäkter / Övriga intäkter
Förutom intäkter vid försäljning av varor och tjänster och från olika uppdrag, kan ett företag även få andra typer av inkomster som t.ex. ränta, royalty, utdelning, gåvor, skadestånd och försäkringsersättning. Du får här veta de viktigaste
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Immateriella tillgångar
att begreppet ”intangible” har en särskild betydelse i OECD:s riktlinjer. Begreppet ska inte blandas ihop med det som skrivs om immateriella tillgångar i andra sammanhang, t.ex. i artikel 12 (royalty) i OECD:s modellavtal. Definitionen av royalty i artikel 12
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Vinstallokering till fast driftställe / Metoden för vinstallokering / Fastställa ersättning till det fasta driftstället genom jämförbarhetsanalys
under liknande omständigheter. Det bör dock noteras att användningen av ordet ”royalty” i detta sammanhang inte är tänkt att förmedla vare sig en faktisk betalning eller ett formellt licensavtal mellan två delar av samma företag utan att avse den armlängdsmässiga
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Avtal om kostnadsfördelning (CCA)
mellan närstående företag finns det några särskilda saker man bör tänka på utifrån ett armlängdsperspektiv. Kostnadsfördelningsavtal i OECD:s riktlinjer (kapitel VIII) I kapitel VIII i riktlinjerna används begreppet Cost Contribution Arrangements, i fortsättningen
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? / Internprissättning / Regelverk / Den svenska korrigeringsregeln
inte vara skattskyldig i Sverige Korrigeringsregeln kan inte tillämpas om den utländska parten är skattskyldig i Sverige för den inkomst som denne tillförts på grund av de avvikande avtalsvillkoren. Korrigeringsregeln kan inte tillämpas om royalty ska beskattas i Sverige
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Beräkna skatten / Skatter för fysiska personer / Skatt på ackumulerad inkomst / Näringsverksamhet / Inkomst av näringsverksamhet
1968 Fi 1534 , RRK K72 1:37 och RK 81 1:5 ). Regelbunden utbetalning av royalty med större eller mindre belopp betraktas normalt inte som ackumulerad inkomst (jämför RÅ 1965 Fi 719 och RÅ 1962 ref. 28 , jämför dock RRK K72 1:37 ). Särskild
/ Vägledning / 2022 / Andra ämnesområden / Omställningsstöd med anledning av corona / Omställningsstöd med anledning av corona – maj 2021–september 2021 / Hur stort stöd kan man få? / Fasta kostnader / Vad räknas inte som fasta kostnader?
som går att undvika. En lönekostnad som är nödvändig för att bedriva verksamheten är inte en kostnad som är möjlig att undvika, oavsett om det är en timanställd eller ej. Lönekostnader för timanställd personal bör dock i normalfallet vara sådana kostnader
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Särskilt om vissa skattesubjekt / Ideella föreningar och registrerade trossamfund / Grundprinciper för beskattningen
skattskyldiga ideella föreningar måste detta dock innebära att de gamla reglerna om förvärvskällor ska gälla även för inskränkt skattskyldiga registrerade trossamfund. Allteftersom tiden gått har det ifrågasatts om tillämpningen av de gamla reglerna bör
/ Vägledning / 2022 / Inkomstskatt / Näringsverksamhet / Avdragsbegränsningar för ränteutgifter / Vad är ränteutgifter och ränteinkomster?
på 210. Avtalet bör behandlas som att B lånar 200 av A för att finansiera köpet av tillgången. Endast den del av köpeskillingen som motsvarar tillgångens marknadsvärde vid köpet, 200, ska behandlas som B:s anskaffningsutgift för tillgången. Resterande del