K3: årsredovisning och koncernredovisning

Generella utgångspunkter

K3 är huvudregelverket för de företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning enligt 6 kap. 1 § BFL (BFNAR 2012:1 punkt 1.3). Det gäller dock inte företag som ska upprätta en redovisning baserad på internationella redovisningsregler enligt IAS-förordningen (Europaparlamentets och rådets för­ordning [EG] nr 1606/2002, om tillämp­ning av internationella redovisningsstandarder). Företag som omfattas av IAS-förordningen ligger utanför BFN:s normgivning i frågor om att upprätta årsredovisning och koncernredovisning. Dessa företag ska följa rekommendationer från Rådet för finansiell rapportering.

K3 ska inte heller tillämpas av de mindre företag som har valt att tillämpa de förenklade redovisningsreglerna i K2. Eftersom det inte finns K-regelverk för samtliga företagsformer och storlekar får mindre företag som inte är aktiebolag eller ekonomisk förening välja att tillämpa äldre normgivning från BFN och Redovisningsrådet i stället för det allmänna rådet.

K3 består av det allmänna rådet BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredovisning med tillhörande vägledning. Det allmänna rådet gäller för samtliga företagsformer. Det har därför kompletterats med ett särskilt kapitel för stiftelser (kapitel 36) och ett för ideella föreningar och registrerade trossamfund (kapitel 37) för att tillgodose deras särart.

Förhållande till årsredovisningslagen

Regelverket har tagits fram inom de ramar som ÅRL ger. Endast på en punkt inskränker K3 de redovisningsalternativ som ÅRL ger. I K3 finns det ingen möjlighet för ett moderföretag att redovisa värdet av aktierna i ett dotterbolag enligt poolningsmetoden i 7 kap. 23 § ÅRL. Moderföretaget ska i stället redovisa värdet enligt förvärvsmetoden i 7 kap. 19 § ÅRL.

Internationell redovisning för små och medelstora företag

Utgångspunkten vid arbetet med K3 har varit IASB:s regelverk för små och medelstora företag (International Financial Reporting Standards for Small and Medium-sized Entities) (IFRS for SMEs) och ÅRL. Arbetet har även påverkats av sambandet mellan redovisningen och beskattningen samt den befintliga redovisningsnormgivningen, vilket har lett till avvikelser från IFRS for SMEs.

Rådet utgår från regler för koncerner

Reglerna i det allmänna rådet utgår från att en koncernredovisning ska upprättas (punkt 1.4). Reglerna ska även tillämpas i den juridiska personen. Ibland finns det särskilda regler som får användas i den juridiska personen. Vilka dessa är framgår i början av varje kapitel. Anledningen till att det finns särskilda regler för juridiska personer är sambandet mellan redovisningen och beskattningen.

Alla regler är samlade och lätta att läsa

Utgångspunkten för BFN har varit att regelverket ska vara enkelt och anpassat till användarens behov. Reglerna ska vara lätta att läsa och förstå.

Den normgivning som företaget behöver när de ska upprätta årsredovisningen respektive koncernredovisningen finns i det allmänna rådet med tillhörande vägledning. I annat fall finns hänvisningar till andra allmänna råd som får tillämpas (punkt 1.7). Målet är att regelverket ska vara heltäckande. Det allmänna rådet ska tillämpas i sin helhet (punkt 1.4), vilket innebär att man inte får tillämpa någon annan normgivning utöver de hänvisningar som i vissa reglerade situationer finns till andra allmänna råd.

Regelverket är principbaserat

Det allmänna rådet är principbaserat i motsats till K1 och K2 som är regelbaserade. Att regelverket är principbaserat innebär att redovisningsreglerna ger uttryck för vissa principer och inte i detalj beskriver hur en situation ska redovisas. Situationen ska redovisas utifrån de principer som de olika reglerna ger uttryck för.

K3 har ingen särskild uppställningsform för årsredovisningens olika delar utan hänvisar till de uppställningsformer som följer av 3 kap. 3 § ÅRL.

Balansansatsen

K3 bygger på en balansansats. Det innebär att man först prövar om en post är balansgill, d.v.s. om det finns förutsättningar att ta upp posten på balansräkningen som tillgång eller skuld. Om posten inte ska tas upp på balansräkningen ska den i stället påverka resultatet och vara en post i resultaträkningen.

Föreställningsramen

I kapitel 2 i K3 finns ett ramverk för hur företaget ska upprätta de finansiella rapporterna. Kapitlet behandlar grundläggande principer och värderingsgrunder samt definitioner och kriterier för att upprätta de finansiella rapporterna.

Mindre företag som tillämpar K3

Ett företag som är mindre enligt 1 kap. 3 § ÅRL och som har valt att använda huvudregelverket K3 när de ska upprätta årsredovisningen, har möjlighet att använda vissa lättnadsregler. I ÅRL finns vissa regler om t.ex. kassaflödesanalys och upplysningar som endast gäller större företag. Ett mindre företag som tillämpar K3 kan utnyttja lättnadsreglerna i ÅRL och t.ex. inte upprätta en kassaflödesanalys. Däremot måste ett mindre företag redovisa uppskjuten skatt enligt K3 (punkt 29.1). Värderingsreglerna är i övrigt samma för alla som tillämpar K3.

Hur ska en oreglerad fråga lösas?

Om det allmänna rådet inte ger tillräcklig vägledning för att man ska kunna redovisa en transaktion eller annan händelse, anges i det allmänna rådet en turordning för hur man ska söka ledning.

I första hand ska man söka ledning i bestämmelser i det allmänna rådet som behandlar liknande eller relaterande transaktioner, händelser och förhållanden. I andra hand ska man söka ledning i definitioner, grundläggande principer samt värderingen av och kriterierna i kapitel 2 (punkt 1.5).

Eftersom det allmänna rådet är principbaserat är utgångspunkten att de flesta oreglerade frågor kan lösas utifrån dessa två grunder. Om någon vägledning inte skulle finnas i dessa grunder får man söka vägledning i de internationella redovisningsstandarder som anges i IAS-förordningen (punkt 1.5). Det är alltså frivilligt för företaget att i sista hand söka ledning i dessa internationella regler.

Kompletterande innehåll

• Gränsvärdena för indelningen av större och mindre företag.
• Hur den löpande bokföringen ska avslutas.
• Utforma de finansiella rapporterna.