OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här får du närmare information om när en utredning enligt 2 § borgenärslagen ska påbörjas och vad den ska innehålla.

Påbörja en utredning enligt 2 § borgenärslagen

Skatteverket ska göra den utredning om gäldenärens ekonomiska förhållanden som behövs för att en lämplig åtgärd enligt borgenärslagen ska kunna bestämmas (2 § BorgL). Uttrycket ”åtgärd enligt denna lag” får anses inrymma alla åtgärder som på något sätt omnämns i lagen.

Bestämmelsen i 2 § BorgL kompletteras med en bestämmelse i 4 § BorgF. Där anges att Skatteverkets utredning enligt 2 § BorgL får påbörjas så snart verket bedömer att det finns risk för att en fordran inte kommer att bli betald (jmf även prop. 2006/07:99 s. 49). Utredningen ska enligt bestämmelsen även omfatta fordringar som kan komma att debiteras.

Utredning med anledning av Kronofogdens uppskov

En utredning ska alltid startas när Kronofogden meddelar Skatteverket att man överväger att medge uppskov (3 § BorgL). Skatteverket kan då utnyttja Kronofogdens gäldenärsutredning. Kronofogden ska lämna de uppgifter som myndigheten har om gäldenärens ekonomiska förhållanden i den utsträckning som informationen bedöms vara av betydelse för Skatteverkets handläggning enligt BorgL (26 § IndrF).

Utredning med anledning av information från annan debiterande myndighet

En utredning kan också initieras av en annan debiterande myndighet. Den debiterande myndigheten ska lämna de uppgifter myndigheten har om gäldenärens ekonomiska förhållanden som kan vara av betydelse för Skatteverkets handläggning enligt BorgL (7 § BorgF).

Information med anledning av utredningen från Skatteverket till annan debiterande myndighet

Om utredningen leder till att en åtgärd enligt BorgL startas och Skatteverket företräder fordringar som debiterats av annan myndighet, ska denna myndighet underrättas om åtgärden om det inte är onödigt (7 § BorgF). Normalt behövs ingen underrättelse till debiterande myndighet när en ansökan om ackord eller nedsättning av fordran avslås. Även om det inte uttryckligen föreskrivs i 7 § BorgF, ska Skatteverket underrätta annan debiterande myndighet om en skuldsanering som rör denna myndighets fordringar.

Utredning med anledning av ansökan om åtgärd enligt borgenärslagen

Vissa åtgärder enligt BorgL förutsätter ett initiativ utifrån. Kommer det in en ansökan om ackord eller ett beslut om företagsrekonstruktion ska den borgenärsutredning göras som behövs för att fatta beslut eller bevaka fordran. Avslås ackordsansökan eller avslutas företagsrekonstruktionen utan betalning kan det behövas ytterligare borgenärsutredning för att kunna gå vidare och välja annan åtgärd.

Utredning med anledning av ärende enligt skatteförfarandelagen

I det löpande borgenärsarbetet enligt SFL m.fl. författningar görs utredningar inom ramen för respektive ärende. I varje ärende ska den utredning göras som krävs för att rätt beslut ska kunna fattas. De regler för kommunicering m.m. som följer av FL och SFL ska tillämpas.

Om det krävs ytterligare utredning för att välja åtgärd ska en särskild borgenärsutredning enligt 2 § BorgL göras. Inte minst på grund av att sekretessen är olika är det viktigt att SFL-ärendet avslutas och att ny utredning därefter knyts till ärendet enligt BorgL.

Utredningens innehåll

I 2 § BorgL anges endast att Skatteverket ska göra den ekonomiska utredning som behövs för att kunna bestämma lämplig borgenärsåtgärd. Det framgår inte av lagtext eller författningskommentaren vad en utredning ska innehålla. I kommentaren anges endast en allmän skyldighet för Skatteverket att skaffa sig det underlag som behövs för att bedöma behovet av borgenärsåtgärder (prop. 2006/07:99 s. 49). Vilka grundläggande utredningsbefogenheter Skatteverket har får bedömas med ledning av allmänna bestämmelser och principer.

Jämförelse med innehållet i Kronofogdens gäldenärsutredning

De uttalanden som gjordes av lagstiftaren vid införandet av Kronofogdens gäldenärsutredning i 6 § IndrL kan ge viss vägledning för vad en borgenärsutredning ska innehålla. Där angavs t.ex. att andra personer än gäldenären inte ska föras in i utredningen om det inte är så att gäldenären har direkta ekonomiska kopplingar till dem (prop. 1992/93:198 s. 64). Vidare betonades vikten av att gäldenären aktivt medverkar i utredningsarbetet (prop. 1992/93:198 s. 66). Likaså angavs att information kan hämtas in från utomstående, exempelvis från gäldenärens bankförbindelser och revisor. Observera att det kan krävas medgivande från gäldenären för att dessa ska anse sig oförhindrade att lämna upplysningar. I författningskommentaren till 6 § IndrL angavs allmänt, att det får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet hur omfattande utredning som behövs (prop. 1992/93:198 s. 87).

Borgenärsutredningens huvudmoment

När en borgenärsutredning görs på grund av en konstaterad utebliven betalning kan utredningen normalt sägas innehålla tre huvudmoment, nämligen

  • skuldavstämning
  • orsak till utebliven betalning (skuldorsak)
  • framtida betalningsförmåga (prognosbedömning).

I vilken omfattning respektive moment aktualiseras kan variera, inte minst beroende på vilken slags åtgärd som är aktuell. Görs utredningen med anledning av t.ex. ett likvidations- eller konkursbeslut ligger fokus i första hand på skuldavstämningen (med syfte att anmäla och bevaka fordringarna). Vid anstånds- eller ackordsuppgörelser kommer utredningen mera att fokuseras på skuldorsak och prognosbedömning.

Görs borgenärsutredningen i samband med kontroll eller revision måste även risken för utebliven betalning bedömas. Här sammanfaller utredningen enligt 2 § BorgL med en bedömning av förutsättningarna för betalningssäkring. Finns det förutsättningar för betalningssäkring men inga tillgångar måste konkursansökan övervägas.

Det är viktigt att fastställa orsaken till den uteblivna betalningen (skuldorsaken) när man ska välja borgenärsåtgärd, inte minst när det gäller näringsidkare. Anledningen till varför skulden har uppkommit kan tala emot ett anstånd eller ackord. Vid utredningen av skuldorsaken kan det också framkomma att gäldenären gjort transaktioner som går att återvinna i en konkurs.

Beträffande sådana gäldenärer som är i behov av någon form av betalningsuppgörelse ingår att göra en prognosbedömning, dvs. en bedömning av gäldenärens framtida betalningsförmåga.

Om det blir aktuellt för Skatteverket att vidta en åtgärd enligt BorgL när det gäller en restförd fordran ska Kronofogden underrättas om detta (6 § BorgF). Underrättelse ska ske senast när ärendet registrerats i beskattningsdatabasen (dvs. i Boris-systemet). Kronofogden ska, i den utsträckning det behövs, hållas informerad om den fortsatta handläggningen.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Förordning (2007:789) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter [1] [2] [3] [4] [5]
  • Indrivningsförordning (1993:1229) [1]
  • Lag (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m. [1] [2]
  • Lag (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Propositioner

  • Proposition 1992/93:198 Indrivning av statliga fordringar m.m. [1] [2] [3]
  • Proposition 2006/07:99 En fristående kronofogdemyndighet m.m. [1] [2]